<p>Friluftsdagar är ett inslag i skolans verksamhet som ofta förknippas med fysisk aktivitet. Dessa friluftsdagar förekommer som ett visst antal halv- eller heldagar per läsår och antalet dagar varierar mellan skolorna. Friluftsdagarna är sedan Lpo -94 inte statligt reglerade utan det är upp till rektor på varje skola att besluta om förekomsten av dessa dagar. Friluftsdagar har en lång historia och syftet med dagarna har förändrats över tid. Idag kan man dock skönja att fokus ligger på hälsa och miljö.</p><p>Vår uppsats beskriver friluftsdagarnas utveckling kopplat till Bo Rothsteins teori om förhållandet mellan samhälleliga normer och politiska institutioner. Vi problematiserar friluftsdagarna och söker samband mellan statens intentioner och friluftsdagarnas syfte.</p><p> </p><p>Folkhälsofrågan klättrar allt högre upp på den politiska dagordningen och man kan se en tydlig brytpunkt då staten tar till sig folkhälsofrågan och bildar statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut arbetar idag utifrån det nationella folkhälsomålet <em>att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen</em>. Detta övergripande mål har brutits ned i 11 delmål och skolan har getts ansvar att arbeta särskilt med 6 av dessa mål. Regeringen talar idag om den hälsofrämjande skolan och pekar på att hela skolans verksamhet ska genomsyras av en hälsotanke.</p><p> </p><p>Folkhälsofrågan får allt större fokus då staten beslutar att det är en viktig fråga och börjar arbeta aktivt med den. Trots detta, minskar friluftsdagarna i antal, vilket flera organisationer reagerar på. Minskningen av friluftsdagar väcker frågor, då friluftsdagarna många gånger symboliserar mer än en dag utanför skolans byggnad. Det är idag en lärodag där hälso- och miljöfrågor tas upp och lärs ut.</p>

Detta arbete behandlar fritidspedagogers syn på friluftsliv, samt hur deras erfarenheter och kunskaper påverkar fritidshemmets innehåll gällande friluftsliv. I arbetet tar vi upp olika faktorer som påverkar fritidshemsverksamheten gällande friluftsliv, till exempel ramfaktorer som tid, ekonomi, barngruppens storlek och personaltäthet, vilka vi sett har stor betydelse för bland annat eventuella utflyktsmål. Även pedagogernas intresse och hur det påverkar viljan och motivationen att arbeta med friluftsliv i verksamheten behandlas. Vi kan tydligt se att pedagogers intresse påverkar verksamhetens innehåll samt att de pedagoger med större intresse och erfarenheter säger sig önska mer tid för friluftsaktiviteter i fritidshemmet. Det är även tydligt att friluftsdagars innehåll ofta har en tydlig idrottslig prägel trots namnet friluftsdag, medan rastlekar allt som oftast ej klassas som friluftsliv av pedagogerna oftare faller in i innebörden av begreppet friluftsliv än friluftsdagarnas innehåll. Ur ett historiskt perspektiv kan vi även se att friluftsdagarnas antal minskat sedan de skrevs in i styrdokument för svensk skola. I dagsläget finns inga obligatoriska friluftsdagar inskrivna i läroplan eller skollag och det är upp till varje skola att själva välja om de vill anordna dessa eller inte. Friluftsliv finns endast som moment i kursplanen för idrott &amp; hälsa i dagsläget.

