Examensarbete 15 hp; lärarexamen

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning lärare i idrott och hälsa har om friluftsliv samt vilken friluftlivsundervisning som bedrivs i några utvalda gymnasieskolor i Nacka kommun.   Vilken uppfattning om friluftsliv har gymnasielärare i idrott och hälsa i Nacka kommun? Vilken friluftsundervisning bedriver de? Vad begränsar och möjliggör friluftsundervisningen i Nacka kommun?   Metod I studien användes en kvalitativ intervjumetod, fem gymnasielärare som undervisar i idrott och hälsa i Nacka kommun intervjuades.   Resultat Lärarnas uppfattning om friluftsliv varierar och definieras med följande ord; avkoppling, njutning, säkerhet, vistelse/aktiviteter/rörelse i naturen, frisk luft, naturmiljöer, utemiljöer, skog och natur med betoning på fri. Orientering är något som många lärare använder sig av när de beskriver vilket undervisningsinnehåll de bedriver i friluftsliv. Enligt lärarna är friluftlivsundervisningen begränsad och tid är den faktor som påverkar friluftsundervisningen mest.   Slutsats I lärarnas undervisning finns det fler likheter än skillnader, trots olika uppfattning av friluftsliv. Alla skolor har goda förutsättningar för friluftsliv, med flera närliggande naturreservat och goda kommunikationer till platserna. Dock visar vår studie att goda förutsättningar inte är avgörande när det kommer till undervisning i friluftsliv på dessa platser. De begränsande ramfaktorerna är starkare än möjligheterna. Alla lärare är positiva till friluftsliv men tiden att genomföra friluftsliv ryms inte inom ramen för en vanlig lektion i idrott och hälsa. / Aim The purpose of this study was to investigate what opinion a teacher of physical education and health in Nacka Municipality has around outdoor activities as well as the outdoor teaching provided in Nacka municipality’s secondary schools. 1. What is the perception of outdoor living has been a teacher of physical education and health in Nacka? 2. What outdoor teaching conducts them? 3. What limits and allows outdoor teaching in Nacka?   Method The study used a qualitative interview method, five secondary school teachers who teach physical education and health in Nacka interviewed.   Results Teachers' perception of outdoor activities varies and are defined with the following words; relaxation, enjoyment, safety, stay / activities / motion of nature, fresh air, natural environments and outdoor environments, woods and nature with an emphasis on freedom. Orienteering is an activity that many teachers use as activity when they describing any educational content they carry out. According to the teachers, outdoor education is limited and time is the frame factor theory affecting outdoor teaching. Even administrative issues have an impact.   Conclusions There are more similarities than differences what it comes to the teacher's teaching, despite different views of outdoor activities. All schools have good opportunities for outdoor activities, with several nearby wildlife preserve and good transport links to the sites. However, the study shows that these favorable conditions may not always be decisive when it comes to the teaching of outdoor activities. The limiting frame factor theory is stronger than the possibilities. All teachers are positive for outdoor activities but the time to carry out outdoor activities does not fit within the frame of a regular lesson in physical education.

Den här uppsatsen utgår från frågeställningar vilka tillsammans skapar en bild om hur journalisters relation till polisen ser ut. Frågorna pendlar mellan hur journalister utför kontakten med polisen till hur innehållet i artiklar ser ut och syftar till att skapa en förståelse av relationen mellan aktörerna. Uppsatsen är en fallstudie som utgår från en kvantitativ innehållsanalys, samt intervjuer med journalister. Fallet som valts är Nacka kommun och därför analyseras artiklar från tidningarna Nacka Värmdö posten och Mitt i Nacka, vilka är ortens lokaltidningar. Ämnet i uppsatsen är relativt outforskat, trots det finns det en teori som föreslås av Göran Palm till att användas för att analysera relationen mellan journalister och dess källor. Teorin kallas för det kritiska perspektivet. Uppsatsen utgår också från andra teorier om maktförhållanden samt journalisters relationer till sina källor. Den kvantitativa delen kommer fram till att de flesta artiklarna som publicerats om brott i Nacka är; notiser, okritiska, informerande, neutrala, utan synliga källor och utan kritiskt innehåll. Intervjuerna som gjorts visar att det i stor utsträckning är journalisterna som kontaktar polisen. Resultatet tyder på att polisen i Nacka kommun har mycket makt i medierna. Det gäller i de flesta fallen men teorierna som uppsatsen utgår från används för att bedöma vilken grad av övertag polisen har. Övertaget verkar finnas i en oroväckande hög grad i Nacka kommun, då tidningarna oftast okritiskt använder polisen som källa och sällan använder ett kritiskt öga kontrollerar polisens arbete.

