Korsningar, busshållplatser, söderbackar och lastkajer är ytor med extrem påkänning på grund av hög trafikbelastning, låg hastighet, accelerationer, inbromsningar, svängningar, spårbundenhet och utsatthet för höga temperaturer. Den speciella lastsituationen riskerar orsaka spårbildning, vilket är det vanligaste problemet i korsningar. Genom att anpassa beläggningen efter den utsatta ytan så kan projektören påverka vägens funktion och livslängd. Syftet med detta examensarbete var att studera vilka beläggningsåtgärder som är lämpliga för utsatta körytor såsom korsningar och busshållplatser samt att se vad som orsakar skadebilden i en skadedrabbad korsning. Vidare var syftet att jämföra tre beläggningsalternativ för att se vilket som var mest fördelaktigt ur ett livslängds- och kostnadsperspektiv. Frågeställningarna var följande: 1. Vilka beläggningar är lämpliga för särskilt utsatta körytor såsom korsningar och busshållplatser? 2. Vad orsakar skadebilden vid frånfarten på Malmslättsvägen vid korsningen Malmslättsvägen/ Kaserngatan? 3. Vilken beläggningsåtgärd av ABS11, Densiphalt och PMA är bäst ur ett livslängd- och kostnadsperspektiv under 20 år för korsningen Malmslättsvägen/ Kaserngatan? För att besvara frågeställningarna gjordes litteraturstudier samt en fallstudie i form av okulär bedömning och balkanalys i det aktuella vägsnittet. Dessutom jämfördes livslängd och kostnader mellan beläggningsalternativen i PMS Objekt respektive genom en ekonomisk beräkningsmetod. Resultatet visade att ett bindlager kan uppta de skjuvkrafter som uppstår på utsatta ytor och förhindrar därmed sprickbildning och deformationer. CBÖ och platsgjuten betong har i studier visat begränsa spårbildning. Densiphalt är lämplig som beläggning på utsatta ytor och ger samtidigt ytan motståndskraft mot olja och bensin. IM är starkare, styvare och mindre deformationsbenägen än en vanlig asfalt och är därför lämplig på högtrafikerade vägar. Fallstudien på det aktuella vägsnittet visade att skadebilden hade två orsaker. Dels fanns ett ytslitage som var orsakat av den spårbundna dubbdäckstrafiken. Dessutom förekom plastisk deformation i det andra och tredje asfaltlagret till följd av otillräcklig stabilitet i asfaltmassan med hänsyn till den långsamtgående och stillastående trafiken. De obundna lagren var till synes opåverkade vid balkanalysen. Jämförelsen mellan beläggningsalternativen visade att Densiphalt hade längst livslängd följt av PMA och ABS11. Kostnadsmässigt hade PMA lägst annuitet följt av Densiphalt och ABS11. Orsaken till att ABS11 var dyrast var troligen behovet av mellanliggande akutåtgärder i form av gjutasfalt. Slutsatsen var att kompletterande bindlager, CBÖ, PMA, Densiphalt, betong och IM var lämpliga beläggningar för särskilt utsatta ytor. Skadebilden vid det undersökta vägsnittet bedömdes bero på ytslitage på grund av spårbunden dubbdäckstrafik samt plastisk deformation till följd av tung trafik. Densiphalt hade längst livslängd och PMA hade lägst annuitet. Konventionell ABS11 var sämst ur både livslängds- och kostnadsperspektiv, vilket bedömdes bero på behovet av mellanliggande akutåtgärder i form av gjutasfalt.

I detta arbete har korsningen Klarinettgatan – Nya Älvvägen i Öjebyn, Piteå kommun, undersökts ur ett trafiksäkerhetsperspektiv för att ta reda på om korsningen är extra olycksdrabbad, vad som orsakar olyckorna samt vilka förbättringsåtgärder som är möjliga att vidta för att göra korsningen säkrare i framtiden. Detta kommer genomföras genom en platsundersökning för att studera korsningen i fråga, vilka säkerhetsrisker som finns i den samt hur körbeteendet ser ut. Vidare har en litteraturundersökning för att ta reda på stärkande fakta om de olyckor som skett samt hur olika utformningsförslag kan se ut. Korsningens två största säkerhetsrisker har visat sig vara sikt samt att trafikanter kör förbi korsningen i för höga hastigheter. Ett räcke som sträcker sig över en gångtunnel, pilträd som används som bullerskydd mot bostadsområde samt övriga utplacerade träd är största anledningarna till att sikten är begränsad. De höga hastigheterna beror till mycket på att vägen rätar ut sig i samband med korsningen samtidigt som hastighetsgränsen höjs till 70km/h i samband med att vägen rätar ut sig. Under perioden 2020–2021 har sju olyckor skett i den berörda korsningen varav majoriteten har skett under sommarmånaderna. Förslagen cirkulationsplats, sänkt hastighetsgräns samt väjningsplikt byts till stopplikt är de som har djupare analyserats för att sedan ta fram ett förslag över vilket/vilka alternativ som är bäst ur både ett ekonomiskt- och ett säkerhetsperspektiv. Resultatet av denna undersökning är att stopplikt och sänkt hastighet är de åtgärder som är mest rimliga för den berörda korsningen då de inte medför en allt för stor kostnad samtidigt som det ger ett bra ökat säkerhetsläge i korsningen.

