Spelling suggestions: "subject:"pedagogerna förhållningssätt.""
1 |
Vad det innebär att vara Reggio Emilia inspirerad förskollärareErnisa, Patricia, Kartassis, Anna January 2016 (has links)
Denna undersökning vill vi bidra med kunskap om vad det medför att inspireras av Reggio Emilia filosofiska förhållningssätt. Studien undersöks utifrån en kvalitativ metod, där undersökarna intervjuar förskollärare som arbetar på ett par Reggio Emilia inspirerade förskolor. I denna studie utreder undersökarna utifrån ett inifrånperspektiv dels från en teoretisk kontext, där det studeras ett filosofiskt pedagogiskt sammanhang hur Reggio Emilias teoretiska förhållningssätt byggs upp; dels från ett empiriskt induktivt perspektiv, där det tas reda på vad det innebär att vara inspirerad. I denna studie studerar man innebörden av begreppet inspiration i förhållande till Reggio Emilia filosofiska förhållningssätt. I detta finner vi bland annat att: a) Inspirationen föds ur de vardagliga föreställningar som iscensätts inom den pedagogiska verksamheten; b) Inspirationen föds ur förundran och nyfikenhet.
|
2 |
Barns inflytande i förskolan : Förskollärarens didaktiska valGustafsson, Linda, Söderlund, Carolina January 2014 (has links)
No description available.
|
3 |
VAD BLIR KONFLIKTER I EN MÅNGKULTURELL FÖRSKOLA? : EN KVALITATIV STUDIE UR ETT PEDAGOGPERSPEKTIV.Brännbacka, Mette, Sukkam, Chirayu January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att öka kunskapen om konflikter och konflikthantering i mångkulturella förskolor. Studien undersöker hur förskollärare definierar mångfald, hur konflikter uppstår och hur arbetet med konflikthantering bedrivs. Studie utgår från ett interkulturellt perspektiv och ett konfliktperspektiv och bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger som var verksamma i mångkulturella förskolor. Resultatet visar att pedagogerna beskriver kulturell mångfald som en fråga, om att sammanföra andra etniska bakgrunder som barn och deras familjer har. Enligt informanterna är det även viktigt att ta del av och berika kulturer de bär med sig in i den svenska förskoleverksamheten. Resultat visar också att konflikter och konflikthantering är något som pedagoger arbetar med dagligen, såväl mångkulturella konflikter som andra former av konflikter. De faktorer som pedagoger anser orsaka konflikter kan vara barns eller föräldrars avsaknad av språket som gör att det är svårt att kommunicera i det sociala sammanhanget, samt att olika kulturer kan krocka. En slutsats i studien är att det är viktigt med vuxennärvaro i barngruppen samt att personal visar öppenhet och intresse för andra kulturer.
|
4 |
Barns delaktighet och inflytande i förskolans vardag – ”vad är den här till?” : En kvalitativ observationsstudie om barns delaktighet och inflytande utifrån Shiers delaktighetsmodell / Children´s participation and influence in preschool´s everyday life – “What is this for?”Lukic, Suzana, Rapeli Andersson, Maija January 2024 (has links)
Studiens syfte var att undersöka pedagogernas bemötande till hur barn gör för att få delaktighet och inflytande. Studien genomfördes med deltagande observationer där de insamlade materialet tolkades utifrån Shiers delaktighetsmodell. Resultatet grundade sig i två förskolor i två olika kommuner där man involverade åtta olika avdelningar. Förskolornas avdelningar som observerades på respektive förskola var två yngre- samt två äldre avdelningar. Resultatet visade på att barns delaktighet och inflytande påverkades av pedagogernas bemötande och för att barnen ska få en delaktighet samt ett inflytande kunde barnen agera med motstånd på olika sätt. Studiens slutsats är att pedagogernas bemötande till barns försök till delaktighet och inflytande påverkades av pedagogernas kommunikativa kompetenser samt maktposition. Den ömsesidiga kommunikationen skapade däremot möjligheter för barn att få en delaktighet samt ett inflytande.
