SammanfattningDetta arbete handlar om friluftsliv enligt Kulturdepartementets definition: ”Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling” (Backman, 2004 b s. 47). Mitt huvudsyfte har varit att få ny kunskap om hur lärare i ämnet idrott och hälsa resonerar kring möjligheter och hinder för att planera och genomföra friluftsliv i skolan. Mina preciserade frågeställningar var:·På vilket sätt definieras och beskrivs friluftsliv i skolans läroplaner och hur har dessa definitioner och beskrivningar förändrats över tid (1962-1994).·Vad anser lärare, i ämnet idrott och hälsa, ingår i benämningen friluftsliv?·Hur planerar skolan friluftsverksamhet?·Vilket innehåll har skolans friluftsdagar? Hur många friluftsdagar har skolan per år? ·Vilka möjligheter och hinder ser lärare, i ämnet idrott och hälsa, när det gäller att genomföra friluftsliv i skolverksamheten?För att få svar på mina frågeställningar valde jag att intervjua sex lärare i ämnet idrott och hälsa. Resultatet visar att när lärarna själva ska definiera begreppet friluftsliv framkom mer likartade svar. Samtliga lärare ansåg att begreppet friluftsliv står för natur, skog och mark. Men när sedan lärarna skulle beskriva hur de tolkar begreppet friluftsliv i kursplanen för ämnet idrott och hälsa blev det mycket skilda svar. Vissa ansåg att friluftsliv betonades i kursplanen för att det är ett viktigt moment, medan andra inte hade läst kursplanen och då inte kunde tolka det som står angivet om friluftsliv. Forskning visar att antalet friluftsdagar per läsår varierar stort från skola till skola (Svenning, 2001 och Backman, 2004 b). Dock var det rätt så lika till antal i denna undersökning, förutom en skola som inte hade några friluftsdagar alls. Det som var anmärkningsvärt var innehållet vid de s.k. friluftsdagarna. Friluftsdagarna på de undersökta skolorna innehåller allt möjligt, som t.ex. cykel- och friidrottstävlingar. Dock förekommer just friluftsliv mycket sparsamt på friluftsdagarna. På frågan om möjligheter och hinder ser flertalet av lärarna många hinder för att kunna bedriva friluftsliv i skolan. Det framkom att de två största hindren för att bedriva friluftsliv är tid och pengar. Trots att just friluftsliv förekommer så sällan på de undersökta skolorna anser lärarna att friluftsliv ska finnas med i framtidens skola. Resultatet visar att om det inte finns med i kursplanen är lärarna rädda att friluftsdagarna kommer att försvinna helt. Min tolkning är att lärarna är rädda för att idrotts- och aktivitetsdagarna kommer att försvinna. Resultatet av min undersökning visar att det inte enbart är friluftsliv som bedrivs på friluftsdagarna utan ofta aktiviteter knutna till idrott och prestation.

<p><strong>Företeelsen friluftsliv i en skolkontextBakgrund:</strong> Friluftsliv har varit en del av den svenska obligatoriska skolan under lång tid. Friluftsliv fick en ökad betydelse i idrottsämnet i samband med Lpo 94. Det råder dock oklarheter kring vad innebörden av begreppet friluftsliv.<strong></strong></p><p><strong>Syfte:</strong> Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för företeelsen friluftsliv i en skolkontext.</p><p><strong>Frågeställningar: </strong><em>Vilka innebörder av friluftsliv framträder i den nationella kursplanen och dess betygskriterier respektive de lokala styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa?</em> samt <em>Vilka skillnader finns det mellan de innebörder av friluftsliv som framkommer på nationell nivå jämfört med de lokala styrningar som framkommer på enskilda skolor?</em></p><p><strong>Teori och metod:</strong> Vi har i studien använt oss av en kvalitativ hermeneutisk textanalys. Våra studieobjekt är dels den nationella kursplanen för idrott och hälsa och dels lokala styrdokument från nio olika skolor i Örebro.</p><p><strong>Resultat: </strong>Vi har funnit att det råder en spänning mellan den nationella kursplanens olika delar med avseende på friluftslivets plats och roll i ämnet. Vi har vidare sett att det råder en spänning mellan den nationella kursplanen och de lokala styrdokument vi undersökt med avseende på val av innehåll och innebörder av begreppet friluftsliv. Det finns en stark koppling mellan friluftsliv och orientering i de lokala styrdokumenten. Vi har också funnit att det inte finns något konsensus kring vad friluftsliv är men en möjlig tolkning som återkommer är att friluftsliv tolkas som vistelse i naturen.</p><p><strong>Summerande analys:</strong> Oklarheterna kring hur friluftsliv tolkas är så stora att risken finns att skolans likvärdighet sätts ur spel rörande området friluftsliv. Flera skolor antyder att friluftsliv inte hinns med och forskning tyder på att friluftsliv ersätts av friluftsverksamhet.</p>

Företeelsen friluftsliv i en skolkontextBakgrund: Friluftsliv har varit en del av den svenska obligatoriska skolan under lång tid. Friluftsliv fick en ökad betydelse i idrottsämnet i samband med Lpo 94. Det råder dock oklarheter kring vad innebörden av begreppet friluftsliv. Syfte: Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för företeelsen friluftsliv i en skolkontext. Frågeställningar: Vilka innebörder av friluftsliv framträder i den nationella kursplanen och dess betygskriterier respektive de lokala styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa? samt Vilka skillnader finns det mellan de innebörder av friluftsliv som framkommer på nationell nivå jämfört med de lokala styrningar som framkommer på enskilda skolor? Teori och metod: Vi har i studien använt oss av en kvalitativ hermeneutisk textanalys. Våra studieobjekt är dels den nationella kursplanen för idrott och hälsa och dels lokala styrdokument från nio olika skolor i Örebro. Resultat: Vi har funnit att det råder en spänning mellan den nationella kursplanens olika delar med avseende på friluftslivets plats och roll i ämnet. Vi har vidare sett att det råder en spänning mellan den nationella kursplanen och de lokala styrdokument vi undersökt med avseende på val av innehåll och innebörder av begreppet friluftsliv. Det finns en stark koppling mellan friluftsliv och orientering i de lokala styrdokumenten. Vi har också funnit att det inte finns något konsensus kring vad friluftsliv är men en möjlig tolkning som återkommer är att friluftsliv tolkas som vistelse i naturen. Summerande analys: Oklarheterna kring hur friluftsliv tolkas är så stora att risken finns att skolans likvärdighet sätts ur spel rörande området friluftsliv. Flera skolor antyder att friluftsliv inte hinns med och forskning tyder på att friluftsliv ersätts av friluftsverksamhet.