Mobiltelefonen är viktig på individ- och systemnivå men mobiltelefonens roll i skolans värld är inte lika självklar enligt samhällsdebatten och svensk politik. Digitalisering genomsyrar däremot både samhället och skolan vilket visar sig i olika digitaliseringsstrategier med digital kompetens som en gemensam nämnare. Med respekt för mobiltelefonens roll i samhället ämnar den kvalitativa fallstudien undersöka mobiltelefonens roll i skolan genom forskningsfrågan “Vad är lärares uppfattningar om undervisning av digital kompetens kopplad till mobilanvändning?”. Fem intervjuer har genomförts med lärare och materialet har analyserats med teoretisk utgångspunkt i Skolverkets konkretisering av adekvat digital kompetens. Resultatet visar att lärare har gemensamma uppfattningar om att skolan ska ta ett ansvar för undervisning av vissa aspekter av adekvat digital kompetens kopplad till mobilanvändning. Det råder splittrade uppfattningar om hur undervisningen ska genomföras och om mobiltelefonen bör inkluderas i klassrummet.

The purpose of this study is to make it clear, based on teachers experience, whether the rule of law in Swedish schools has been affected during sudden changes in the framework of a pandemic. To respond to this purpose, issues have been formulated. How do teachers experience this from the outside to ensure teaching, governing documents and grades? The results show that teachers feel that the rule of law has been affected in a negative way during distance education. Furthermore, the results showed that the framework for ensuring good teaching, safe examinations had been made more difficult, which may be due to the lack of formal rules and guidelines. Many results are in line with the research situation, but where a legalization or a vacuum can be said to be one of the reasons why legal certainty has been affected.

2020 is the year that is likely to be associated with the Covid-19 pandemic for a long time to come. The Covid-19 pandemic shook the world and changed markets and affected people's everyday lives, both privately and at work. In addition to the Covid-19 pandemic consequences for human health and well being, organizations and employees' relationship to their workplace was also affected, as increased telework became the new norm. One industry that was exposed to major challenges was the school system since the Swedish government decided that schools should be kept open as far as possible. Despite the fact that schools were expected to continue more or less as usual, schools were characterized by a more digital way of working, where upper secondary schools were the schools that would primarily conduct more teaching at a distance. Based on this, this study was based on whether the consequences of the Covid-19 pandemic have affected the staff in upper secondary schools in the form of new working methods, routines and behaviors that may be affected in the new way of working. Thus, this study aimed to investigate the impact of the Covid-19 pandemic on organizational culture. The study was based on a leadership perspective and aimed to examine variations in principals' perceptions of how the Covid-19 pandemic has affected the organizational culture. Furthermore, the study aimed to examine the lessons and insights that the principals have identified in connection with this. With a phenomenographic approach, interviews were conducted with eight principals at municipal upper secondary schools in Stockholm. The study showed that the organizational culture among the staff was influenced by the digital way of working and the starting point in which the schools were before the Covid-19 pandemic. This was identified as both opportunities and challenges among the principals. Thus, there were variations in whether the principals perceived that the organizational culture was strengthened or weakened during the Covid-19 pandemic. Furthermore, it was also shown in this study that the influence of organizational culture contributed to lessons and insights regarding opportunities for organizational change, digital development and a changed leadership. / <p>Slutseminatirum ägde rum den 2 juni 2022 på Södertörns Högskola. </p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur och på vilket sätt studie- och yrkesvägledare använder sig av karriärteorier i praktiken. Syftet har lett till följande frågeställning; På vilket sätt och i vilken utsträckning använder sig studie- och yrkesvägledare av karriärteorier i praktiken inom skolväsendet? För att besvara syftet har vi gjort en kvalitativ undersökning med sex stycken semistrukturerade intervjuer där respondenterna har varit yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Malmö kommun. Respondenterna är verksamma på två olika institutioner, grundskola och gymnasiet. Resultatet av den insamlade empirin analyserades med hjälp av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som har varit Gerard Egans Trestegsmodell (2010), Anders Lovens Karriärvägledning (2015) och Mitchell, K. E., Levin, S., &amp; Krumboltz, J. D. Planerad händelse (1999). Resultatet i studien visar att utbildade och verksamma studie- och yrkesvägledare använder sig av diverse karriärteorier men implementerar dessa på så vis som passar dem. Det vill säga studie- och yrkesvägledare anpassar teorierna till sitt arbete efter vad den sökande behöver. Respondenterna påpekar att det krävs att man som vägledare har förmågan att ändra och tillämpa teorierna till varje elev och att dela upp teorierna till vad som behövs för specifikt det enskilda vägledningssamtalet.