No description available.

The aim of this study is to provide information regarding the development of aDNA research. The essay also strives to distinguish eventual impact on previous and contemporary conceptions concerning Neanderthal and modern human genetic divergence and possible interbreeding between the two species. Relatively recent Neanderthal genetic research will provide a glimpse into future explorations. Hominin species, other than Neanderthals, will be excluded from this paper as well as morphological studies and modern human evolution theories. Nature, Cell, Science, American anthropologist are examples of important publications constituting the study’s source material generated through the mandatory literature search. Genetic data results reveal genetic divergence between Neanderthals and modern humans approximately around 270 000 to 440 000 years ago or 550 000 to 765 000 years ago. The estimations for genetic divergence continue to alter with the advent of additional data. Contemporaneous genomic data results show interbreeding between Neanderthals and modern humans which contradict some prior perceptions surrounding the subject. New engendered Neanderthal genomic data indicate further exploration concerning the Neanderthal inherited genes effect on modern day human biology and physiology. / Syftet med denna studie är att delge informativ upplysning kring utvecklingen av aDNA forskning. Uppsatsen strävar även efter att urskilja eventuell påverkan på föregående och nuvarande uppfattningar angående genetisk splittring mellan Neandertalare och moderna människor och möjlig korsning mellan de två arterna. Relativt ny genetisk Neandertal forskning kommer att ge en inblick i framtida utforskningar. Andra homininer, undantagsvis för Neandertalarna, kommer att exkluderad från denna uppsats liksom morfologiska studier och teorier kring den moderna människans evolution. Nature, Cell, Science, American anthropologist är exempel på viktiga publiceringar som utgör studiens källmaterial vilket genererats genom den obligatoriska litteratursökningen. Genetiska data resultat visar genetisk splittring mellan Neandertalare och moderna människor proximalt kring 270 000 till 440 000 år sedan eller 550 000 till 765 000 år sedan. Beräkningarna för genetisk splittring ändras kontinuerligt på grund av ankomsten av nytillkommande data. Nya genomiska data resultat visar korsning mellan Neandertalare och moderna människor vilket motsäger en del föregående föreställningar kring ämnet. Ny framställd Neandertal genomiska data indikerar vidare utforskning av de ärvda Neandertal genernas möjliga påverkan på den moderna människans biologi och fysiologi.

A challenge in today's society is to handle a large amount of vehicles traversing an intersection. Traffic lights are often used to control the traffic flow in these intersections. However, there are inefficiencies since the algorithms used to control the traffic lights do not perfectly adapt to the traffic situation. The purpose of this paper is to compare three different types of algorithms used in traffic control systems to find out how to minimize vehicle waiting times. A pretimed, a deterministic and a reinforcement learning algorithm were compared with each other. Test were conducted on a four-way intersection with various traffic demands using the program Simulation of Urban MObility (SUMO). The results showed that the deterministic algorithm performed best for all demands tested. The reinforcement learning algorithm performed better than the pretimed for low demands, but worse for varied and higher demands. The reasons behind these results are the deterministic algorithm's knowledge about vehicular movement and the negative effects the curse of dimensionality has on the training of the reinforcement learning algorithm. However, more research must be conducted to ensure that the results obtained are trustworthy in similar and different traffic situations. / En utmaning i dagens samhälle är att hantera en stor mängd fordon som kör igenom en korsning. Trafikljus används ofta för att kontrollera trafikflödena genom dessa korsningar. Det finns däremot ineffektiviteter eftersom algoritmerna som används för att kontrollera trafikljusen inte är perfekt anpassade till trafiksituationen. Syftet med denna rapport är att jämföra tre typer av algoritmer som används i trafiksystem för att undersöka hur väntetid för fordon kan minimeras. En tidsbaserad, en deterministisk och en förstärkande inlärning-algoritm jämfördes med varandra. Testerna utfördes på en fyrvägskorsning med olika trafikintensiteter med hjälp av programmet Simulation of Urban MObility (SUMO). Resultaten visade att den deterministiska algoritmen presterade bäst för alla olika trafikintensiteter. Inlärningsalgoritmen presterade bättre än den tidsbaserade på låga intensiteter, men sämre på varierande och högre intensiteter. Anledningarna bakom resultaten är att den deterministiska algoritmen har kunskap om hur fordon rör sig samt att dimensionalitetsproblem påverkar träningen av inlärningsalgoritmen negativt. Det krävs däremot mer forskning för att säkerställa att resultaten är pålitliga i liknande och annorlunda trafiksituationer.

