No description available.

No description available.

Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke. Till följd av det känner sjuksköterskan att hon inte kan sköta sitt jobb på ett korrekt och tillfredsställande sätt. Slutsatsen av vår studie visar att det bl.a. behöver läggas mer tid på att utveckla sjuksköterskornas kommunikativa kunskaper så att en god och trygg relation kan skapas med den som insjuknat i stroke. Studien är en litteraturstudie med kvalitativ utgångspunkt och Joyce Travelbee´s omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Travelbee påtalar vikten av kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Polit & Hunglers modell för litteratursökning har använts och vi har blivit inspirerade av Graneheim & Lundmans sammanställning av analysmetod när vi har analyserat vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: I samma stund som ett barn dör står en eller ett par föräldrar inför en stor tragedi. Framför sig har de en lång tid med sorg, saknad, vrede och de frågar sig varför. Detta är en tillvaro som de måste lära sig att leva med. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur mödrars förlust av ett barn genom en olyckshändelse inverkar på det dagliga livet. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där fyra kvinnor som förlorat sitt barn i en olyckshändelse intervjuades. Intervjuerna analyserades sedan genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier vilka dels beskriver hur familjerelationerna har påverkats och att en relation till det bortgångna barnet består. Sorgarbetet blir en del av livet och kräver mycket tid och en ny tillvaro tar vid där ett konstant anpassningsarbete sker.

<p>Bakgrund: I samma stund som ett barn dör står en eller ett par föräldrar inför en stor tragedi. Framför sig har de en lång tid med sorg, saknad, vrede och de frågar sig varför. Detta är en tillvaro som de måste lära sig att leva med. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur mödrars förlust av ett barn genom en olyckshändelse inverkar på det dagliga livet. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där fyra kvinnor som förlorat sitt barn i en olyckshändelse intervjuades. Intervjuerna analyserades sedan genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier vilka dels beskriver hur familjerelationerna har påverkats och att en relation till det bortgångna barnet består. Sorgarbetet blir en del av livet och kräver mycket tid och en ny tillvaro tar vid där ett konstant anpassningsarbete sker.<strong></strong></p>

Kärntekniska olyckor är lyckligtvis mycket sällsynta, men när de väl inträffar får olyckorna extremt omfattande konsekvenser. Kärntekniska olyckor inrymmer flera perspektiv och discipliner, allt ifrån teknisk och naturvetenskaplig, till att förstå och hantera frågor om samspelet mellan medborgare, myndigheter och medier.   För att upprätthålla god beredskap och samhällssäkerhet behöver erfarenheter och forskningsresultat överföras från en kontext till en annan, på samtliga samhällsnivåer. Syftet med aktuell studie är att, utifrån ett perspektiv om top-down och bottom-up, studera hur man å ena sidan ger råd och vägledning från nationell nivå, och å andra sidan planerar och analyserar risker på lokal nivå gällande kärnkraftsanläggningar i en svensk kontext. Studien avser att identifiera utmaningar inför en närtida implementering av ISO 22315:2014 på olika nivåer i samhällshierarkin. Studien har besvarat följande frågeställningar: I vilken utsträckning återfinns innehållet i ISO 22315: 2014 om massevakuering i regionala samt kommunala risk- och sårbarhetsanalyser? Vilka utmaningar verkar finnas inför en utveckling av integrerad process om top-down, bottom-up gällande kärntekniska olyckor? Aktuell studie antar en kvalitativ ansats och med hjälp av en litteraturstudie söka svar på uppsatta frågeställningar som svarar mot studiens syfte. Studien tar vidare ett induktivt förhållningssätt vilket inbegriper att forskaren använder insamlad data för att försöka skapa en teori (Yin 2011). Utifrån studiens syfte och frågeställning kan det konstateras att det finns övergripande goda direktiv och vägledning från nationell nivå, från juridiskt fastställda skyldigheter men också råd och riktlinjer. Genom en innehållsanalys av MSB´s riktlinjer för storskalig evakuering kan det konstateras att ISO: 22315:2014 är väl integrerad i dessa riktlinjer. Det kan vidare konstateras att denna ISO-standard inte i samma utsträckning är integrerad i de kommunala risk- och sårbarhetsanalyserna. Undersökningens resultat kan visa på att det finns brister i den geografiska ansvarsfördelningen på regional- och kommunal nivå, vilket främst kan förklaras genom den svenska samhällsstyrningen om top-down, bottom-up. Nyckelord: Kärnteknisk olycka, risk- och sårbarhetsanalys, evakuering och krisberedskap

This is a study of what accidents with trucks costs. The costs were considered with a broad perspective where both society, trucking companies and individual costs were heeded. Data from public and insurance databases have been analysed with statistical tools which yielded results showing that accidents are a significant economic cost to the trucking company. This economic impact has been largely overlooked in the past since it does not affect all trucking companies the same due to the random nature of accidents. However, looking at a large population of accidents it is found that they are common and expensive enough to be a standing cost to the owners of trucks. It is thereby found that accidents cause enough costs that it is possible to use economic reasons for motivating safety measures and that it is possible to calculate the costs of accidents and compare it to other costs that trucks generate, fuel for example. Another result is however that the risks and consequences of accidents exceed economical factors, that both society, individuals and the trucking company will be exposed to risks beyond what could be valued in money.