SammanfattningDetta arbete handlar om friluftsliv enligt Kulturdepartementets definition: ”Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling” (Backman, 2004 b s. 47). Mitt huvudsyfte har varit att få ny kunskap om hur lärare i ämnet idrott och hälsa resonerar kring möjligheter och hinder för att planera och genomföra friluftsliv i skolan. Mina preciserade frågeställningar var:·På vilket sätt definieras och beskrivs friluftsliv i skolans läroplaner och hur har dessa definitioner och beskrivningar förändrats över tid (1962-1994).·Vad anser lärare, i ämnet idrott och hälsa, ingår i benämningen friluftsliv?·Hur planerar skolan friluftsverksamhet?·Vilket innehåll har skolans friluftsdagar? Hur många friluftsdagar har skolan per år? ·Vilka möjligheter och hinder ser lärare, i ämnet idrott och hälsa, när det gäller att genomföra friluftsliv i skolverksamheten?För att få svar på mina frågeställningar valde jag att intervjua sex lärare i ämnet idrott och hälsa. Resultatet visar att när lärarna själva ska definiera begreppet friluftsliv framkom mer likartade svar. Samtliga lärare ansåg att begreppet friluftsliv står för natur, skog och mark. Men när sedan lärarna skulle beskriva hur de tolkar begreppet friluftsliv i kursplanen för ämnet idrott och hälsa blev det mycket skilda svar. Vissa ansåg att friluftsliv betonades i kursplanen för att det är ett viktigt moment, medan andra inte hade läst kursplanen och då inte kunde tolka det som står angivet om friluftsliv. Forskning visar att antalet friluftsdagar per läsår varierar stort från skola till skola (Svenning, 2001 och Backman, 2004 b). Dock var det rätt så lika till antal i denna undersökning, förutom en skola som inte hade några friluftsdagar alls. Det som var anmärkningsvärt var innehållet vid de s.k. friluftsdagarna. Friluftsdagarna på de undersökta skolorna innehåller allt möjligt, som t.ex. cykel- och friidrottstävlingar. Dock förekommer just friluftsliv mycket sparsamt på friluftsdagarna. På frågan om möjligheter och hinder ser flertalet av lärarna många hinder för att kunna bedriva friluftsliv i skolan. Det framkom att de två största hindren för att bedriva friluftsliv är tid och pengar. Trots att just friluftsliv förekommer så sällan på de undersökta skolorna anser lärarna att friluftsliv ska finnas med i framtidens skola. Resultatet visar att om det inte finns med i kursplanen är lärarna rädda att friluftsdagarna kommer att försvinna helt. Min tolkning är att lärarna är rädda för att idrotts- och aktivitetsdagarna kommer att försvinna. Resultatet av min undersökning visar att det inte enbart är friluftsliv som bedrivs på friluftsdagarna utan ofta aktiviteter knutna till idrott och prestation.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning lärare i idrott och hälsa har om friluftsliv samt vilken friluftlivsundervisning som bedrivs i några utvalda gymnasieskolor i Nacka kommun.   Vilken uppfattning om friluftsliv har gymnasielärare i idrott och hälsa i Nacka kommun? Vilken friluftsundervisning bedriver de? Vad begränsar och möjliggör friluftsundervisningen i Nacka kommun?   Metod I studien användes en kvalitativ intervjumetod, fem gymnasielärare som undervisar i idrott och hälsa i Nacka kommun intervjuades.   Resultat Lärarnas uppfattning om friluftsliv varierar och definieras med följande ord; avkoppling, njutning, säkerhet, vistelse/aktiviteter/rörelse i naturen, frisk luft, naturmiljöer, utemiljöer, skog och natur med betoning på fri. Orientering är något som många lärare använder sig av när de beskriver vilket undervisningsinnehåll de bedriver i friluftsliv. Enligt lärarna är friluftlivsundervisningen begränsad och tid är den faktor som påverkar friluftsundervisningen mest.   Slutsats I lärarnas undervisning finns det fler likheter än skillnader, trots olika uppfattning av friluftsliv. Alla skolor har goda förutsättningar för friluftsliv, med flera närliggande naturreservat och goda kommunikationer till platserna. Dock visar vår studie att goda förutsättningar inte är avgörande när det kommer till undervisning i friluftsliv på dessa platser. De begränsande ramfaktorerna är starkare än möjligheterna. Alla lärare är positiva till friluftsliv men tiden att genomföra friluftsliv ryms inte inom ramen för en vanlig lektion i idrott och hälsa. / Aim The purpose of this study was to investigate what opinion a teacher of physical education and health in Nacka Municipality has around outdoor activities as well as the outdoor teaching provided in Nacka municipality’s secondary schools. 1. What is the perception of outdoor living has been a teacher of physical education and health in Nacka? 2. What outdoor teaching conducts them? 3. What limits and allows outdoor teaching in Nacka?   Method The study used a qualitative interview method, five secondary school teachers who teach physical education and health in Nacka interviewed.   Results Teachers' perception of outdoor activities varies and are defined with the following words; relaxation, enjoyment, safety, stay / activities / motion of nature, fresh air, natural environments and outdoor environments, woods and nature with an emphasis on freedom. Orienteering is an activity that many teachers use as activity when they describing any educational content they carry out. According to the teachers, outdoor education is limited and time is the frame factor theory affecting outdoor teaching. Even administrative issues have an impact.   Conclusions There are more similarities than differences what it comes to the teacher's teaching, despite different views of outdoor activities. All schools have good opportunities for outdoor activities, with several nearby wildlife preserve and good transport links to the sites. However, the study shows that these favorable conditions may not always be decisive when it comes to the teaching of outdoor activities. The limiting frame factor theory is stronger than the possibilities. All teachers are positive for outdoor activities but the time to carry out outdoor activities does not fit within the frame of a regular lesson in physical education.