Med 1,4 miljoner elever är skolan Sveriges största arbetsplats. Varje år behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsäkerhetsperspektiv är det skadeförebyggande arbetet i skolan av största betydelse. Barnsäkerhetsrådet, en samverkansorganisation bestående av 11 myndigheter har tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bedömt att man inte har en fullständig bild av i vilken omfattning och på vilket sätt skolorna arbetar skadeförebyggande. MSB har uppdragit åt Karlstads universitet att genomföra en studie, vilken har sammanställts till en rapport: Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. Kartläggning av arbetssätt, utvecklingsbehov och behov av stöd (Olsson, Gustavsson &amp; Andersson, 2012, bilaga 1). Rapporten utgör detta examensarbetes resultatdel. Undersökningen har genomförts som en webb-enkät vilken besvarades av drygt 900 lärare, som är medlemmar i Lärarförbundet. Resultaten visar att kvalitén på det skadeförebyggande arbetet varierar stort och att det finns behov av att stärka detta arbete på många sätt och nivåer inom skolorganisationen. Lärarna visar engagemang i att arbeta med skadeprevention och efterlyser stöd i arbetet med att hålla frågan och förmågan levande i ett långsiktigt perspektiv. Vidare bör eleverna inkluderas i större utsträckning och fler aktörer bör  involveras i skolornas skadeförbyggande arbete. Det finns behov av att inventera och eventuellt utveckla nya metoder/verktyg/utbildningar som ger skolans aktörer stöd i att hålla systematiskt skadeförebyggande arbete vid liv i ett långsiktigt perspektiv samt undersöka på vilket sätt resurser skulle kunna frigöras/tillskapas för att skolväsendet ska kunna få ta del av specifik kunskap om riskhantering och systematiskt barnsäkerhetsarbete.