Järnvägen har möjliggjort boende och arbete på olika orter, genom tågpendling, samt intresset för godstransporter på järnvägen ökar. För att upprätthålla en god status på järnvägen behövs mycket pengar, samtidigt som dess tillgänglighet påverkar många människor. Detta gör det än mer angeläget med en robust järnvägsanläggning, med hög tillgänglighet samt en god punktlighet för både person- och godståg. Ett bättre planerat underhåll möjliggör en längre användbar livstid för samtliga komponenter i järnvägsanläggningen. Som anläggningsdel förorsakar spårväxlar den högsta kostnaden i en banöverbyggnad, med korsningar som ett av de mest frekventa komponentbytena. Idag är den användbara livstiden på fasta mangankorsningar för låg, ca 100 MBrt, då den förväntas vara mellan 100–500 MBrt. Detta ligger till grund för arbetet där syftet är att undersöka hur det förbyggande underhållet av fasta korsningar i spårväxlar bättre kan planeras, utföras och följas upp för att förlänga dess användbara livstid. Vidare är målet med examensarbetet att genom en nulägesanalys, som innefattar dagens erfarenheter, förslag till förbättrade arbetsmetoder och morgondagens informationsinhämtning, fastställa vilken information som kommer att krävas för att på ett bättre sätt planera underhållet, samt att fastställa vilka underhållsåtgärder som är nödvändiga för det förebyggande underhållet av fasta korsningar i spårväxlar. Baserat på detta utformas en underhållsplan med tillhörande LCC för fasta korsningar i spårväxlar. Vidare ska samtliga underhållsåtgärder i underhållsplanen vara planeringsbara minst 3 månader i förväg, och det är önskvärt att underhållsplanen ska sträcka sig 36 månader framåt. Initialt utförs en nulägesanalys och arbetet fortsätter med förslag på förbättrade arbetsmetoder. Båda i avseende hur och när underhåll utförs på fasta mangankorsningar idag ute i anläggningen. Avslutningsvis presenteras en underhållsplan med intervall samt de resurser som krävs för de underhållsåtgärder som ska utföras. Dessa åtgärder är byte av korsning, inslipning, slipning, påsvets, spårriktning/stoppning, shimsning av moträl, byte av korkgummi samt ballastrening. Tillhörande till underhållsplanen utformas en kalkyl för livscykelkostnad, LCC, där arbete efter nuläge samt arbete efter underhållsplan jämförs. Resultatet från arbetet visar att samtliga entreprenörer anser att brist på tid i spår är en starkt bidragande faktor till att fasta korsningar byts. Detta tillsammans med att rätt förebyggande underhållsåtgärder som inslipning och förebyggande slipning för att upprätthålla profil, samt kontroll av spårläge och åtgärd vid behov inte görs. Vidare utför entreprenören ingen uppföljning av utförda underhållsåtgärder, utan beslut om underhållsåtgärder baseras till stor del på säkerhets- och underhållsbesiktningar. Detta medför att de arbetar mest avhjälpande, med åtgärd av besiktningsanmärkning. Dock för växelrevision och systematiskt växelunderhåll är erfarenhet, god lokalkännedom och god kännedom om anläggningen den avsevärt största informationskällan för entreprenören idag. Infrastrukturägaren utför även en viss leveransuppföljning, dock inte i tillräcklig utsträckning för att säkerställa att de får det som beställts. Registrering av samtliga förebyggande underhållsåtgärder bör förbättra och förenkla infrastrukturägarens uppföljning. Vidare för att möjliggöra en mer strategisk underhållsplanering behövs metoder för tillståndsbaserat underhåll tas fram, i syfte att få en bättre uppfattning om degradering av profilen för en fast mangankorsning. Till detta krävs automatiska maskinella mätningar, vilket gör mätningar reproducerbara och mätdata går att trenda. Slutligen den bristfälliga återrapporteringen av förebyggande underhållsåtgärder i kombination med entreprenörens hemlighållande av exakt underhållskostnad, resulterar i att underhållskostnaden för korsningar inte kan redovisas på en aggregerad och individuell nivå. / The railroad has made it possible for housing and work at various locations, by rail lanes, and the interest in rail freight transport is increasing. To maintain good status on the railroad, a lot of money is needed, while its availability affects many people. This makes it even more important with a robust railway facility, with high availability and good punctuality for both passenger and freight trains. Better planned maintenance enables longer useful life for all components of the railway facility. As part of the plant do railway S&C cause the highest cost in a track superstructure, with crossings as the most frequent component changes. Today, the useful life of fixed manganese crossings is too low, about 100 MBrt, since the expectancy is between 100 -500 MBrt. This is the basis for the work, where the purpose is to investigate how the preventive maintenance of fixed crossings in S&C can be better planned, performed and followed up to extend its useful life. Furthermore, the aim of the thesis work is to determine, through a current situation analysis, which includes current experiences, proposals for improved working methods and tomorrow's information gathering, which information will be