No description available.

No description available.

The purpose of this study is to find out the teacher's views and responses to children's conflicts and conflict management. Through my qualitative study with six interviews at two preschools, I have found out how pre-school teachers work with children's conflicts and conflict management. Conflicts in preschool can arise in many situations, it may be that the children do not agree in a game or when they do not want to share a toy. Pre-school teachers need to ensure that every child learns to handle conflicts in the early age. If the pre-school teachers do not handle this, it can lead to consequences in the child's behavior. It is important that the pre-school teachers work with children's conflicts and conflict management. The results in this study show that conflicts can arise because the children have different views and opinions about a common subject. They also said that conflicts are developing for the children because they are learning how to handle conflicts. Pre-school teachers are working at the same way in conflict management. The pre-school teachers described that they let the children's handle the conflict or they stop the conflict and listen to the parties about how it happened. After that, they prevent the conflict together. A conclusion can be drawn to Cohens conflict pyramid that consists of four levels. These levels are based on steps in conflict management. Level 1 includes prevention, level 2, management, level 3, help and level 4, stop. The children are in level two and three, adults are also in those levels. There are no people at level one, which means that conflicts never happen. In level four, there are people who is in it, but it has not resulted in my interview study.

Syftet med denna studie är att få inblick i förskollärares strategier gällande konflikthantering i förskolan. Konflikter utgör en stor del av barns sociala liv i förskolan. Det är därför viktigt att förskollärare har ett medvetet förhållningssätt gällande konflikthantering. Studien består av två delstudier: en kvalitativ textanalys av artiklar skrivna av förskollärare, samt en kvalitativ samtalsintervju med yrkesverksamma förskollärare. Den insamlade empirin har analyserats i förhållande till studiens forskningsfrågor och teoretiska utgångspunkter. Studiens forskningsfrågor är: Hur definierar förskollärare konflikt och vad innebär konflikthantering? Vilka strategier arbetar förskollärare efter vid konflikthantering? Uppmuntras barnen till att lösa konflikter på egen hand?Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av en kombination mellan Richard Cohens konfliktpyramid samt Robert Thornbergs ledarskapsstilar. Cohens konfliktpyramid är en teoretisk konflikthanteringsmodell som utgörs av fyra nivåer: förebygga, hantering, hjälpoch stopp. Modellen används som en grundprincip för konflikthantering. Thornberg har identifierat tre ledarskapsstilar som är lämpliga att använda i kombination med konfliktpyramiden: auktoritär, auktoritativ och eftergiven. Dessa ledarskapsstilar kan på olika sätt inverka på barns lärande i en förskoleverksamhet. Studiens viktigaste slutsatser är att konflikter ska ses som konstruktiva möjligheter till lärande, där förskollärarens roll är central i stöttandet av barns konflikthantering. Förskolläraren ska vara närvarande och ge barnen tillgång till konflikthanteringsverktyg, så att barn ska kunna etablera goda sociala relationer och bli självständiga i sitt hanterande och bearbetande av konflikter. Studiens resultat visar även att förskollärare framförallt arbetar med förebyggande strategier gällande konflikthantering i förskolan. Detta tenderar att skapa en paradox mellan att å ena sidan lära barn konflikthantering och å andra sidan att ständigt arbeta för att konflikter inte ska inträffa

Förskoleverksamheten präglas av konflikter orsakade av bristandekommunikation. Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen avkommunikation vid konflikthantering i förskolan. Studien kommer attfokusera på förskollärares konfliktförebyggande strategier och verktyg därdestruktiva konflikter hämmas och en harmonisk lärandemiljö skapas förbarn. Konflikter förvärras av bristande kommunikation.Tidigare forskning slår fast att socio-kognitiv utveckling och lärande attkonflikter främjas av konflikter och att ökad medvetenhet omkonflikthantering stimuleras av förskollärares medling och vägledning.Avvaktande inför ett ingripande innefattas i förskollärarens ansvar att låtabarn hitta egna konfliktlösningar, vilket utgör en effektiv metod vid barnskonflikthantering.Studien som vilar på enkätundersökningar och intervjuer utgår från kvalitativmetod för att optimera förståelsen av kommunikationens betydelse vidkonflikthantering: “Vilken betydelse har kommunikation vidkonflikthantering?” och “Vilka strategier kan förskollärare använda för attunderlätta kommunikationen mellan barnen?”Viktiga implikationer tydliggörs: barn uppmuntras att ta ansvar för samtrespektera egna och andras perspektiv och känslor vid arbete med socialtansvar, normer och värden för att förebygga konflikter.Genom närvarande intas barnets perspektiv och barnets deltagande och egetansvarstagande främjas. Barnens röster hörs och deras åsikter tas effektivt ibeaktning vid demokratiskt samarbete.