Titel: Användning av styrsystem i skolan - en kvalitativ studie om styrsystemens påverkan på lärares arbetsbelastning Författare: Amanda Berntsson och Jenny Karlsson Handledare: Eva Berggren Nivå: Kandidatuppsats 15 HP, Företagsekonomi, Verksamhetsstyrning, VT 2018 Problembakgrund: År 2035 förväntas det råda en brist på 79 000 lärare i Sverige. Samtidigt är cirka hälften av lärarna alltid eller ofta stressade på jobbet och är tvungna att arbeta på sin fritid då arbetstiden inte räcker till. Denna statistik visar på att det finns ett praktiskt problem varför studien vill undersöka om detta kan kopplas till verksamhetsstyrningen i kommunala gymnasieskolor. Problemdiskussion: Tidigare studier har fokuserat på verksamhetsstyrning kopplat till elevresultat och inte på dess påverkan på lärares arbetsbelastning. En studie utförd inom vården har visat på ett samband mellan läkares utmattning och förekomst av onödiga och oskäliga arbetsuppgifter. Därför är det intressant att undersöka huruvida det finns ett liknande samband inom skolväsendet.  Frågeställning: Vilka styrsystem använder rektorer på kommunala gymnasieskolor och hur påverkar det lärares arbetsbelastning? Syfte: Syftet är att beskriva vilka styrsystem rektorer på kommunala gymnasieskolor använder sig av. Vidare är syftet att identifiera hur de olikastyrsystemen påverkar lärarnas arbetsbelastning. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar styrsystem där vi valt att arbeta enligt Merchant och Van der Stede indelning vilken består av resultatstyrning, aktionsstyrning, personalstyrning och kulturell styrning. Slutligen presenteras negativa konsekvenser av tillämpning av de olika styrsystemen.  Metod: Kvalitativ metod med abduktiv ansats där intervjuer har genomförts med totalt sex respondenter, varav fyra rektorer och två lärare, som alla är verksamma på två kommunala gymnasieskolor. Empiri: Primärdata för de sex respondenter som intervjuats presenteras var styrsystem för sig och avslutas med negativa konsekvenser av styrning.  Analys: I kapitlet ställs empirin mot den teoretiska referensramen och analyseras var styrsystem för sig.  Slutsats: Studien har lett fram till följande fyra slutsatser- Skolornas användning av styrsystem skiljer sig åt- Större fokus på personalstyrning än resultatstyrning minskar lärares arbetsbelastning- De positiva konsekvenserna av skolans kultur minskar lärares arbetsbelastning- Lärares arbetsbelastning ökar till följd av en bristande kommunikation gällande dokumentationen Nyckelord: Verksamhetsstyrning, styrsystem, styrmedel, arbetsbelastning, skolväsendet / Title: The use of management control systems in school - a qualitative study on the influence of control systems on teachers workload Authors: Amanda Berntsson and Jenny Karlsson Thesis supervisor: Eva Berggren Level: Bachelor thesis 15 HP in Business Economics, Management, VT 2018 Background: By the year of 2035 it will be a lack of 79 000 teachers in Sweden. Simultaneously approximately half of the teachers in Sweden are always or often stressed at work and have to work leisure because the work time is insufficient. These statistics show that there is a practical problem and therefore this study aims to investigate if this problem can be linked to the management control system in municipal upper secondary schools. Problem: Previous studies have focused on management control affect on student results and not on its impact on teachers workload. A study conducted in healthcare has shown a connection between doctors fatigue and the occurrence of unnecessary and unreasonable task assignments. Therefore, it is interesting to analyze if there is a similar connection within the school system. Problem formulation: Which management control systems do the principal use at municipal upper secondary schools and how does it affect the teachers workload? Purpose: The purpose is to describe which management control systems principals at municipal upper secondary schools use. Furthermore, the purpose is to identify how the different control systems affect teachers workload. Theoretical framework: The theoretical framework contains management control systems and we chose to apply Merchant and Van der Stede’s division, which consists of result control, action control, personnel control and cultural control. Furthermore, negative consequences of the application of the various control systems are presented. Methodology: The thesis are based on a qualitative method with abductive approach. Interviews has been conducted with six respondents, four principals and two teachers. All of them are active in two municipal upper secondary schools. Empirical findings: Primary data for the six respondents are presented in each of the four management control systems and finally negative consequences of management control systems is presented. Analysis: In this chapter, empirics compared to the theoretical framework are analyzed each control system individually. Conclusion: The study has led to the following four conclusions:- Schools use of control systems is different- More focus on personnel control instead of results control will reduce teachers workload- The positive consequences of a schools culture will reduce teachers workload- Teacher's workload increases as a result of a lack of communication regarding the documentation  Keywords: Management control, management control system, management, workload, school system

Följande arbete undersöker olika attityder och föreställningar som förekommer i samhället och skolan kopplat till flerspråkighet och etnolekt. Även effekterna av dessa attityder undersöks utifrån ett individperspektiv. Det genomgående temat som återfinns i forskningen målar upp en tydlig språklig nedvärdering av etnolekt och flerspråkighet där standardiserad svenska framläggs som dess åtråvärda motsats. I massmediala anföranden förekommer bilden av etnolekt som ”ett aggressivt rop på hjälp” och som ett språkligt inslag som bör motarbetas. Även i en skolkontext förekommer negativa föreställningar till etnolekt och flerspråkighet där avvikelser från standardiserad svenska betraktas som skadliga för elevers framtidsutsikter. Nyckeln till akademisk och samhällelig framgång anses ligga i anammandet av standardiserad svenska. Flerspråkighet anses också som en ofördelaktig aspekt hos eleverna som i längden kunde/skulle leda till försämrade svenska språkkunskaper. Detta är en vanligt förekommande språkmyt och forskning har påvisat att förstaspråksinlärning gynnar andraspråksinlärningen. Utifrån ett individperspektiv kan den språkliga nedvärderingen bidra till utanförskap och inlärd hjälplöshet. Etnolekten kan bli ett medel att bibehålla gemenskap i utanförskapet. Uppsatsen belyser vikten av att fortsätta bedriva språksociologisk forskning kring etnolekt och flerspråkighet samt kompetensutveckla skolpersonal så att de kan hjälpa istället för att stjälpa flerspråkiga elever​.

