ABSTRAKT  The aim of this study has been to highlight teachers’ experiences of an implemented One-to-one project in a town in the southern parts of Sweden. Using a mixed method, with surveys and interviews, the result has been analyzed through the frame-factor theory and the SAMR model. The results of the study show that a majority of the teachers were dissatisfied with how the project had been implemented. A lack of time, pedagogical vision, and competence development were some of the complaints that the teachers had. This affected the teachers’ attitude to the project and the use of the computers.  Most of the teachers did still agree that the project have had a positive effect on their work. This effect could mainly be seen in their communication with their students and to some extent their teaching.

En kvalitativ studie för att undersöka förskolans uppbyggnad och fysiska miljö. Den fysiska miljön är en viktig del i förskolans verksamhet och förskolebarnens vardag. Förskolans fysiska miljö varierar och ser olika ut i utformningen på de olika avdelningarna inom samma förskola och framförallt mellan andra förskolor. Detta påverkas av hur förskolan är uppbyggd från början. En del förskolor är fritt placerade på en tomt med gård, andra är placerade i hyres/bostadsrätter och saknar i vissa fall en egen gård. Funderingar gällande arbetet var och hur planerar pedagoger kring användningen av förskolans fysiska miljö? Vad säger Skolverket och förskolans läroplan om detta samt vad finns det för forskning? Syftet med arbetet är att undersöka de möjligheter och begränsningar som finns i den fysiska miljön och hur pedagoger förhåller sig till det, samt hur man ser på den fysiska miljöns möjligheter och begränsningar i relation till förskolans uppbyggnad och tidigare forskning. För oss blivande förskollärare är miljöfrågan viktig eftersom den berör hälsan både fysiskt och psykiskt samt att det är en plats för lärande, utveckling och social interaktion för barn och pedagoger. Genom två olika delstudier där en del består av semistrukturerade intervjuer och den andra delen av ostrukturerade observationer. Fem pedagoger intervjuades, två bakgrundsintervjuer genomfördes av en person från SKL och av en från förskoleförvaltningen samt observationer på fyra olika förskolor i Stockholmsområdet. Vi har genom dessa delstudier tagit fram data på hur de olika förskolornas fysiska miljöer ser ut och används, samt de möjligheter och begränsningar som finns i dessa miljöer. Med utgångspunkt i teorierna affordance och ramfaktorsteorin har de kvalitativa materialen analyserats. Studiens resultat visar att det finns en del begränsningar där barnen stoppas i sina lekar när de utmanar miljön på olika sätt. Dessa begränsningar motiveras utifrån säkerhetsskäl vilket exempelvis kan handla om att man inte får hoppa i en soffa. Pedagoger skapar också möjligheter genom att göra miljöerna tillgängliga för barnen genom att sätta materialet i deras höjd samt skapa möjligheter för flerspråkiga barn att läsa böcker på sitt språk. I uppbyggnaden av nya förskolor försöker man tänka utefter barnantal istället för avdelningsantal, samt att förskolorna ska vara hållbara under en längre period och vara tillgängliga för olika pedagogiska inriktningar. Pedagogerna i respektive förskolor arbetar på olika sätt för att både motverka och förstärka begränsningar, samt skapa möjligheter i den fysiska miljön. Avslutningsvis visar konklusionen på de viktigaste delarna som tagits upp i resultat och analys kopplat till teorierna affordance och ramfaktorer.Nyckelord: fysisk miljö, förskola, affordance, ramfaktorsteorin

The purpose of my study was to examine how teachers in physical education experience different frame factors impact on their outdoor education and their choice of didactic approach. My study is based on Lundgren´s frame factor theory and Peitersen´s didactic learning model. I have used a qualitative research method to answer my questions. I have been using semi-structured interviews to interview six PE teachers who all teach at high school level. Based on my results we see that the teachers experience teaching hours and class sizes as the frame factors that mainly affect the outdoor education. Teachers often choose to split up the outdoor activities into sequences in order to achieve better learning. Based on my results the report concludes that the teachers experience outdoor education as a major part of physical education. They consider the organizational framework to be strenuous and to be something that requires careful didactic planning. / Syftet med min studie har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa upplever olika ramfaktorers inverkan på sin friluftsundervisning samt deras val av didaktiskt tillvägagångssätt. Min studie lutar sig mot Lundgrens (1989) ramfaktorsteori samt Peitersens (2001) didaktiska inlärningsmodell. För att besvara mina frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod används. Jag har med hjälp av semistrukturerade intervjuer intervjuat sex idrottslärare som alla jobbar på högstadiet. Utifrån mina resultat ser man att idrottslärarna upplever undervisningstiden och klasstorlekarna som de ramfaktorer som påverkar friluftsundervisningen i störst grad. Lärarna väljer ofta en deluppbyggnadsundervisning när de ska lära ut friluftsliv i skolan. Utifrån mina resultat är uppsatsens slutsats att idrottslärarna upplever friluftsundervisningen som en stor del av ämnet. De anser att de organisatoriska ramarna är påfrestande och kräver en noga didaktisk planering.

The purpose of this study is to identify frame-factors in the Swedish curriculum between 1955 -2019 and how they affect the teachers' possibility to operate in special education. This study is based upon frame-factor theory, developed in the late 1960 and throughout 1970, and through this framework an analysis of the curricula released during the period 1955 - 2019 is made. The analysis is broken down into three themes; Teachers obligations, Students rights and similarities and differences. The curricula are analyzed one at a time and broken down into the first two themes, teachers obligations and students rights. After that all the curriculums are compared in the similarities and differences theme. In the analysis several frame-factors are identified and the study shows that they shift over time. Though many of the same frame-factors appear in all of the curricula they shift in importance and what impact they have on the teachers' roles.  This essay argues that the effects of the change in the frame-factors have made class exercises more complicated for the teachers, while individual studies and studies in small groups are advantageous. It also shows that special education has gone from an institution that try to integrate students into the school to an organisation that include the students from the start.

The purpose of this study is to make it clear, based on teachers experience, whether the rule of law in Swedish schools has been affected during sudden changes in the framework of a pandemic. To respond to this purpose, issues have been formulated. How do teachers experience this from the outside to ensure teaching, governing documents and grades? The results show that teachers feel that the rule of law has been affected in a negative way during distance education. Furthermore, the results showed that the framework for ensuring good teaching, safe examinations had been made more difficult, which may be due to the lack of formal rules and guidelines. Many results are in line with the research situation, but where a legalization or a vacuum can be said to be one of the reasons why legal certainty has been affected.