För att hantera framtida klimatförändringar som väntas uppkomma i samband med en ökad urbanisering krävs ett proaktivt förhållningssätt till frågor som rör stadsplanering. Ekosystemtjänster är ett begrepp som på senare år har blivit alltmer etablerat inom fysisk planering, och anses utgöra en väsentlig del i arbetet att hantera utmaningar gällande ökade stadsmässiga förändringar. Beroende på vilken typ av tjänst som de levererar, delas begreppet in i fyra kategorier; försörjande, reglerande, kulturella och stödjande ekosystemtjänster. Denna uppsats syftar till att kartlägga hur svenska kommuner arbetar med reglerande ekosystemtjänster i stadsplanering, samt redogöra för vad det finns för skäl som anförs till att denna kategori av ekosystemtjänster bör användas vid planering av urbana miljöer. Detta anses intressant utifrån aspekten att det i dagsläget inte finns något krav på att reglerande ekosystemtjänster ska tas upp i kommunala dokument, samtidigt som begreppet ses som svårhanterligt inom planering. Studien innehåller vidare tre frågeställningar som undersöks genom intervjuer med sakkunniga inom ämnet. Intervjuerna är uppdelade i fallstudiespecifika sådana, där Ronneby kommun och Växjö kommun ingår, samt semistrukturerade intervjuer med personer som har olika yrkesbakgrund, men som har en koppling till stadsplanering och ekosystemtjänster. Det teoretiska ramverk som har använts för att analysera kandidatarbetets resultat har utgjorts av en kategorisering av relevanta begrepp och perspektiv. Resultatet visar att samtliga respondenter hanterar frågan om reglerande ekosystemtjänster i relation till stadsplanering, men att arbetet ofta benämns med andra termer. Det framgår även att det finns en variation i hanteringen av reglerande ekosystemtjänster, där vissa har arbetat med frågan länge och ligger i framkant, medan andra befinner sig i början av processen och strävar efter att utveckla sitt arbete. Vidare visar resultatet att det främsta skälet till att integrera reglerande ekosystemtjänster i planering av urbana miljöer är för att kunna hantera framtida klimatförändringar.

No description available.

Enligt ArtDatabanken är tysklönnen en främmande invasiv art som hotar den svenska biologiska mångfalden. Denna studie avser att utvärdera de positiva och negativa effekterna som tysklönn kan ha i ett område likt Ystad Sandskog genom en systematisk litteraturgenomgång. Det har genomförts flera olika studier med varierande syfte både nationellt och internationellt kopplade till arten tysklönn, varav 35 peer review artiklar ligger till grunden för denna studie.Resultatet av litteraturgenomgången har analyserats utifrån Wandén (1997) målkonflikter och analysen identifierar att det finns en tekniskt lösbar och tre oäkta målkonflikter. Den tekniskt lösbara målkonflikten är den enda fristående målkonflikten medan de tre oäkta målkonflikterna är direkt kopplade till yttre faktorer så som klimatförändringar och trädsjukdomar. Studien visar även att om eliminering av tysklönnen undviks minskar också risken att områden skadas, något som snarare ligger närmre en positiv synergieffekt. / According to ArtDatabanken, the sycamore maple is an alien invasive species that pose a threat to the Swedish biological diversity. This study aims to evaluate the positive and negative effects of the sycamore maple in an area like Ystad Sandskog through a systematic literature review. Several studies have been conducted with varying purpose both nationally and internationally which are linked to the species sycamore maple, of which 35 peer review articles constitute the basis of this study.The result of the literature review has been analyzed on the basis of Wandén (1997) goal conflicts and the analysis identifies that there is one technically solvable and three false goal conflicts. The technically solvable goal conflict is the sole independent goal conflict while the three false goal conflicts are directly linked to external factors such as climate change and tree diseases. The study also shows that if the elimination of the Sycamore maple is avoided, the risk of areas being damaged also decreases, which could constitute a positive synergy effect.