SammanfattningAtt arbeta som pedagog i dagens skolsystem innebär såväl ett ansvar för barnens kunskapsinhämtande, som att vara en trygg och inspirerande förebild för eleverna. Dagligen uppstår situationer då elever hamnar i konflikter med varandra, vilket kan röra allt ifrån triviala händelser till större motsättningar gällande exempelvis etnicitet eller könsfrågor. Syftet med denna kvalitativa studie är att med hjälp av en hermeneutisk ansats undersöka hur pedagoger ser på sin roll som handledare för barnens sociala utveckling. För att få en samlad kollegial bild över pedagogernas tankar kring konflikthanering baseras uppsatsen på gruppintervjuer på två skolor av helt olika storleksgrad i mellersta Sverige. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär med utgångspunkt i tre fiktiva fall, skapade utifrån kategorierna genus, makt och etnicitet. En intressant ingång till ämnet har varit om pedagogernas handlingsstrategier skiljer sig beroende av konfliktens karaktär. Informanternas svar har sedan analyserats utifrån olika teoretiska begrepp och med utgångspunkt från följande frågeställningar:• Hur hanteras konflikter inom skolan?• Skiljer sig hanteringen av dessa utifrån vilken typ av konflikt det gäller, i så fall hur och varför? Går det att urskilja en strategisk medvetenhet?Resultatet visar att pedagogernas handlingsstrategier ej skiljer sig nämnvärt mellan de olika fallen. De båda skolorna följer generella riktlinjer oavsett konfliktens art, där såväl medlingssamtal och föräldrakontakt som förebyggande arbete är vanligt förekommande. Även handlingsplanernas vikt betonas vid konflikthantering, liksom ett fullgott samarbete inom det kollegiala arbetslaget.

Konflikter mellan barn sker dagligen i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och förstå förskolepersonalens beskrivningar av konflikter och konflikthantering. I studien nyttjades en kvantitativ datainsamlingsmetod som inkluderade öppna och slutna frågor i en enkätundersökning som lades ut i två pedagogiska grupper på medieplattformen Facebook. 120 respondenter har deltagit i studien från alla län i Sverige. Respondenterna består av förskollärare och barnskötare. Studiens resultat har bearbetats med hjälp av en innehållsanalys och diagram har skapats för de slutna frågorna. Resultatet har kommit fram till att konflikthantering är komplext men det finns många bra strategier. Med hjälp av ett förebyggande arbete kan förskolepersonal lära ut rätt verktyg till barn för att hantera konflikter självständigt. Det framgår att förskolepersonalen har olika arbetssätt för att hantera konflikter mellan barn beroende på vilken situation som är aktuell. Två av dem innehöll lågaffektivt bemötande samt fysiska strategier. Slutsatsen är att flertalet av den förskolepersonal som har utbildning menar trots det att kunskaperna inte är tillräckliga för att hantera barns konflikter.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärarens roll i barnens konflikthantering. Den teoretiska inramning som valdes är Cohens konfliktpyramid. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där det fanns möjlighet för följdfrågor har använts. Fyra stycken legitimerade förskollärare från fyra olika kommuner har intervjuats. Studiens resultat visar att förskollärare arbetar med att arbeta förebyggande med ett demokratiskt förhållningssätt genom att ge barnen verktyg och strategier när det kommer till konflikthantering i förskolan, men att detsaknas viss utbildning inom konflikthantering.

I den här studien undersöks förskollärarnas kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse det har för förskollärarnas förhållningsätt i hur de agerar och bemöter barnen i vardagliga konflikter. Vi undersöker även vilka strategier de har i arbetet med konflikthantering och vilka utmaningar som förskollärarna upplever med att hantera konflikter i förskolan. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex deltagande förskollärare från tre olika förskolor i Stockholmsområdet har vi analyserat resultatet genom ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av begreppen stöttning, mediering och den proximala utvecklingszonen. Våra analysmetoder för undersökningen bestod av Cohens konfliktpyramid och dess fyra nivåer (förebygga, hantera, hjälpa och stoppa) samt tre olika medlingsstrategier (barncentrerad medling, lärarcentrerad medling och högmaktsstrategi). Med hjälp av analysmetoderna kodades och tematiserades transkriberingen för att komma fram till vårt resultat. Resultatet visade att förskollärarnas förhållningssätt har betydelse för arbetet med konflikthantering, då de med hjälp av användbara strategier främjar barnens utveckling och lärande och genom att vara en förebild för barnen. Dels för att förskollärarna genom stöttning medierar nya resurser till barn, dels för att de genom vägledning medlar hur man tillsammans agerar och bemöter varandra i den sociala gemenskap barnen är en del utav. Detta gör att barnen på så sätt utmanas och utvecklar sin sociala kunskap, där de både får fysiska, språkliga och intellektuella redskap vilket får en betydelse för att hitta sin identitet och för att de på så sätt kan bygga upp vänskapsrelationer, både i förskolan och senare i livet.