<p>Abstract</p><p>This study is based on qualitative interviews with five-year-old children from a nursery school and two teachers with great experience. The purpose with the interviews is to find out what knowledge these children have about the Right of Common and what the teachers think they need to find this knowledge.</p><p>The children didn't know what the word Right of Common stands for but when they got more concrete alternatives they had good experiences. The two teachers had different opinions about what is the most important concerning the stays in the nature. Exercise meant a lot for one teacher. To have fun and to use all your senses were more important for the other one. To give the wooded strolls new permanent experiences it is recommended to use your imagination.</p><p>Key words: The Right of Common, science, process of learning</p>

Abstract This study is based on qualitative interviews with five-year-old children from a nursery school and two teachers with great experience. The purpose with the interviews is to find out what knowledge these children have about the Right of Common and what the teachers think they need to find this knowledge. The children didn't know what the word Right of Common stands for but when they got more concrete alternatives they had good experiences. The two teachers had different opinions about what is the most important concerning the stays in the nature. Exercise meant a lot for one teacher. To have fun and to use all your senses were more important for the other one. To give the wooded strolls new permanent experiences it is recommended to use your imagination. Key words: The Right of Common, science, process of learning

Detta arbete behandlar fritidspedagogers syn på friluftsliv, samt hur deras erfarenheter och kunskaper påverkar fritidshemmets innehåll gällande friluftsliv. I arbetet tar vi upp olika faktorer som påverkar fritidshemsverksamheten gällande friluftsliv, till exempel ramfaktorer som tid, ekonomi, barngruppens storlek och personaltäthet, vilka vi sett har stor betydelse för bland annat eventuella utflyktsmål. Även pedagogernas intresse och hur det påverkar viljan och motivationen att arbeta med friluftsliv i verksamheten behandlas. Vi kan tydligt se att pedagogers intresse påverkar verksamhetens innehåll samt att de pedagoger med större intresse och erfarenheter säger sig önska mer tid för friluftsaktiviteter i fritidshemmet. Det är även tydligt att friluftsdagars innehåll ofta har en tydlig idrottslig prägel trots namnet friluftsdag, medan rastlekar allt som oftast ej klassas som friluftsliv av pedagogerna oftare faller in i innebörden av begreppet friluftsliv än friluftsdagarnas innehåll. Ur ett historiskt perspektiv kan vi även se att friluftsdagarnas antal minskat sedan de skrevs in i styrdokument för svensk skola. I dagsläget finns inga obligatoriska friluftsdagar inskrivna i läroplan eller skollag och det är upp till varje skola att själva välja om de vill anordna dessa eller inte. Friluftsliv finns endast som moment i kursplanen för idrott &amp; hälsa i dagsläget.

Studien analyserar om bestämmelserna angående Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvärden och allemansrätt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestämmelserna ger. Även bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandområden kan få för konsekvenser för naturvärden har gjorts, där försämrade förutsättningar för biologisk mångfald är en av dessa. En GIS-analys av två fallstudieområden längs med Dalälven i södra Gävleborgs län genomfördes för att analysera hur stor del av stränderna som inte är tillgängliga att vistas på för allmänheten och för att se om och vilka skyddsområden för naturvärden, skyddsvärda naturområden och riksintressen för naturvård som finns i fallstudieområdena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor. Kartorna användes sedan som underlagsmaterial för att avgöra om LIS var lämpligt i någon del av fallstudieområdena. Studien definierar svårigheter med LIS och kommer fram till att LIS inte utgör ett direkt hot mot naturvärden och allemansrätt om bara konsekvenserna som en exploatering enligt LIS får för naturvärden och allemansrätt vägs in. Omfattningen av den tilltänkta exploateringen i strandområdet avgör om ett hot uppstår eller inte. Däremot krävs ett bredare perspektiv där konsekvenserna för de fysiska, ekonomiska och sociala aspekterna också vägs in i bedömningen för att syftet med LIS ska uppnås. / The study analyzes if the provisions on rural development in waterfront locations (LIS) in the Swedish environmental act can be a threat to natural values and the right of public access in the waterfront areas, with the potential for exemptions in the provisions for shore protection LIS provides. The background to LIS is treated in the study. A summary of what an impact irresponsible planning of near shore areas can have on natural values was made. A GIS analysis of two case study areas along river Dalälven in the southern part of the region Gävleborg, Sweden, was conducted to see how large parts of the near shore areas that are currently not available for the public. The GIS analysis was also made to see if and which natural protection areas, natural areas worth to be protected and national interest for nature conservation that is represented in the case study areas. The results of the GIS analysis were presented in maps. The maps were then used as a substrate to determine suitable areas for LIS in the case study areas. The study defines the difficulties with LIS, and concludes that LIS does not constitute a direct threat to natural values and the public access to shores. This demands though that only the impacts a development as a result of LIS causes for natural values and the public access to shores are considered. The magnitude of the intended exploitation in the near shore area will determine if a threat arises or not. However, the planning process requires a broader perspective where impacts on physical, social and economic aspects are taken into account in the assessment. This is necessary for the purpose of LIS to be achieved.

