<p>I kursplanen för idrott och hälsa betonas friluftsliv starkt. Friluftsliv ska ingå i undervisningen i ämnet och elever ska efter avslutad grundskoleutbildning ha grundläggande kunskaper om friluftsliv. Friluftsliv har även betydelse för vår hälsa, därför är elevers uppfattningar om friluftsliv i grundskolan intressant och belyses i denna undersökning, samt hur elever uppfattar sina egna färdigheter i friluftsliv. Undersökning är kvantitativ och bygger på en enkätundersökning som 135 elever medverkat i. Undersökningen är utformad så att friluftsliv ses ur två perspektiv, dels genom friluftslivsaktiviteter och dels genom naturmiljöaktiviteter. Undersökningen visar att det är vanligt att elever provat på olika vissa typer av friluftslivsmoment i grundskolan medan andra typer av friluftslivsmoment har många elever dålig erfarenhet av. Resultaten uppvisar att elever ofta uppfattar sina färdigheter inom naturmiljöaktiviteterna högre än inom friluftslivsaktiviteterna. Undersökningen tyder således på att friluftsaktiviteterna fått stå tillbaka i skolans undervisning, trots att dessa aktiviteter är essentiella för att bedriva ett mer utvecklat friluftsliv.</p>

I kursplanen för idrott och hälsa betonas friluftsliv starkt. Friluftsliv ska ingå i undervisningen i ämnet och elever ska efter avslutad grundskoleutbildning ha grundläggande kunskaper om friluftsliv. Friluftsliv har även betydelse för vår hälsa, därför är elevers uppfattningar om friluftsliv i grundskolan intressant och belyses i denna undersökning, samt hur elever uppfattar sina egna färdigheter i friluftsliv. Undersökning är kvantitativ och bygger på en enkätundersökning som 135 elever medverkat i. Undersökningen är utformad så att friluftsliv ses ur två perspektiv, dels genom friluftslivsaktiviteter och dels genom naturmiljöaktiviteter. Undersökningen visar att det är vanligt att elever provat på olika vissa typer av friluftslivsmoment i grundskolan medan andra typer av friluftslivsmoment har många elever dålig erfarenhet av. Resultaten uppvisar att elever ofta uppfattar sina färdigheter inom naturmiljöaktiviteterna högre än inom friluftslivsaktiviteterna. Undersökningen tyder således på att friluftsaktiviteterna fått stå tillbaka i skolans undervisning, trots att dessa aktiviteter är essentiella för att bedriva ett mer utvecklat friluftsliv.

Det här är en masteruppsats om dödsolyckor och risktagande inom friluftslivsaktiviteter i svenska fjällen. Syftet är att undersöka om det finns några skillnader i antal och karaktär mellan dödsolyckor med ensamma och de som har någon med sig, samt att undersöka vilka orsaker som kan ligga bakom eventuella skillnader och vad det kan säga om människors risktagande ensamma och i grupp. Detta undersöks med hjälp av två metoder. Det görs en kvantitativ sammanställning och analys av de dödsolyckor som faller inom studiens avgränsningar och har inträffat sedan år 2000. Därefter görs en kvalitativ innehållsanalys av ett antal semi-strukturerade intervjuer med fjällräddare och fjällräddningssamordnare. Ett tredje syfte är att lyfta fram andra intressanta aspekter och trender om människors risktagande i svenska fjällen som kommer fram i denna studie. Resultatet från analyserna visar att de flesta som omkommer inom friluftslivsaktiviteter i svenska fjällen har någon med sig. En stor förklarande orsak till detta är troligen att de flesta som rör sig i fjällen har någon med sig. Dock hittades vissa intressanta skillnader i karaktär mellan olyckor med ensamma och de som har någon med sig. Medan de främsta riskerna för ensamma är att de inte har någon som kan hjälpa dem och kanske inte klarar att larma själva, handlar det bland de som har någon med sig i högre grad om hur farlig miljön är och det rör sig om mer dramatiska olyckor. Ett visst belägg hittades för att detta kan bero på att människor tar lite större risker, ägnar sig åt lite farligare aktiviteter och besöker lite farligare platser när de har någon med sig. Något som kan förklaras med hjälp av teorin om riskkompensation, där människor ”matchar” nivån av säkerhet med nivån av risk. Andra intressanta aspekter som hittades i denna studie är exempelvis att ökad säkerhet och tillgänglighet i fjällen tycks leda till ökat risktagande; att sociala medier har en inverkan på risktagande i fjällen; samt att människor har alltmer bråttom och pressade scheman i fjällen, något som kan leda till ökat risktagande.

Tidigare forskning visar att lärare i svenska skolor har problem att utföra en undervisning i friluftsliv (Seger 2012; Novus 2016; Backman 2011a). Problemen som lyfts är bland annat att lärarna inte har geografiska, ekonomiska och tidsmässiga förutsättningar till att utföra friluftslivsundervisning. Syftet med denna uppsats var att i motsats till detta undersöka hur man som lärare i idrott och hälsa planerar och utför en välfungerande friluftslivsundervisning. Sex semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i olika åldrar från hela Sverige och som ansåg sig själva har/haft en välfungerande friluftslivsundervisning genomfördes.  Intervjuerna transkriberades, tematiserades och sedan analyserades sambandet mellan lärares vilja och dess förutsättningar utifrån kvalitativt friluftsliv och deras didaktiska val utifrån Schenkers (2011) analysmodell idrottsdidaktik. Studiens resultat visar på möjligheter att se förbi de tidigare problem som lyfts. Vad studiens lärare understryker som viktigt är att arbeta utifrån progressionen delmoment till helhet och att tillägnar sig gedigen kunskap om friluftslivet. Detta ger förutsättningar att man som lärare kan anpassa undervisningen utifrån befintliga förutsättningar. Slutsatsen blev att om man som lärare tillägnar sig kunskap om friluftslivet, lyckas dela in ämnet i delmoment, ser det som något icke platsbundet och anpassar sig till sina förutsättningar går det att få till en välfungerande friluftslivsundervisning.