Att konstruera med trä blir allt mer vanligt runt om i världen. De klimatmål som är aktuella i förhållande till Agenda 2030 kräver en omställning till mer hållbara byggnadstyper. Syftet med den här undersökningen är att identifiera vilka sociala och hållbara effekter tillkommer med ökat träbyggande i urbana miljöer. Det syftar även till att undersöka  potentialer och utmaningar som är aktuella gällande det storskaliga byggnadsprojektet Stockholm Wood City i Nacka, i förhållande till träbyggande. Studien har en kvalitativ ansats, som kombinerar en litteraturstudie med intervjuer för att besvara frågeställningarna. Resultatet från studien visar på att träbyggnation har egenskaper som främjar ekologisk hållbarhet i och med en minimering av koldioxidutsläpp. Genom konstruktion av trä lagras koldioxid i byggnaderna, samt undviker man koldioxidutsläppen som tillkommer av produktionen från stål- och betong. De sociala effekterna av träbyggnation visar på en minskning av stress, ökad produktivitet, vilket främjar välmående och hälsa. Stockholm Wood City har potential att bli ett internationellt exempel över hållbart byggande, där de sociala och ekologiska aspekterna är i centrum. Ekonomiska intressen hamnar i konflikt till de sociala intressen i att öka den sociala variationen i stadsdelen.

My point in this essay has been to look beyond the regulations governing urban develop-ment - this by focusing on how the laws are interpreted and translated into physical action. Is there room for a more effective organization of urban development? By studying how Nacka municipality in Stockholm County has organized its urban con-struction process has three distinct areas with scope for efficiency improvements been identified. The political role in urban development  Increased public dialogue at an early stage in urban development process.  Focus political control towards this vision, the early stages and conceptual planning of urban construction.  Reduce the number of political detail decisions during the planning process. Purify the division of responsibility between management and policy. Urban planning as a process  City development is a process, with several stages. This should be reflected in the planning organization and management.  The vision phase before the formal planning process begins and management stage after the implementation stage ends should be more closely integrated into the ur-ban planning process. Knowledge management in urban development  Ensure that the right conditions are organizationally for a structured experience- reversal work - regarding quality and IT support, resources, incentives, and under-standing of the importance of the individual to the whole. / Min utgångspunkt i denna uppsats har varit att titta bortom regelverken som styr stadsbyg-gandet - detta genom att fokusera på hur lagarna tolkas och omsätts till fysisk handling. Finns det utrymme för en effektivare organisation av stadsbyggandet och dess ingående processer? Genom att studera hur framförallt Nacka kommun har organiserat sin stadsbyggnadspro-cess har tre avgränsade områden med utrymme för effektivisering kunnat utpekas. Den politiska rollen i stadsbyggandet  Ökad medborgardialog i tidiga skeden i stadsbyggandet.  Fokusera den politiska styrningen mot visionen, tidiga skeden och översiktliga pla-nering av stadsbyggandet.  Minska antalet politiska detaljbeslut under planprocessen. Renodla ansvarsfördel-ningen mellan förvaltning och politiken. Stadsbyggandet som en process  Stadsbyggandet är en process, med flera ingående skeden. Detta bör speglas i stadsbyggandes organisation och styrning.  Idéskedet innan den formella planprocessen börjar och förvaltningsskedet efter ge-nomförandeskedets slut, bör i större utsträckning integreras i stadsbyggnadsproces-sen. Erfarenhetsåterföring i stadsbyggandet  Säkerställ att rätt förutsättningar finns organisatoriskt för ett strukturerat erfaren-hetsåterföringsarbete – gällande kvalitets- och IT-stöd, resurser, incitament och för-ståelse av individens betydelse för helheten.