required to better plan maintenance, and to determine which maintenance measures are necessary for the preventive maintenance of fixed crossings in S&C. Based on this, a maintenance plan with associated LCC is designed for fixed crossings in S&C. Furthermore, all maintenance measures in the maintenance plan must be planned at least 3 months in advance, and it is desirable that the maintenance plan should extend 36 months ahead. Initially, a zero-position analysis is performed, and work continues with suggestions for improved working methods. Both in terms of how and when maintenance is carried out on fixed crossings today outside in the railway facility. Finally, a maintenance plan is presented with intervals and the resources required for the maintenance actions to be performed. These actions include change of crossing, grinding in, grinding, welding, track direction/padding, shimming guardrail, changing of corkrubber and ballast cleaning. Compliance with the maintenance plan is a life cycle cost calculation, LCC, comparing work according to zero-position and work according to maintenance plan. The results from the work show that all entrepreneurs believe that lack of time in the track is a strong contributing factor to changing fixed crossings. This, along with proper preventive maintenance measures such as grinding in and preventive grinding to maintain profile, as well as verify track position and action when needed are not done. In addition, the contractor does not perform any follow-up on performed maintenance work, maintenance decisions are based largely on safety and maintenance inspections. This means that they work most correctively, with the action of inspection note. However, for exchange audit and systematic gear maintenance, experience, good local knowledge and good knowledge of the plant is the most important source of information for the entrepreneur today. The infrastructure owner also performs a certain delivery follow-up, but not sufficiently to ensure that they get what is ordered. Registration of all preventive maintenance measures should improve and simplify the infrastructure owner's follow-up. In addition, to enable more strategic maintenance planning, condition-based maintenance methods are required, with a view to gaining a better perception of degradation of the profile of a fixed manganese crossing. In addition, automatic machine measurements are required, which makes measurements reproducible and measurement data can be trend. Finally, the inadequate reporting of preventive maintenance measures in combination with the contractor's secrecy of exact maintenance costs, results in the maintenance cost for crossings not being reported at an aggregated and individual level.

The introduction of autonomous vehicles in traffic is driven by expected gains in multiple areas, such as improvement of health and safety, better resource utilization, pollution reduction and greater convenience. The development of more competent algorithms will determine the rate and level of success for the ambitions around autonomous vehicles. In this thesis work an intersection management system for a mix of autonomous and manually driven vehicles is created. The purpose is to investigate the strategy to combine turn intention prediction for manually driven vehicles with scheduling of autonomous vehicle. The prediction method used is support vector machine (SVM) and scheduling of vehicles have been made by dividing the intersection into an occupancy grid and apply different safety levels. Real-life data comprising recordings of large volumes of traffic through an intersection has been combined with simulated vehicles to assess the relevance of the new algorithms. Measurements of collision rate and traffic flow showed that the algorithms behaved as expected. A miniature vehicle based on a prototype for an autonomous RC-car has been designed with the purpose of testing of the algorithms in a laboratory setting. / Införandet av autonoma fordon i trafiken drivs av förväntade vinster i flera områden, såsom förbättring av hälsa och säkerhet, bättre resursutnyttjande, minskning av föroreningar och ökad bekvämlighet. Utvecklingen av mer kompetenta algoritmer kommer att bestämma hastigheten och nivån på framgång för ambitionerna kring autonoma fordon. I detta examensarbete skapas ett korsningshanteringssystem för en blandning av autonoma och självkörande bilar. Syftet är att undersöka strategin att kombinera prediktion av hur manuellt styrda bilar kommer att svänga med att schemalägga autonoma bilar utifrån detta. Prediktionsmetoden som använts är support vector machine (SVM) och schemaläggning av bilar har gjorts genom att dela upp korsningen i ett occupancy grid och tillämpa olika säkerhetsmarginaler. Verklig data från inspelningar av stora volymer trafik genom en korsning har kombinerats med simulerade fordon för att bedöma relevansen av de nya algoritmerna. Mätningar av kollisioner och trafikflöde visade att algoritmerna uppträdde som förväntat. Ett miniatyrfordon baserat på en prototyp av en självkörande radiostyrd bil har tagits fram i syfte att testa algoritmerna i laboratoriemiljö.