I den här studien undersöks förskollärarnas kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse det har för förskollärarnas förhållningsätt i hur de agerar och bemöter barnen i vardagliga konflikter. Vi undersöker även vilka strategier de har i arbetet med konflikthantering och vilka utmaningar som förskollärarna upplever med att hantera konflikter i förskolan. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex deltagande förskollärare från tre olika förskolor i Stockholmsområdet har vi analyserat resultatet genom ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av begreppen stöttning, mediering och den proximala utvecklingszonen. Våra analysmetoder för undersökningen bestod av Cohens konfliktpyramid och dess fyra nivåer (förebygga, hantera, hjälpa och stoppa) samt tre olika medlingsstrategier (barncentrerad medling, lärarcentrerad medling och högmaktsstrategi). Med hjälp av analysmetoderna kodades och tematiserades transkriberingen för att komma fram till vårt resultat. Resultatet visade att förskollärarnas förhållningssätt har betydelse för arbetet med konflikthantering, då de med hjälp av användbara strategier främjar barnens utveckling och lärande och genom att vara en förebild för barnen. Dels för att förskollärarna genom stöttning medierar nya resurser till barn, dels för att de genom vägledning medlar hur man tillsammans agerar och bemöter varandra i den sociala gemenskap barnen är en del utav. Detta gör att barnen på så sätt utmanas och utvecklar sin sociala kunskap, där de både får fysiska, språkliga och intellektuella redskap vilket får en betydelse för att hitta sin identitet och för att de på så sätt kan bygga upp vänskapsrelationer, både i förskolan och senare i livet.