Den snabba befolkningsutvecklingen i Stockholmsregionen orsakar stora problem i form av bland annat bostadsbrist och trängsel i transportsystemet. Nacka kommun är en av de kommuner i Stockholms län som växer snabbast varvid man planerar en omfattande förtätning i en del av kommunen, men för att detta ska vara möjligt krävs utbyggd kollektivtrafik. En förhandling inleddes 2013 mellan kommunen, landstinget och staten som kom att kallas för 2013 års Stockholmsförhandling och som resulterade i beslut om en förlängning av tunnelbanan till Nacka. Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för hur förhandlingar vid planering av större stadsutvecklings- och infrastrukturprojekt som denna kan gå till och hur makt kan utövas inom dessa förhandlingar. Uppsatsen är ämnad att synliggöra hur maktrelationer inom dessa förhandlingar kan se ut, vilka typer av makt som kan utövas och hur detta kan gå till. Detta eftersom att förståelsen kring hur dessa komplexa förhandlingar går till är viktig för att skapa en transparens som i sin tur är viktig för demokratin. För att uppfylla detta syfte studeras flera olika teorier kring maktbegreppet och 2013 års Stockholmsförhandling studeras i en fallstudie. Studien har visat att många olika typer av makt utövas av många olika aktörer vid många olika skeden i förhandlingen. Studien har även visat att mycket av denna maktutövning sker "backstage" och därmed kan vara svår att uppfatta och att de formella dokument som produceras i en process som denna inte nödvändigtvis redogör för hela processen.

Denna studie syftar till att synliggöra och utforska vilka möjligheter och utmaningar som finns vid implementering av ekosystemtjänster istadsplanering. Studien bygger på Nacka kommuns arbete med ekosystemtjänster. Empiriskt har en intervjustudie genomförts med berördatjänstemän och ledande politiker kring kommunens praktiska arbete med att förhålla sig till och använda ekosystemtjänster i stadsplanering. Detempiriska materialet analyseras och sätt i relation till tidigare forskning inom frågan. Resultatet visar att det finns både möjligheter ochutmaningar i Nacka kommun med att implementera ekosystemtjänster i stadsplanering. Det framkommer att kommunikation, samverkan ochkunskap är tre viktiga faktorer för en lyckad implementering. För att kommunen ska ha en långsiktig stadsplanering där ekosystemtjänster spelaren viktig roll, krävs en kontinuerlig dialog mellan tjänstemän och politiker, liksom politisk enighet. Ett framträdande projekt är Grönytefaktornsom innefattar mestadels möjligheter med att integrera ekosystemtjänster i stadsplanering.

This master thesis explores the nature of public participation as a central and most current subject in the field of urban planning. A first impression exposes a seemingly unanalyzed consensus on the values and benefits which public participation provides the process of urban planning. The city may be a concern to all its inhabitants; hence knowledge and opinions of the local public are of great importance for the urban development. But is there really something new to these assumptions, and are the advantages of increased public participation in urban planning always obvious?   By using action research as a main method, I have put myself into the context of the Swedish municipality of Nacka and their projects dealing with the development of public participation. The research process combines my support in practice and documentation with the investigation of established theories, the public discussion on public participation, as well as the rise of the matter. By doing so this thesis assigns to the task of portraying the current state of public participation in urban planning in a Swedish context.  The case studies, performed in Nacka, reveal what the measures of a municipality consist of and on what goals these initiatives are based, while at the same time investigating whether action researching the local case could generate more general conclusions and guidelines for public participation. The research swiftly leads to a number of reoccurring advocating arguments. These are given ground for by either strengthening or making the planning process more efficient, or by putting emphasis on the democratic aspects of ascribing power and influence to the citizens. Nevertheless there is critique and skepticism as well, highlighted in arguments of inefficiency and incompatibility with representative democracy. Theories on, for instance, multiple publics and Arnstein’s ladder of participation are close at hand, when analyzing the friction between the views and their relevance in practice. Nevertheless, the ongoing debate and discussion turns out to handle the potential conflicts in a general and unproblematized way. One discusses why public participation is important, but rarely how and when. That in itself says quite a bit about the current views on the matter. At that point this action research turns out to generate a valuable discussion and vital posers concerning e.g. clarity and aims when involving citizens, the significance of both phase and level of participation, the role of physical/technical preconditions for dialogue, and the measures required to turn temporary projects into continuous processes and established routines.  The thesis indeed focuses on a specific municipality. However, by connecting a practical case to both ongoing discussions and more or less well known theoretical concepts, it hopefully offers increased apprehension and widening perspectives to planners, regardless of their location.