Regleringen av missbruk i Sverige har tagit an ett antal olika former genom åren. I takt med att förståelsen och kunskapen om detta sociala problem ökat så har även idéer om insatser och behandling utvecklats. Från att vara starkt reglerat och tvångsinriktat så syftar dagens missbruksvård till att tillmötesgå individens önskemål och upprätthålla dennes autonomi. Det faktum att tvångsvård fortfarande existerar i dagens samhälle kan ses som motsägelsefullt i förhållande till detta. Tidigare forskning pekar dock på att det egentligen inte är missbruksvården som förändrats, det är främst sättet som det talas om dessa individer och deras problematik som förändrats. Detta beskrivs vidare vara ett resultat av det sociala arbetets framväxt. Den förändrade synen på missbruk har lett till att missbruksvården idag tillhandahålls av kommunerna istället för av staten. Grunden för ett beslut om tvångsvård utgörs således till stor del av beskrivningar och uttalanden från professionella inom icke-statliga organisationer. Konsekvensen av detta är bland annat att tvångsvård idag ses som legitimt i samhället och är implementerat i välfärdssystemet. Att dagens tvångsvårdslagstiftning, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), ger utrymme för tolkning skapar ytterligare problem enligt tidigare studier. De professionella ges då utrymme att utforma sina uttalanden efter sin egen tolkning av rekvisiten i LVM. Allra särskilt gäller detta specialindikator 3 c, kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående, som beskrivs som extra öppen för tolkning i sin utformning. Detta kan vidare leda till att dessa tolkningar får fäste, dels hos individen, dels i samhället. Detta ger i sin tur upphov till sociala konstruktioner som förknippas med missbruk/missbrukare. Utifrån denna bakgrund så ämnade vi undersöka hur personer med missbruksproblematik konstrueras i domar gällande tvångsvård med stöd av LVM, samt vilka sociala identiteter/positioner dessa konstruktioner kan ge upphov till. Vi lät oss inspireras av diskursanalytiska perspektiv och begrepp i vårt val av metod och använde oss slutligen av en textanalys med inspiration från socialkonstruktionismen när vi granskade rättsfallen. Detta för att kunna identifiera sociala konstruktioner som tydliggjordes genom de professionellas beskrivningar av personerna med missbruksproblematik. Vidare analyserades våra fynd utifrån Pierre Bourdieus habitusteori med hjälp av aktörskap och sociala positioner. Syftet med denna analys var att visa på de alternativa identiteter som dessa konstruktioner kan ge upphov till genom att dra paralleller till hur individerna placeras som aktörer i sin missbruksproblematik. Resultaten visar på att de professionellas framställningar skiljer sig i förhållande till om klienterna identifieras som man eller kvinna, trots liknande missbruksproblematik. Vi såg även skillnader i framställningarna då klienterna är mer eller mindre villiga att ta emot vård. De som medgav tvångsvård framställdes i mer positiva ordalag. Männen tillskrevs oftare negativa attribut än kvinnorna och dessutom på ett grövre sätt. Slutsatsen vi kom fram till är att män, som dessutom motsätter sig vård, tenderar att framställas som förövare på ett eller annat sätt och tillskrivs ett ansvar för problematiken. Kvinnorna framställdes istället som offer för sin missbruksproblematik.

Det finns flera utmaningar i att kunna hantera klimatförändringar och nederbörd som väntas öka i framtiden. Hårdgjorda ytor och fortsatt förtätning av urbana områden försvårar samt ställer högre krav på städers dagvattenhantering. Ytor som idag har andra funktioner behöver därför anpassas för att kunna fylla så många funktioner som möjligt på grund av det begränsade utrymmet i många städer. Multifunktionella ytor kan bland annat tillhandahålla grön och blå infrastruktur i kombination med lek och rekreation. Forskning och studier visar att det finns många sätt som grön och blå infrastruktur kan implementeras i staden. Kombinationen av kostnader, estetik, funktion och vad människor i omgivningen tycker går emellertid inte alltid hand i hand.  Studien genomfördes i centrala Gävle. Målet med studien är att visa hur ett gestaltningsförslag kan användas för att öka acceptansen vid planering och genomförande när skyfallsparker implementeras i befintlig eller ny park och lekplats. Syftet med studien var att undersöka hur skyfallsparker kan införas i urbana parker samt lekplatser utan att påverka den mänskliga användningen av platsen negativt. För att möta syftet genomfördes sju metoder som validerade varandra. En skyfallskartering genomfördes först för att lokalisera två platser med översvämningsrisk som gestaltningsförslag skulle tas fram för, vilket blev lekplatsen Apelgatan samt Skogsfruparken. För att skapa en ökad kunskap om hur platser kan utformas för att kunna omhänderta vatten vid regn och skyfall genomfördes djupintervjuer, platsobservationer samt platsbesök i Uppsala och Stockholm. Platsobservationerna visade även tillsammans med intervjuer i fält hur platserna används i dagsläget och vad på platsen som uppskattas av användarna. Gestaltningsförslag för båda platserna utformades för att möjliggöra för både lek och rekreation samt med en ökad kapacitet omhänderta vatten. Slutligen validerade enkätsvaren om förslagen skulle påverka respondenternas användning av platsen och om förändringen accepterades av användarna.  