<p><strong>Företeelsen friluftsliv i en skolkontextBakgrund:</strong> Friluftsliv har varit en del av den svenska obligatoriska skolan under lång tid. Friluftsliv fick en ökad betydelse i idrottsämnet i samband med Lpo 94. Det råder dock oklarheter kring vad innebörden av begreppet friluftsliv.<strong></strong></p><p><strong>Syfte:</strong> Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för företeelsen friluftsliv i en skolkontext.</p><p><strong>Frågeställningar: </strong><em>Vilka innebörder av friluftsliv framträder i den nationella kursplanen och dess betygskriterier respektive de lokala styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa?</em> samt <em>Vilka skillnader finns det mellan de innebörder av friluftsliv som framkommer på nationell nivå jämfört med de lokala styrningar som framkommer på enskilda skolor?</em></p><p><strong>Teori och metod:</strong> Vi har i studien använt oss av en kvalitativ hermeneutisk textanalys. Våra studieobjekt är dels den nationella kursplanen för idrott och hälsa och dels lokala styrdokument från nio olika skolor i Örebro.</p><p><strong>Resultat: </strong>Vi har funnit att det råder en spänning mellan den nationella kursplanens olika delar med avseende på friluftslivets plats och roll i ämnet. Vi har vidare sett att det råder en spänning mellan den nationella kursplanen och de lokala styrdokument vi undersökt med avseende på val av innehåll och innebörder av begreppet friluftsliv. Det finns en stark koppling mellan friluftsliv och orientering i de lokala styrdokumenten. Vi har också funnit att det inte finns något konsensus kring vad friluftsliv är men en möjlig tolkning som återkommer är att friluftsliv tolkas som vistelse i naturen.</p><p><strong>Summerande analys:</strong> Oklarheterna kring hur friluftsliv tolkas är så stora att risken finns att skolans likvärdighet sätts ur spel rörande området friluftsliv. Flera skolor antyder att friluftsliv inte hinns med och forskning tyder på att friluftsliv ersätts av friluftsverksamhet.</p>

<p>Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ”Eleven skall (…) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,” (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar. Syftet är framförallt att undersöka hur en lärares realisering och skolors konkretisering kan se ut. Studien genomförs utifrån vår egen tolkning av ovanstående mål som att det påbjuder någon form av grammatikundervisning. Denna tolkning problematiseras och testas mot lärares syn på sin egen undervisning och skolors lokala styrdokument.</p><p>Slutsatser som kan dras utifrån den empiriska undersökningen är att realiseringen av detta mål i skolan blir att arbeta med språkriktighet på ett integrerat sätt. Denna realisering kommer enligt oss av en ganska diffus pragmatisk syn på grammatikundervisning som ett normativt pedagogiskt hjälpmedel att ta till när eleven gör fel. Denna syn på grammatiken i skolan är enligt oss förenlig med centrala styrdokument.</p>

Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ”Eleven skall (…) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,” (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar. Syftet är framförallt att undersöka hur en lärares realisering och skolors konkretisering kan se ut. Studien genomförs utifrån vår egen tolkning av ovanstående mål som att det påbjuder någon form av grammatikundervisning. Denna tolkning problematiseras och testas mot lärares syn på sin egen undervisning och skolors lokala styrdokument. Slutsatser som kan dras utifrån den empiriska undersökningen är att realiseringen av detta mål i skolan blir att arbeta med språkriktighet på ett integrerat sätt. Denna realisering kommer enligt oss av en ganska diffus pragmatisk syn på grammatikundervisning som ett normativt pedagogiskt hjälpmedel att ta till när eleven gör fel. Denna syn på grammatiken i skolan är enligt oss förenlig med centrala styrdokument.

Företeelsen friluftsliv i en skolkontextBakgrund: Friluftsliv har varit en del av den svenska obligatoriska skolan under lång tid. Friluftsliv fick en ökad betydelse i idrottsämnet i samband med Lpo 94. Det råder dock oklarheter kring vad innebörden av begreppet friluftsliv. Syfte: Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för företeelsen friluftsliv i en skolkontext. Frågeställningar: Vilka innebörder av friluftsliv framträder i den nationella kursplanen och dess betygskriterier respektive de lokala styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa? samt Vilka skillnader finns det mellan de innebörder av friluftsliv som framkommer på nationell nivå jämfört med de lokala styrningar som framkommer på enskilda skolor? Teori och metod: Vi har i studien använt oss av en kvalitativ hermeneutisk textanalys. Våra studieobjekt är dels den nationella kursplanen för idrott och hälsa och dels lokala styrdokument från nio olika skolor i Örebro. Resultat: Vi har funnit att det råder en spänning mellan den nationella kursplanens olika delar med avseende på friluftslivets plats och roll i ämnet. Vi har vidare sett att det råder en spänning mellan den nationella kursplanen och de lokala styrdokument vi undersökt med avseende på val av innehåll och innebörder av begreppet friluftsliv. Det finns en stark koppling mellan friluftsliv och orientering i de lokala styrdokumenten. Vi har också funnit att det inte finns något konsensus kring vad friluftsliv är men en möjlig tolkning som återkommer är att friluftsliv tolkas som vistelse i naturen. Summerande analys: Oklarheterna kring hur friluftsliv tolkas är så stora att risken finns att skolans likvärdighet sätts ur spel rörande området friluftsliv. Flera skolor antyder att friluftsliv inte hinns med och forskning tyder på att friluftsliv ersätts av friluftsverksamhet.

I skolan ska elever utveckla sin kunskap. I vilken utsträckning så sker ska bedömas av lärarna. Dessa bedömningar ska ske i enlighet med Lpo -94 och utifrån direktiv från Skolverket. Likvärdig bedömning är dock svårt att uppnå och Skolverket menar därför att det lokala arbetet med att, lärare tillsammans, tolka de nationella styrdokumenten är av avgörande betydelse. Denna uppsats har som syfte att få ökad insikt i hur detta arbete gestaltar sig. De frågor som söks svar på är hur lärare tänker kring bedömning och likvärdighet, hur samtalen lärare emellan förs och vilken roll lokala styrdokument har i bedömningsarbetet. Fem kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare som undervisar i grundskolans senare år. Resultatet visar att tre lärare har en syn på bedömning som ligger nära den av Skolverket föreskrivna medan två stycken har en syn som till stora delar inte gör det.

When the new curriculum for preschools Lpfö 2018 was released and the concept of teaching was introduced, it wasn’t without debate. Since then two years have passed and the work with understanding what the concept of teaching is, in relation to Swedish preschools is still ongoing. We are interested in how the concept of teaching is projected in local policy documents, and its relation to the concept of learning. To do so we asked the following questions: How is the concept of teaching being projected in local policy documents? How is the relationship between the concept of teaching and the concept of learning being projected? We have conducted a qualitative study with a social constructive onset where language is seen as a social construction. We collected seven different local policy documents that were the objects for analysis. The analysis was made through a discourse analysis. In our study we found that the concept of teaching isn’t given a lot of room in the local policy documents, in terms of a being defined in a deeper sense. Nevertheless, there are big variations in how the different practices write about the concept in local policy documents. Some already use the concept of teaching as a given, while some are still working with the understanding of what it is or simply don’t mention it. Another finding of ours is an overture towards the school-discourse, but at the same time a resistance towards that and a will to make the concept of teaching something new in relation to pre-school discourses. Another result we found is that when the concept of teaching is being used the teacher’s role becomes more prominent, while the teacher’s role is more inexplicit when the concept of learning is being used.