|
5 |
Den fria leken : Pedagogers förhållningssätt till begränsningar i den fria leken / The free play : Educators' approach to restrictions in the free playHuseinbasic, Sejla, Kovacevic-Jareb, Ajla January 2023 (has links)
Arbetet vilar på en kvalitativ metod där studiens syfte är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till begränsningar i den fria leken. Vi har utfört intervjuer med olika pedagoger i förskolans verksamhet för att få en större inblick på vad som kan begränsa barnens fria lek och hur pedagogerna förhåller sig till de begränsningar som uppstår. Vi använder oss av Sociokulturell teori samt Foucaults maktteori. Syftet med denna studie är att undersöka innebörden av pedagogers förhållningssätt till begränsningar i den fria leken inom förskolan. Syftet är vidare att undersöka vilka dessa begränsningar är och vad de innebär för den fria leken samt på vems initiativ begränsningarna uppstår, enligt pedagogerna. Resultatet visar att pedagogerna uppmuntrar barnen till deras fria lek men att det finns både medvetna samt omedvetna begränsningar som påverkar den fria leken. Begränsningar som skapas på grund av barns säkerhet, förskolans miljö, rutiner, aktiviteter samt samhällets normer. Resultatet visar även att pedagogerna anser att den fria leken är av stor vikt för barnen och att den bör vara fri från vuxnas styrning men att det inte alltid är möjligt att uppnå. Krigslekar är ett ämne där de intervjuade pedagogerna lyfte fram flera perspektiv men den gemensamma nämnaren är att det kan vara svårt som pedagog att veta när och om de ska ingripa i leken.
|
6 |
”Ser du mig?” : En vetenskaplig essä om tysta och blyga barn i förskolan som inte uppmärksammas / “Do you see me?” : A scientific essay about silent and shy children in preschools that do not receive attentionRooyani, Camilla January 2020 (has links)
This essay is a scientific essay that centers around a story based on a self-experienced dilemma about a shy and silent child who does not communicate with the pedagogues at the preschool nor the majority of the other children. The child chooses to only communicate through her best friend and is then able to use both body- and verbal language, and it is only through this friend that others learn what the child wants. The purpose of the essay is to examine how preschools satisfy the needs of silent and shy children, by studying my own actions in the described story. The questions at issue which are studied in this essay include how I as a future preschool teacher can support the silent and withdrawn children. Which tools and strategies pedagogues can use to uplift them. How I as a pedagogue can include these children and make them participate in the preschool’s activities. As well as how pedagogues relate to the need of interaction among silent children. These questions are answered through the writing of the essay where my practical knowledge, which constitutes of 17 years of working as a caretaker of children, and theoretical perspectives such as the theory of connection and a sociocultural perspective are applied. An interview with a certified speech therapist has also been conducted. The conclusions that can be made are that there are several possible tools and strategies that can be used to include and facilitate for the silent and shy children in the preschool, for example picture-support, smaller groups of children or that you as an pedagogue participate yourself and give the child roles within the plays that it is able to manage. Furthermore, an important lesson is that the theoretical perspectives constitute a crucial support for pedagogues in their approach towards shy children, that it is important to do a mapping of the shy children in terms of what causes the difficulties and when they arise, and also to always proceed from the individual child’s needs so that every child at the preschool gets the best possibilities for education. / Denna uppsats är en vetenskaplig essä som utgår ifrån en berättelse som utgörs av ett egenupplevt dilemma om ett blygt och tystlåtet barn som inte kommunicerar med pedagogerna på förskolan eller majoriteten av de andra barnen. Barnet väljer att endast att kommunicera via sin bästa kompis och kan då använda både kroppsspråk och verbalt språk, och det är endast genom kompisen som andra får veta vad barnet vill. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskolan tillgodoser tystlåtna och blyga barns behov, genom att studera mitt eget handlade i den beskrivna berättelsen. De frågeställningar som studeras i uppsatsen inkluderar hur jag som framtida förskolelärare kan stödja de tystlåtna och tillbakadragna barnen. Vilka verktyg och strategier pedagoger kan använda för att lyfta fram dem. Hur jag som pedagog kan inkludera dessa barn och få dem delaktiga i aktiviteterna på förskolan. Samt hur pedagoger förhåller sig till behovet av samspel hos tystlåtna barn. Dessa frågeställningar besvaras genom essäskrivande där min praktiska kunskap, som består av 17 års arbete som barnskötare, samt teoretiska perspektiv som anknytningsteorin och ett sociokulturellt perspektiv tillämpas. En intervju med en legitimerad logoped har också genomförts. Slutsatser som kan dras är att det finns flera möjliga verktyg och strategier som kan användas för att inkludera och underlätta för de tystlåtna och blyga barnen i förskolan, bland annat bild-stöd, mindre barngrupper eller att man som pedagog själv deltar och ger barnet roller i leken som den klarar av. En viktig lärdom är vidare att de teoretiska perspektiven utgör ett väsentligt stöd för pedagoger i sitt bemötande av blyga barn, att det är viktigt att göra en kartläggning av de blyga barnen kring vad som orsakar svårigheterna och när de uppstår, samt att alltid utgå från det enskilda barnets behov så att alla barn på förskolan får de bästa förutsättningarna för lärande.
|
Page generated in 0.2105 seconds