Resultatet visar att det går att utforma skyfallshantering på flera sätt, där dagvattendamm är ett. Genom att undersöka acceptansen för de två framtagna gestaltningsförslagen gick det att bedöma att en skyfallspark bland annat kan utformas som studiens förslag för att bli accepterad av användarna. Valet av att validera med en enkät var tillräckligt för att visa på acceptansen i denna studie eftersom den grundar sig på flera metoder. Enkäten kunde dock ha utformats på ett annat sätt för att ge respondenterna en bättre bild av gestaltningarna, eller ha kompletterats med en fokusgrupp för att fördjupa sig ytterligare i acceptansen. / There are several challenges in managing climate change and precipitation, which is expected to increase in the future. Impermeable surfaces and continued densification of urban areas makes it more difficult and set higher demands on urban stormwater management. Because cities have limited space, there is a need for areas that today have other functions to be adapted and to be able to fulfil as many functions as possible. Multifunctional spaces in the city can provide blue-green infrastructures in combination with play and recreation. Research and studies show that there are many ways that green and blue infrastructure can be implemented in the city, but the combination of costs, aesthetics, functions, and what people in the surroundings think do not always go hand in hand. The study was conducted in central Gävle. The goal of the study is to show how a design proposal can be used to increase acceptance during planning and implementation, when rain parks are implemented in existing or new parks and playgrounds. The purpose of the study was to investigate how stormwater management can be implemented in urban parks and playgrounds without negatively affecting the human use of the place. Seven methods, which validated each other, were implemented to meet the purpose. A cloudburst mapping was first carried out to locate which two places have risk of flooding, for which design proposals should be made. This resulted in the playground Apelgatan and the park Skogsfruparken. Interviews, site observations and site visits in Uppsala and Stockholm, contributed to an increased knowledge of how places can be designed to manage rain and cloudburst. The site observations showed, with interviews in the field, how the sites are currently used and what elements were appreciated by users. Design proposals for both sites were then designed to allow both play as well as to increase capacity to accumulate water. A survey validated whether the proposals would affect respondents' use of the site and whether the change were accepted by the users. The result shows that it is possible to design stormwater management in several ways, of which stormwater ponds are one. By investigating the acceptance of the two design proposals, it was possible to assess that stormwater management can for instance be designed as the study's proposal to be accepted by the users.  The choice of a survey was sufficient to show the acceptability in this study as it is based on several methods. However, the survey could have been designed in a different way to give the respondents a better overall picture of the visualisations or could have been supplemented with a focus group to delve further into acceptance.

Denna studie syftar till att synliggöra och utforska vilka möjligheter och utmaningar som finns vid implementering av ekosystemtjänster istadsplanering. Studien bygger på Nacka kommuns arbete med ekosystemtjänster. Empiriskt har en intervjustudie genomförts med berördatjänstemän och ledande politiker kring kommunens praktiska arbete med att förhålla sig till och använda ekosystemtjänster i stadsplanering. Detempiriska materialet analyseras och sätt i relation till tidigare forskning inom frågan. Resultatet visar att det finns både möjligheter ochutmaningar i Nacka kommun med att implementera ekosystemtjänster i stadsplanering. Det framkommer att kommunikation, samverkan ochkunskap är tre viktiga faktorer för en lyckad implementering. För att kommunen ska ha en långsiktig stadsplanering där ekosystemtjänster spelaren viktig roll, krävs en kontinuerlig dialog mellan tjänstemän och politiker, liksom politisk enighet. Ett framträdande projekt är Grönytefaktornsom innefattar mestadels möjligheter med att integrera ekosystemtjänster i stadsplanering.