Det finns många fördelar med att arbeta för att barn ska kunna transportera sig på ett aktivt sätt genom gång och cykel till skolan. Fördelarna är i flera fall kopplade till hälso- och miljöaspekterna. Utöver det får barn möjlighet att interagera med den bebyggda miljön och utvecklas som självständiga individer. Dock finns det en del hinder som gör att alla barn inte har den möjligheten idag. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vilka möjliga redskap och metoder som rektorer på grundskolor inom Nacka kommun kan använda sig av för att förändra föräldrarnas resebeteende från bilburet till att gå eller cykla med sina barn till och från skolan, alternativt låta barnen själva gå eller cykla till skolan. Syftet är också att undersöka hur Nacka kommuns projekt ‘Gå och cykla till skolan’ har bidragit till för effekter. För att besvara syftet kommer studien gå djupare in på varför föräldrar skjutsar sina barn med bil till och från skolan men även undersöka vilka strategiska åtgärder som kan implementeras för att minska bilskjutsandet. Slutligen går studien in på hur Nacka kommun och grundskolorna inom kommunen kan ta lärdom av föräldrarnas resebeteende.  Studien är gjord med semistrukturerade intervjuer med flertalet relevanta respondenter från grundskolesektorn inom Nacka kommun. Utöver intervjuerna har även två enkätundersökningar gjorts. Den ena enkäten skickades ut till resterande rektorer på grundskolor inom Nacka kommun och den andra enkäten riktades till föräldrar som har ett eller flera barn i en av grundskolorna inom Nacka kommun. Resultatet av studien visar att ungefär en tredjedel av föräldrarna skjutsar sina barn till och från skolan med bil. De två främsta anledningarna är att föräldern ska vidare till arbete eller på grund av tidsbrist. Resultatet visar även på att majoriteten av föräldrarna inte har någon kännedom om projektet ’Gå och cykla till skolan’.  För att ta reda på hur arbetet kan analyseras för att minska antalet föräldrar som skjutsar sina barn med bil till och från skolan, användes två beteendeteorier, theory of planned behaviour och social practice theory. Det som framgick av studien är att nya vanemönster så som att arbeta mer hemifrån gav mer utrymme för att gå eller cykla med sitt barn till skolan. Arbeta hemifrån gav också möjligheter för barn att gå själv till och från skolan samt att tidspressen minskade. Studien visar även att brister i infrastrukturen för gång och cykel behöver åtgärdas för att skapa tillförlitlighet hos föräldrarna och barnen. Slutligen behöver Nacka kommun skapa mer uppmärksamhet runt sitt projekt ’Gå och cykla till skolan’ för att nå ut till fler föräldrar. / There are many benefits for children to walk or cycle to and from school, for example, benefits linked to health and environmental aspects. In addition, children can interact with the urban landscape and develop as independent individuals. However, some barriers indicate that not all children have that opportunity. This degree project aims to investigate what possible tools principals in primary schools in Nacka municipality can use to be able to increase the number of parents walking or cycling with their children to and from school. To achieve the aim, questions were made to answer why parents are driving their children by car to and from school, and what strategic measures could be implemented to reduce the transportation of children by car. Also, the study aims to investigate in what way Nacka municipality's project 'Walking and cycling to school' has had any effect.  The study consists of semi-structured interviews with several respondents working in the primary school sector in Nacka municipality. In addition to the interviews, two surveys have also been conducted. One of the surveys was sent out to primary school principals in Nacka municipality and the second survey was aimed for parents who had one or more children in one of the primary schools in Nacka municipality. The result of the study showed that about a third of the parents who responded to the survey drive their children by car to and from school. With the most answered reason for this being that the school is on the way to the parent’s work. And the second most answered reason being lack of time. The result also showed that most of the parents did not have any knowledge of the project ‘Walking and cycling to school’.  An analysis of the parents who drive their children by car to and from school was made, with the two behavioral theories, theory of planned behavior and social practice theory. What could be highlighted in the result and analysis is that new habit patterns, such as parents working more from their home, giving them more time to walk or cycle with their children to school. Also, it provided opportunities for children to go to and from school independently, and lastly, the time pressure decreased. Deficiencies in the infrastructure for walking and cycling need to be fixed to create reliability for parents and children. Finally, Nacka municipality needs to pay attention to their project 'Walking and cycling to school' to a greater extent to reach more parents.