<p>Syftet med undersökningen är att se om idrottslärares tidigare erfarenheter av friluftsliv, både under uppväxten och för närvarande påverkar i vilken omfattning man utövar området inom idrott och hälsa, samt vad man har för förhållningssätt till friluftsliv. En kvalitativ metod har använts för att besvara frågeställningarna och en fenomenografisk ansats har tillämpas vid analysen av materialet. Alla idrottslärare instämmer med att det påverkar vad man har för tidigare erfarenheter av friluftsliv till hur man förhåller sig till det berörda området. Men detta leder i sin tur inte till att friluftslivsundervisningen förekommer i en större omfattning och orsaker till detta ligger främst i de problem som rör lektionstid, pengar, närhet till naturen och definition i kursplanen.</p>

Syftet med undersökningen är att se om idrottslärares tidigare erfarenheter av friluftsliv, både under uppväxten och för närvarande påverkar i vilken omfattning man utövar området inom idrott och hälsa, samt vad man har för förhållningssätt till friluftsliv. En kvalitativ metod har använts för att besvara frågeställningarna och en fenomenografisk ansats har tillämpas vid analysen av materialet. Alla idrottslärare instämmer med att det påverkar vad man har för tidigare erfarenheter av friluftsliv till hur man förhåller sig till det berörda området. Men detta leder i sin tur inte till att friluftslivsundervisningen förekommer i en större omfattning och orsaker till detta ligger främst i de problem som rör lektionstid, pengar, närhet till naturen och definition i kursplanen.

Friluftsdagar är ett inslag i skolans verksamhet som ofta förknippas med fysisk aktivitet. Dessa friluftsdagar förekommer som ett visst antal halv- eller heldagar per läsår och antalet dagar varierar mellan skolorna. Friluftsdagarna är sedan Lpo -94 inte statligt reglerade utan det är upp till rektor på varje skola att besluta om förekomsten av dessa dagar. Friluftsdagar har en lång historia och syftet med dagarna har förändrats över tid. Idag kan man dock skönja att fokus ligger på hälsa och miljö. Vår uppsats beskriver friluftsdagarnas utveckling kopplat till Bo Rothsteins teori om förhållandet mellan samhälleliga normer och politiska institutioner. Vi problematiserar friluftsdagarna och söker samband mellan statens intentioner och friluftsdagarnas syfte.   Folkhälsofrågan klättrar allt högre upp på den politiska dagordningen och man kan se en tydlig brytpunkt då staten tar till sig folkhälsofrågan och bildar statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut arbetar idag utifrån det nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta övergripande mål har brutits ned i 11 delmål och skolan har getts ansvar att arbeta särskilt med 6 av dessa mål. Regeringen talar idag om den hälsofrämjande skolan och pekar på att hela skolans verksamhet ska genomsyras av en hälsotanke.   Folkhälsofrågan får allt större fokus då staten beslutar att det är en viktig fråga och börjar arbeta aktivt med den. Trots detta, minskar friluftsdagarna i antal, vilket flera organisationer reagerar på. Minskningen av friluftsdagar väcker frågor, då friluftsdagarna många gånger symboliserar mer än en dag utanför skolans byggnad. Det är idag en lärodag där hälso- och miljöfrågor tas upp och lärs ut.