Under hösten leker en inhemsk population av Atlantisk lax (Salmo salar) i Klarälven, Sverige, för att därefter vandra nedströms tillbaka till sjön Vänern. Vid älvens andra kraftverk sett från Vänerns mynning, Dejefors kraftverk, finns det planer på att ersätta ett av kraftverken mot ett nytt och det finns därför ett behov av att ta reda på hur laxens nedströmsvandring påverkas av det kraftverket som finns där i dag. Då alla kraftverk i Klarälven saknar fiskpassagelösningar är det extra viktigt att följa upp laxarnas passageöverlevnad under vandringen. Avsikten med denna studie var därför att ta reda på hur laxen rörde sig runt kraftverket, hur väl de klarade av att passera kraftverket beroende av vilken passageväg de tog och vilka faktorer som påverkade passageframgången. Under september 2020 fångades 40 laxindivider in när de var på väg uppströms inför leken. De mättes och märktes med telemetrisändare för att sedan transporteras uppströms och släppas ut nedanför kraftverket i Munkfors, varifrån deras nedströmsvandring förbi Dejefors kraftverk följdes och analyserades med hjälp av akustisk telemetri. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan kön för när laxarna påbörjade sin nedströmsvandring. Kraftverket visade sig dock fördröja laxarnas nedströmsvandring då det tog längre tid för dem att passera kraftverket än vad det tagit dem att simma ner dit i den fritt strömmande delen av älven. Av de 31 laxar som anlände till Deje så passerade 27 av dem kraftverket, varav 13 individer överlevde (48 %). Överlevnaden var högre för individer som passerade via spillutskoven (10 av 12) än turbinerna (3 av 15). Det fanns en signifikant skillnad i mortalitet vid kraftverkspassage beroende på laxens längd och passageväg; långa individer hade en högre mortalitet (73 %) än kortare (25 %) och passagevägen hade en signifikant effekt på mortaliteten. Resultatet visar tydligt på ett behov av åtgärder för att förbättra överlevnaden hos lax vid passage av Dejefors kraftverk. Lösningar för att få fisken att helt undvika turbinerna och istället välja en annan passageväg vore troligen den bästa och effektivaste lösningen för att öka laxens överlevnad under nedströmsvandringen. / During autumn, the endemic Atlantic salmon (Salmo salar) migrate upstream to spawn in the river Klarälven, Sweden, after which they migrate downstream back to Lake Vänern. There are plans to remove one of the power houses in Deje, and replace it with a new power house, and before that happens it is important to study the downstream passage conditions at the site. As all power plants in Klarälven lack fish passage solutions, it is important to follow up the salmon passage survival during the migration. The purpose of this study was therefore to study how downstream migrating salmon negotiate the power plant, the route-specific passage survival and what factors that could affect their passage success. In September 2020, 40 upstream migrating salmon individuals were caught, measured and tagged after which they were transported and released below the power plant in Munkfors. Their downstream migration past Dejefors power plant was studied and analyzed using acoustic telemetry. The results showed that there was no significant difference between sexes in regards of downstream migration timing. However, the power plant turned out to delay downstream migrating salmon as it took longer time for them to pass the power plant than it took them to swim down the free-flowing part of the river. Of the 31 salmon that arrived in Deje, 27 passed the power plant, of which 13 individuals survived (48%). The survival rate was higher for individuals passing via spillways (10 of 12) than turbines (3 of 15). There was a significant difference in mortality rate at power plant passage depending on the length and passage route of the salmon. Large individuals suffered a higher mortality (11 of 15) than short (3 of 12) and a larger proportion of the salmon died when passing through the turbines than through spill gates. Based on the results, there was a clear need for improved survival rates for salmon passing the Dejefors power plant. The design of the turbines could be changed for increased survival, but at the same time other solutions that will make it possible for fish to avoid the turbines and instead choose another passageway would probably be a better and more efficient solution to increase the survival of the salmon during their downstream migration.

