No description available.

<p>Natura 2000 is part of the European Union: s framework to protect and preserve biological diversity. Natura 2000- areas are by the goverment appointed to areas of national interest for preserving nature. Also wind power stations are appointed as of national interest and the reason for this is the goverments goal to get energy from reneweble energysources. This essay describes when both these intrests conflict eachother when it comes to building wind power stations <em>within</em> Natura 2000- areas. The main focus of this essay is a casestudy of two cases from two different counties, Dalarna- and Norrbotten county, where applications have been made to build wind power stations within existing Natura 2000- ares, both cases have reached the court dealing with enviromental issues. In Dalarna county the court dealing with enviromental issues said no to the application and in Norrbotten the court said yes but in both cases simular factors seem to have been determining the outcome. For instance seem the Natura 2000 protection to be of minor consideration and rather <em>what kind</em> of habitats and biotopes that could be damaged in case of putting up a wind power station park and <em>how</em> these habitats and biotopes would be affected seems to have been the main focus. In Dalarna county the area is consisting to onehundered percent of the priority biotope western taiga and in Norrbotten the area holds different types of biotopes of which some are counted as prioritied biotopes. The amount of energy produced have also been in focus when judgement have been made in the two cases. The fact that both wind power stations and Natura 2000 are of national interest seem to have been of no consideration and the conflict between these two interests does not seem to have been in focus in the two cases.</p>

Natura 2000 is part of the European Union: s framework to protect and preserve biological diversity. Natura 2000- areas are by the goverment appointed to areas of national interest for preserving nature. Also wind power stations are appointed as of national interest and the reason for this is the goverments goal to get energy from reneweble energysources. This essay describes when both these intrests conflict eachother when it comes to building wind power stations within Natura 2000- areas. The main focus of this essay is a casestudy of two cases from two different counties, Dalarna- and Norrbotten county, where applications have been made to build wind power stations within existing Natura 2000- ares, both cases have reached the court dealing with enviromental issues. In Dalarna county the court dealing with enviromental issues said no to the application and in Norrbotten the court said yes but in both cases simular factors seem to have been determining the outcome. For instance seem the Natura 2000 protection to be of minor consideration and rather what kind of habitats and biotopes that could be damaged in case of putting up a wind power station park and how these habitats and biotopes would be affected seems to have been the main focus. In Dalarna county the area is consisting to onehundered percent of the priority biotope western taiga and in Norrbotten the area holds different types of biotopes of which some are counted as prioritied biotopes. The amount of energy produced have also been in focus when judgement have been made in the two cases. The fact that both wind power stations and Natura 2000 are of national interest seem to have been of no consideration and the conflict between these two interests does not seem to have been in focus in the two cases.

Sveriges vargförvaltning som är en del av viltförvaltningen har genom årengenomgått flertalet förändringar. En av de största reformerna genomfördes år 2010då regeringen beslutade att införa så kallade Viltförvaltningsdelegationer vid samtligalänsstyrelser. Trots att syftet med dessa är att nå acceptans och samförståndmisslyckas detta och förvaltningsarbetet består fortfarande av konflikter och måletuppfylles därmed inte. Tidigare forskning gällande Viltförvaltningsdelegationernavisar att jaktsidan är överrepresenterad och att koalitioner som stöder vargjakt ärbetydligt större än de som önskar att bevara den svenska vargstammen.Den här uppsatsen tar avstamp i tidigare studier och undersöker utfallen av deregelförändringar som ägt rum inom svensk vargförvaltning, vilket är det mestkonfliktfyllda området inom viltförvaltningen. Ett skifte gällande vilka aktörer som fårdelta samt vilken instans som beslutar i överklaganden genomfördes 2016 ochformellt har miljöintresset stärkts, detta till följd av en dom från högstaförvaltningsdomstolen. Med hjälp av IAD-ramverket har frågor ställts till textmaterialoch domar har granskats, både från allmän domstol och från Naturvårdsverket somtidigare var överklagandeinstans. Vilka är då utfallen? Uppsatsen visar att reformeninte alls varit till den fördel för vargens varande i Sverige som det formella regelverketger en fingervisning om. En tydlig diskrepans finns mellan Naturvårdsverketsbedömningar (vilka gällde för 2016) och allmän domstols beslut, som gäller idag.Trots att EU:s art- och habitatdirektivet ska beaktas i större utsträckning efterreformen dömer allmän domstol i högre utsträckning till jaktintressets fördel än vadNaturvårdsverket gjorde när de prövande överklaganden.