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever på mellanstadiet och högstadiet har för uppfattning om friluftsliv på olika skolor i Sverige.Frågeställningarna är: Vad är friluftsliv för eleverna? Vad gör eleverna på friluftsdagarna i skolan? Hur uppfattas kunskapskraven för eleverna om friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa idrotten? Är eleverna med i någon friluftsförening? Har eleverna som är med i någon friluftsförening en annan syn på vad friluftsliv är i jämförelse med dem som inte är med i en friluftslivsförening?I studien används två olika teorier. Den första teorin som används är Bourdieus sociologiska begrepp habitus. Habitus är en teori som handlar om vad vi vanligen benämner som inlärning eller socialisation. Våra rörelser, vårt tal, val av kläder, mat samt partners och vad vi gör på vår fritid händer omedvetet om det vi kan uppleva som möjligt och passande. Den andra teorin som används är anpassningsstilarna enligt Sandells modell (Sandell, 2000). Sandells tre anpassningsstilar är: den dominanta stilen, naturen finns men det existerar ingen stark förståelse för den. Skapar natur och miljö. Den aktiva stilen, åker dit där det finns fri miljö och natur. På jorden finns naturen tillgänglig. Den passiva stilen, vi värnar om miljön och naturen. Naturreservat byggs för att man ska ta vara på naturen. Det empiriska materialet är kvantitativt och består av insamlade enkäter på totalt fem skolor i Stockholm, Göteborg och Helsingborg.Resultaten visar att elevernas uppfattning om friluftsliv är att vara i naturen. På elevernas friluftsdagar är det vandra i skogen, springa och idrotta som gäller. Enligt eleverna är det sällan eller ibland som idrottstimmarna ägnas åt friluftsliv. Det är många elever som inte är med i någon friluftsförening men är aktiva på fritiden. En slutsats som kan dras är att eleverna har kunskap om vad friluftsliv är. Det som nämns som aktiviteter i ämnet idrott och hälsa på friluftsdagarna tas även upp i läroplanen LGR11. / The purpose of this study is to examine students´ view of friluftsliv in middle school and high school at various schools in Sweden.The research questions are: What is friluftsliv for the students? What is the content of students´ outdoor day’s activities in school? How is students´ notion of the curriculum for friluftsliv in physical education and health? Are students of any outdoor compound? Have students participating in any outdoor compound a different view of what the outdoor life is in comparison to those who are not in a hiking club?In the study two different theories are used. The first theory makes use of Bourdieu's sociological concept of habitus. Habitus is a concept, addressed in commonly terms as learning or socialization. Our movements, our vocabulary, choice of clothing or food and partners and what we do in our spare time happens unconsciously of what we can experience as possible and appropriate. The second theory makes use of Sandell´s model of adaption styles (Sandell, 2000). Sandell three adaption styles are: the dominant style, nature exists but there is no strong understanding of it. It creates nature and the environment. The active style, go to where there are free environment and nature. On the Earth environment is available. The passive style, we care about the environment and nature. Nature reserves are built so mankind can take care of nature.The empirical data are quantitative and consists of collected questionnaires at five schools in Stockholm, Gothenburg and Helsingborg.The results show that students' view of friluftsliv is to be in the nature. The students' outdoor day’s activities are applied as hiking in the woods, running and playing sports. According to the students, it is rarely or sometimes as physical education and health lessons are planned for friluftsliv. There are many students not involved in any outdoor club but many are active in their leisure time.One conclusion can be made; students have knowledge of what friluftsliv is. It can be mentioned that students´ activities in physical education and health under outdoor days is included as an aim in the syllabus of LGR11.