Within the political science literature that deals with the implementation process a central part has long been what is sometimes called the implementation deficit. This means that the effect of a policy decision doesn´t turn out as it was originally intended. The often used explanation is that the policy decisions moves through many levels during its implementation where different actors can change or alter the decision in various degrees. This phenomenon has gradually become more and more attended within the legislative process in the European Union and has been addressed in numerous studies. The purpose of this paper is to examine the implementation of The Habitats Directive, as its embodied in regulatory documents, in the Swedish multi-level system. To concretize this purpose, I´ve used two research questions; [1] How well has The Habitats Directive been implemented in the regulatory documents? and [2] Which deviations from the Directive are there? To answer these questions I conduct an analysis of ideas of the regulatory documents that constitute the written implementation of the Directive. I compare the degree of consensus in the multi-level system based on two dimensions of the Directive, the Conservation dimension and the Habitats/Species dimension. The result shows that the agreement between the EU Directive and the implementation of the Authority level is probably greater than that on the Parliamentary level . This contradicts the theory that the implementation of the multilevel system creates a cumulative implementation deficit and the result can be a contribution to further understanding and interpreting the practical implementation of the Directive.

Ekosystemtjänster är ett relativt nytt begrepp inom fysisk planering och kan beskrivas som de olika gratistjänster människan får från jordens olika ekosystem. Utan dessa gratistjänster skulle jorden inte vara en beboelig plats för människan. Därför är tjänsterna vi får från naturen livsavgörande för vår och andra arters existens. Men trots att ekosystemtjänster är av oerhört värde för mänskligheten och dess socioekonomiska samhälle saknas det idag kunskap om detta område - inte minst inom fysisk planering. Dessa tjänster saknar, vad man kallar, ett marknadsvärde vilket har lett till att det är svårt att uppskatta det ”riktiga värdet” av de tjänster vi får från naturen. Hur sätter man ett värde på exempelvis fördelarna med pollinering, stadsodlingar, de psykiska och fysiska fördelarna med urbana grönytor samt den naturliga vatten- och luftrening som ständigt sker? Det är ingen lätt fråga att besvara. Okunskap om ekosystemens olika tjänster kan få förödande konsekvenser i en allt mer globaliserad värld med ekonomier som ständigt växer. Där majoriteten av världens befolkning bor i städer som växer både på bredden och på höjden samtidigt som jorden står inför globala klimatförändringar med varmare klimat, kraftigare nederbörd et cetera. Ekosystemtjänster har visat sig användbara i många av dessa fall, om de används på rätt sätt. Ekosystemtjänster renar exempelvis vår luft i täta städer, de reglerar temperaturer i städer, de kyler byggnader under heta sommardagar, de har ett rekreativt värde för människor och har även visat sig effektiva för att motverka stress och andra psykiska sjukdomar. Fördelarna är många och kunskap om hur de kan användas på bästa sätt kan ge stora samhällsvinster. Fysisk planering är ett av de främsta medlen för att kunna hantera och nyttja ekosystemtjänsterna på lämpligast sätt. Men trots detta saknas det idag kunskap bland planerare inom detta område. Med min uppsats hoppas jag därför kunna bidra till att väcka fler planerares, arkitekters, politikers och andra aktörers intresse för att förstå värdet av att använda ekosystemtjänster inom stadsplanering. / Ecosystem services are a quite new notion within urban planning and it can be described as those services the human get for free from the Earth´s different ecosystems. Without these free services the Earth would have been uninhabitable. Thereof the services we get from the nature are vital for our own and for other species existence. However, despite the great value and impact ecosystem services have to humanity and our socioeconomic society there is lack of knowledge within this field  and urban planning is not an exception. Ecosystem services do not have any market value and this has lead to difficulties to understand the ”real value” of the services we get from the nature. For instance, how do we value pollination, the benefits of urban farming, the physical and mental benefits of urban green areas or the value of natural purification of water and air et cetera? It is not an easy question to answer. Lack of people´s knowledge regarding the benefits of ecosystem services can have devastating consequences. Especially in a globalised world where the majority of the people in the world live in cities and at the same time when the Earth is facing global warming. However, ecosystem services have proved to be very efficient if they are used the right way. For example, ecosystem services purify the air from impurities and regulate the temperature in our cities, cooling down buildings during hot summer days, they also have a recreational value and have proved to cure stress and other diseases. The benefits are many and if we possess the knowledge of these services and are able to control them in the very best way it can give back social benefits. Urban planning is one of the main means to manage and use the ecosystem services in the best way. Despite this, many urban planners don´t have enough with knowledge within this field. My wish with this dissertation is to contribute and share my knowledge to other planners, architects, politicians and other operators who work with urban planning in a daily basis. I want to grow a seed of interest and write about the importance of why we shoud be using ecosystem services within urban planning.