No description available.

För att ett vägbygge ska bli aktuellt måste tillstånd för olika åtgärder sökas och ges i enlighet med väglagen (1971:948) och miljöbalken (1998:808). För tillstånd krävs att lagstiftningens miljökrav uppfylls. Visar det sig däremot att det kan finnas en risk för en betydande miljöpåverkan på särskilda skyddsområden enligt art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet, (nedan kallat Natura 2000-områden) ska enligt 7:28 a MB tillstånd först ges för att ett projekt ska få komma till stånd. Regleringen i 7 kap. MB härstammar från fågeldirektivet och art- samt habitatdirektivet, vilket är till för skyddet av den biologiska mångfalden inom EU. Prövningen föregås av en miljökonsekvensbeskrivning (nedan kallad MKB) där särskilda krav ställs på Natura 2000-bedömningen enligt direktiven samt MKB-direktivet. MKB utgör beslutsunderlag för tillståndsprövningen och länsstyrelsen ska bedöma om projektet utifrån det ändå kan tillåtas om föreskrivna villkor kan se till att en betydande miljöpåverkan inte uppstår. Praxis har belyst regleringen av tillståndsprocesserna och efter Bungefallet har synen förändrats. Innan fallet kunde verksamhetsutövare se regeringens tillåtlighetsbeslut som ett "grönt ljus" för projektet. Nu hänvisade HD till EU-rättens krav om "en fullständig, exakt och slutgiltig bedömning"2 av hela projektets miljöpåverkan som ska ske på Natura 2000-området. De belyste även rättskraften av regeringens tillåtlighetsbeslut och att den inte hindrar att den samlade bedömningen kan komma att göras även i senare led och innebära att ett tillåtlighetsbeslut inte ger ett grönt ljus likt innan till projektet. HFD har vidare efter två domar belyst regleringen i 4:8 MB i samband med att regeringen hade gett projekten tillåtlighet. Regleringen i 4:8 MB säger att användning av mark eller vatten inte får komma tills stånd om tillstånd enligt 7:28 a MB krävs. Tillstånd måste enligt paragrafen först ges för Natura 2000-området innan en vägplan kan antas enligt väglagen. 4 Här menar HFD på att i ett fall inte spelar någon roll när den samlade bedömningen sker i tillståndsprocesserna så länge den sker i något skede. I den andra domen säger HFD att hela projektets påverkan ska göras så tidigt som möjligt genom en samlad bedömning. Uppsatsen tar upp för- samt nackdelar med att tillståndsprövningen av Natura 2000-området kommer först eller senare i den samlade tillståndsprocessen. Eftersom MKB utgör beslutsunderlag besvaras frågan om den kan utgöra en avgörande roll i processen. / <p>Presentation har hållits under 2016.</p>

Within the political science literature that deals with the implementation process a central part has long been what is sometimes called the implementation deficit. This means that the effect of a policy decision doesn´t turn out as it was originally intended. The often used explanation is that the policy decisions moves through many levels during its implementation where different actors can change or alter the decision in various degrees. This phenomenon has gradually become more and more attended within the legislative process in the European Union and has been addressed in numerous studies. The purpose of this paper is to examine the implementation of The Habitats Directive, as its embodied in regulatory documents, in the Swedish multi-level system. To concretize this purpose, I´ve used two research questions; [1] How well has The Habitats Directive been implemented in the regulatory documents? and [2] Which deviations from the Directive are there? To answer these questions I conduct an analysis of ideas of the regulatory documents that constitute the written implementation of the Directive. I compare the degree of consensus in the multi-level system based on two dimensions of the Directive, the Conservation dimension and the Habitats/Species dimension. The result shows that the agreement between the EU Directive and the implementation of the Authority level is probably greater than that on the Parliamentary level . This contradicts the theory that the implementation of the multilevel system creates a cumulative implementation deficit and the result can be a contribution to further understanding and interpreting the practical implementation of the Directive.