Bakgrunden till vår uppsats var de tankar som vi hade kring tillgängligheten till nationalparker och skyddade områden. Nationalparker och skyddade områden ligger ofta på platser som inte är lättillgängliga. Som besökare till dessa områden behövs ofta egen bil eller båt för att ta sig dit. En del av planeringen vid upprättelserna av parkerna består av att säkra att de är tillgängliga.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de svenska nationalparkerna har gjorts tillgängliga för offentligheten, sedan upprättelsen av de första nationalparkerna i Sverige i 1909 och till Hamra Nationalpark utvidgades kraftigt i 2011. Vidare är syftet att belysa de olika etableringsdiskurserna.För att kunna undersöka detta har vi använt oss av litteraturstudier för att samla information om historiken kring nationalparkerna samt vad som tas upp i Sveriges nationalparksplan. Vi genomförde två intervjuer med informanter från Hamra Nationalpark och Fulufjället Nationalpark. Vi har använt dessa två nationalparker som fallstudier.Denna studie har visat att en stor utveckling har skett från hur man etablerade de första nationalparkerna i Sverige och hur framgångsmetoden är idag. Förr togs inte hänsyn till lokalbefolkningen, företagare med mera vid etableringen av en nationalpark. Idag ser det annorlunda ut, där en nationalpark inte etableras om majoriteten inte samtycker till det. Skyltningar, vandringsstigar med mera anpassas allt mer och mer efter besökarna. Det har skett en kraftig attitydförändring om hur det ses på användandet av parkerna och gränserna för detta ändras fortfarande. Idag arbetas det med nya föreskrifter för nationalparkerna i Sverige, där man vill tillåta kommersiell turism inne i parkerna, detta beräknas vara fastställt år 2014. / The background for this essay was the thoughts we had about the accessibility of national parks and protected areas. National parks and protected areas are often located in places that are not easy accessible. Visitors to these areas often need a car or even boat to get to them. Part of the planning process with the construction of the national parks consists of ensuring that they are accessible.The purpose of this essay is to investigate how the Swedish national parks have been made accessible to the public, since the construction of the first national parks in Sweden in 1909 and up to Hamra National Park was expanded significantly in 2011. Furthermore it aims to highlight the various establishment discourses.To investigate this we used the literature to gather information about the history of the national parks and also what is included in the plans for the national parks of Sweden. We conducted two interviews with key persons from Hamra National Park and Fulufjället National Park. We have used these two national parks as case studies.This study has shown that a significant development has taken place from how the first national parks in Sweden were established and how the method is today. Previously the opinion of local people, entrepreneurs and others was not taken in consideration in the establishment of a national park. Today things are different, where a national park will not established if the majority does not agree to it. Signboards, hiking trails and more are adapted even more to the different kind of visitors. There has been a significant change in attitude about how the use of the parks is possible and the limits of this are still changing. Today the national park government works with new regulations for national parks in Sweden, which will allow commercial tourism inside the parks. This is expected to be established during 2014.