Följande arbete undersöker olika attityder och föreställningar som förekommer i samhället och skolan kopplat till flerspråkighet och etnolekt. Även effekterna av dessa attityder undersöks utifrån ett individperspektiv. Det genomgående temat som återfinns i forskningen målar upp en tydlig språklig nedvärdering av etnolekt och flerspråkighet där standardiserad svenska framläggs som dess åtråvärda motsats. I massmediala anföranden förekommer bilden av etnolekt som ”ett aggressivt rop på hjälp” och som ett språkligt inslag som bör motarbetas. Även i en skolkontext förekommer negativa föreställningar till etnolekt och flerspråkighet där avvikelser från standardiserad svenska betraktas som skadliga för elevers framtidsutsikter. Nyckeln till akademisk och samhällelig framgång anses ligga i anammandet av standardiserad svenska. Flerspråkighet anses också som en ofördelaktig aspekt hos eleverna som i längden kunde/skulle leda till försämrade svenska språkkunskaper. Detta är en vanligt förekommande språkmyt och forskning har påvisat att förstaspråksinlärning gynnar andraspråksinlärningen. Utifrån ett individperspektiv kan den språkliga nedvärderingen bidra till utanförskap och inlärd hjälplöshet. Etnolekten kan bli ett medel att bibehålla gemenskap i utanförskapet. Uppsatsen belyser vikten av att fortsätta bedriva språksociologisk forskning kring etnolekt och flerspråkighet samt kompetensutveckla skolpersonal så att de kan hjälpa istället för att stjälpa flerspråkiga elever.

Även om studie- och yrkesvägledarutbildningen oftast förknippas med skolväsendet visar undersökningar att nästan varannan examinerad studie- och yrkesvägledare arbetar utanför skolväsendet. Syftet med detta arbete är att utforska utbildade studie- och yrkesvägledares karriärmöjligheter utanför skolväsendet. Syftet är även att undersöka orsakerna till dessa karriärval och dess inverkan på studie- och yrkesvägledares upplevda yrkesidentitet. Studiens frågeställningar är: (1) Hur resonerar våra informanter kring studie- och yrkesvägledares karriärmöjligheter utanför skolväsendet? (2) Vilka faktorer har påverkat deras karriärval utanför skolväsendet efter avslutad studie- och yrkesvägledarutbildning? (3) Hur ser våra informanter på sin yrkesidentitet som utbildade studie- och yrkesvägledare?. En kvalitativ metod användes och sju intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av begrepp som motivationsfaktorer, hygienfaktorer, karriär/yrkesidentitet och kompetens. Studiens resultat visade på olika syn på studie- och yrkesvägledares karriärmöjligheter utanför skolväsendet. Majoriteten ansåg att studie- och yrkesvägledare har goda karriärmöjligheter; andra upplevde arbetsmarknaden utanför skolväsendet vara begränsad. Studien visade också att de viktigaste faktorerna som påverkat informanterna för att arbeta utanför skolväsendet har varit utveckling, meningsfulla arbetsuppgifter, samt ansvar, ledarskap och lön. Studien kom fram till att det fanns stora skillnader i huruvida informanterna identifierade sig som studie- och yrkesvägledare, vilket påverkades av informanternas arbetslivserfarenhet som studie- och yrkesvägledare.

This study aims to examine the regard paid to the use of Assistive Technology (AT) when assessing the knowledge of Year 9 pupils with dyslexia in the subject Swedish. A starting point was to examine the knowledge of a group of teachers in the areas of dyslexia and AT. The issues then developed as to which AT a dyslexic pupil is allowed to use in an assessment situation and how the use of these tools affects the assessment. There was an examination of the guidelines that the teacher group can use as support when assessing the knowledge of dyslexic pupils on the basis of AT. The method used was qualitative semi-structured interviews. The group examined was made up of four subject teachers in Swedish. The results showed that the teacher group had limited knowledge of both dyslexia and AT. It also emerged that computers were the most common form of compensatory aid in assessment situations. The use of AT did not affect the assessments. The curriculum contained no guidelines for assessing knowledge on the basis of AT and left a lot of room for interpretation by individual teachers. The conclusions drawn were that there is a need for teacher training to include courses on dyslexia and the areas of application of AT. Greater knowledge would better ensure that the correct compensatory aid is chosen for each pupil in each assessment situation. Clear guidelines are also needed so that assessments can be regarded as fair and of equivalent value.