I detta arbete har korsningen Klarinettgatan – Nya Älvvägen i Öjebyn, Piteå kommun, undersökts ur ett trafiksäkerhetsperspektiv för att ta reda på om korsningen är extra olycksdrabbad, vad som orsakar olyckorna samt vilka förbättringsåtgärder som är möjliga att vidta för att göra korsningen säkrare i framtiden. Detta kommer genomföras genom en platsundersökning för att studera korsningen i fråga, vilka säkerhetsrisker som finns i den samt hur körbeteendet ser ut. Vidare har en litteraturundersökning för att ta reda på stärkande fakta om de olyckor som skett samt hur olika utformningsförslag kan se ut. Korsningens två största säkerhetsrisker har visat sig vara sikt samt att trafikanter kör förbi korsningen i för höga hastigheter. Ett räcke som sträcker sig över en gångtunnel, pilträd som används som bullerskydd mot bostadsområde samt övriga utplacerade träd är största anledningarna till att sikten är begränsad. De höga hastigheterna beror till mycket på att vägen rätar ut sig i samband med korsningen samtidigt som hastighetsgränsen höjs till 70km/h i samband med att vägen rätar ut sig. Under perioden 2020–2021 har sju olyckor skett i den berörda korsningen varav majoriteten har skett under sommarmånaderna. Förslagen cirkulationsplats, sänkt hastighetsgräns samt väjningsplikt byts till stopplikt är de som har djupare analyserats för att sedan ta fram ett förslag över vilket/vilka alternativ som är bäst ur både ett ekonomiskt- och ett säkerhetsperspektiv. Resultatet av denna undersökning är att stopplikt och sänkt hastighet är de åtgärder som är mest rimliga för den berörda korsningen då de inte medför en allt för stor kostnad samtidigt som det ger ett bra ökat säkerhetsläge i korsningen.

Denna studie genomfördes med syftet att undersöka yrkessjöfartens grundstötningar och kollisioner inom svenska hamnområden. Studien genomfördes som en kvantitativt inriktad systematisk litteraturstudie. I denna studies metod delades inträffade olyckor in i tre kategorier: fartyg med lots, fartyg med lotsdispens och fartyg utan lotsplikt. Rapporter om olyckor som inträffat mellan 2003 och 2013 inom svenska hamnområden utgjorde studiens underlag av data. Resultaten visar att fartyg utan lotsplikt är involverade i fler grundstötningar och kollisioner inom svenska hamnområden än fartyg med lotsplikt. Resultaten visar även att fartyg utan lotsplikt kolliderar med andra fartyg i högre utsträckning än vad fartyg med lotsplikt gör och att fartyg som navigerar med lotsdispens är något mer riskbenägna under sämre vind- och siktförhållanden. / The following study was conducted with the intent of reviewing groundings and collisions within Swedish port facilities involving commercially operated vessels. The method used was a quantitative systematic literature review. The study compared accidents involving vessels with pilot onboard and vessels which were exempted pilotage. Reports of accidents occurring between 2003 and 2013 were the study’s basis of data. The results show that the vast majority of accidents involved vessels exempted from pilotage due to ships’ particulars. The most common type of accidents involving the aforementioned vessels were collisions with other vessels, which stands in clear contrast to the other two vessel categories which both mostly tended to collide with fixed objects. In summary, this study clearly demonstrates that vessels whose particulars make them exempted from pilotage are at greatly increased risk of being involved in groundings and collision within port facilities.

Denna studie genomfördes med syftet att undersöka yrkessjöfartens grundstötningar och kollisioner inom svenska hamnområden. Studien genomfördes som en kvantitativt inriktad systematisk litteraturstudie. I denna studies metod delades inträffade olyckor in i tre kategorier: fartyg med lots, fartyg med lotsdispens och fartyg utan lotsplikt. Rapporter om olyckor som inträffat mellan 2003 och 2013 inom svenska hamnområden utgjorde studiens underlag av data. Resultaten visar att fartyg utan lotsplikt är involverade i fler grundstötningar och kollisioner inom svenska hamnområden än fartyg med lotsplikt. Resultaten visar även att fartyg utan lotsplikt kolliderar med andra fartyg i högre utsträckning än vad fartyg med lotsplikt gör och att fartyg som navigerar med lotsdispens är något mer riskbenägna under sämre vind- och siktförhållanden. / The following study was conducted with the intent of reviewing groundings and collisions within Swedish port facilities involving commercially operated vessels. The method used was a quantitative systematic literature review. The study compared accidents involving vessels with pilot onboard and vessels which were exempted pilotage. Reports of accidents occurring between 2003 and 2013 were the study’s basis of data. The results show that the vast majority of accidents involved vessels exempted from pilotage due to ships’ particulars. The most common type of accidents involving the aforementioned vessels were collisions with other vessels, which stands in clear contrast to the other two vessel categories which both mostly tended to collide with fixed objects. In summary, this study clearly demonstrates that vessels whose particulars make them exempted from pilotage are at greatly increased risk of being involved in groundings and collision within port facilities.Keywords:Pilotage, Pilot,