En betydande del av Sveriges yta är täckt av skog och det finns många olika viljor finns rörande vilka värden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka människors erfarenheter, emotionella band och värderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrätt, inklusive samband dem emellan. Syftet var även att diskutera resultatet i förhållande till politiska mål rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelåldern 24 år, varav 254 kvinnor och 401 män, i en enkätundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler. Attityden att allemansrätten är viktig förklarades främst av starkare emotionella band och att oftare vistas i skogen. Attityden att allemansrätten bör begränsas förklarades av en högre värdering av virkesproduktion. Den var också vanligare hos de vars familj äger skog. Resultatet diskuterades i relation till miljömålsuppfyllelse och allemansrätten: emotionella band, som föds av erfarenheter, är incitament för agerande. För att uppfylla politiska mål bör emotioner beaktas och miljöer som ger förutsättning för erfarenhetsskapande erbjudas. Allemansrätten ger förutsättningar för dessa erfarenheter. / Swedish landscape is dominated by highly valued forests and stakeholders argue different uses. The aim of this study was to investigate peoples experience, emotional bonds and values of forests and nature, their attitudes towards human utilization of nature and right of public access (allemansrätt), including relationships them in between. All in all 663 university students among who 254 were women and 401 were men, with the mean age of 24, answered a survey. The results from correlations show relationships between all variables. An attitude saying that the right of public access is important was predicted by stronger emotional bonds and spending more time in the forest. An attitude saying that the right of public access should be restricted was predicted by higher valuing of forest production and was more common among forest owners. The results implicate that emotions, which are strong incentives for action and created by experience, should be considered to better accomplish environmental goals. Environments necessary for experiencing nature should be provided, which is today made possible by right of public access to nature.

Vi har i denna studie granskat vetenskapligt publikationer rörande utomhuspedagogik. Syfte är att komma underfund med vilka effekter sådan undervisning har på elever, samt om utomhuspedagogik kan underlätta inlärningen av ämnesspecifikt innehåll. Våra frågeställningar har varit vilken inställning elever har till naturen, vilka effekter utomhuspedagogik har på elever, samt vad Sveriges befolkning vet om allemansrätten. Vi har i denna litteraturstudie granskat empiriskt utförda studier, inklusive forskning baserad på kvantitativa vetenskapliga enkäter. Resultatet av studien visar att utomhusvistelse uppskattas av både elever och pedagoger, men att den pragmatiska utomhuspedagogiken sällan bedrivs i skolor trots detta. Vi har även fått fram att det finns positiva aspekter av utomhuspedagogik, såsom fördjupad ämneskunskap, men även andra effekter såsom bättre samarbete och sammanhållning i klasserna. De hinder som framkommer i den granskade litteraturen är osäkerhet bland pedagoger och att utomhuspedagogik är tidskrävande. Vi har även kommit fram till att undervisning om miljön man befinner sig i kan få större genomslag om man befinner sig i själva miljön. I denna studie har allemansrätten använts som sådant exempel.

No description available.

Gruvrätten går långt tillbaka och har påverkat den enskilda äganderätten under lång tid. I detta arbete problematiseras och diskuteras skärningspunkten mellan det enskilda och det allmänna intresset genom dagens reglering med utgångspunkt i gruvrättens historia, minerallagens undersökningstillstånd, allemansrätten och egendomsskyddet i EKMR och regeringsformen. / Mining law in Sweden has a long history that has influenced private property rights over many centuries. In this thesis the relationship between the governments interest versus the interest for the privat property owner is discussed and issues lifted. This is done through the current legislation of exploration permits in the mining law, the ‘allemansrätt’ and the right to protection of property in ECHR and ‘regeringsformen’.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers natursyn och hur denna står i relation till deras uppfattning om hållbar utveckling. Detta har innefattat elevernas kunskap om allemansrätten, deras artkunskap, kopplingen mellan elevernas natursyn och lärarens undervisning, men även den kulturella bakgrunden har tagits i beaktande. Eftersom det är elevernas uppfattning om naturen som utforskats har den fenomenografiska metoden använts. Kvalitativa intervjuer har hållits med sju elever i år sex samt den undervisande läraren i No. Resultaten visar att samtliga elever ser naturen som något som är hotat i sig. Flera elever ser dessutom naturvistelser som ett sätt att rekreera sig. Ju oftare eleverna vistas i naturen, desto bättre svar på artkunskapen, och större kunskap i vad allemansrätten innebär, har de. Resultaten visar också att elever som tillbringar tid i naturen även har en djupare insikt i miljöfrågor.