För att hantera framtida klimatförändringar som väntas uppkomma i samband med en ökad urbanisering krävs ett proaktivt förhållningssätt till frågor som rör stadsplanering. Ekosystemtjänster är ett begrepp som på senare år har blivit alltmer etablerat inom fysisk planering, och anses utgöra en väsentlig del i arbetet att hantera utmaningar gällande ökade stadsmässiga förändringar. Beroende på vilken typ av tjänst som de levererar, delas begreppet in i fyra kategorier; försörjande, reglerande, kulturella och stödjande ekosystemtjänster. Denna uppsats syftar till att kartlägga hur svenska kommuner arbetar med reglerande ekosystemtjänster i stadsplanering, samt redogöra för vad det finns för skäl som anförs till att denna kategori av ekosystemtjänster bör användas vid planering av urbana miljöer. Detta anses intressant utifrån aspekten att det i dagsläget inte finns något krav på att reglerande ekosystemtjänster ska tas upp i kommunala dokument, samtidigt som begreppet ses som svårhanterligt inom planering. Studien innehåller vidare tre frågeställningar som undersöks genom intervjuer med sakkunniga inom ämnet. Intervjuerna är uppdelade i fallstudiespecifika sådana, där Ronneby kommun och Växjö kommun ingår, samt semistrukturerade intervjuer med personer som har olika yrkesbakgrund, men som har en koppling till stadsplanering och ekosystemtjänster. Det teoretiska ramverk som har använts för att analysera kandidatarbetets resultat har utgjorts av en kategorisering av relevanta begrepp och perspektiv. Resultatet visar att samtliga respondenter hanterar frågan om reglerande ekosystemtjänster i relation till stadsplanering, men att arbetet ofta benämns med andra termer. Det framgår även att det finns en variation i hanteringen av reglerande ekosystemtjänster, där vissa har arbetat med frågan länge och ligger i framkant, medan andra befinner sig i början av processen och strävar efter att utveckla sitt arbete. Vidare visar resultatet att det främsta skälet till att integrera reglerande ekosystemtjänster i planering av urbana miljöer är för att kunna hantera framtida klimatförändringar.

No description available.

Det finns flera utmaningar i att kunna hantera klimatförändringar och nederbörd som väntas öka i framtiden. Hårdgjorda ytor och fortsatt förtätning av urbana områden försvårar samt ställer högre krav på städers dagvattenhantering. Ytor som idag har andra funktioner behöver därför anpassas för att kunna fylla så många funktioner som möjligt på grund av det begränsade utrymmet i många städer. Multifunktionella ytor kan bland annat tillhandahålla grön och blå infrastruktur i kombination med lek och rekreation. Forskning och studier visar att det finns många sätt som grön och blå infrastruktur kan implementeras i staden. Kombinationen av kostnader, estetik, funktion och vad människor i omgivningen tycker går emellertid inte alltid hand i hand.  Studien genomfördes i centrala Gävle. Målet med studien är att visa hur ett gestaltningsförslag kan användas för att öka acceptansen vid planering och genomförande när skyfallsparker implementeras i befintlig eller ny park och lekplats. Syftet med studien var att undersöka hur skyfallsparker kan införas i urbana parker samt lekplatser utan att påverka den mänskliga användningen av platsen negativt. För att möta syftet genomfördes sju metoder som validerade varandra. En skyfallskartering genomfördes först för att lokalisera två platser med översvämningsrisk som gestaltningsförslag skulle tas fram för, vilket blev lekplatsen Apelgatan samt Skogsfruparken. För att skapa en ökad kunskap om hur platser kan utformas för att kunna omhänderta vatten vid regn och skyfall genomfördes djupintervjuer, platsobservationer samt platsbesök i Uppsala och Stockholm. Platsobservationerna visade även tillsammans med intervjuer i fält hur platserna används i dagsläget och vad på platsen som uppskattas av användarna. Gestaltningsförslag för båda platserna utformades för att möjliggöra för både lek och rekreation samt med en ökad kapacitet omhänderta vatten. Slutligen validerade enkätsvaren om förslagen skulle påverka respondenternas användning av platsen och om förändringen accepterades av användarna.  Resultatet visar att det går att utforma skyfallshantering på flera sätt, där dagvattendamm är ett. Genom att undersöka acceptansen för de två framtagna gestaltningsförslagen gick det att bedöma att en skyfallspark bland annat kan utformas som studiens förslag för att bli accepterad av användarna. Valet av att validera med en enkät var tillräckligt för att visa på acceptansen i denna studie eftersom den grundar sig på flera metoder. Enkäten kunde dock ha utformats på ett annat sätt för att ge respondenterna en bättre bild av gestaltningarna, eller ha kompletterats med en fokusgrupp för att fördjupa sig ytterligare i acceptansen. / There are several challenges in managing climate change and precipitation, which is expected to increase in the future. Impermeable surfaces and continued densification of urban areas makes it more difficult and set higher demands on urban stormwater management. Because cities have limited space, there is a need for areas that today have other functions to be adapted and to be able to fulfil as many functions as possible. Multifunctional spaces in the city can provide blue-green infrastructures in combination with play and recreation. Research and studies show that there are many ways that green and blue infrastructure can be implemented in the city, but the combination of costs, aesthetics, functions, and what people in the surroundings think do not always go hand in hand. The study was conducted in central Gävle. The goal of the study is to show how a design proposal can be used to increase acceptance during planning and implementation, when rain parks are implemented in existing or new parks and playgrounds. The purpose of the study was to investigate how stormwater management can be implemented in urban parks and playgrounds without negatively affecting the human use of the place. Seven methods, which validated each other, were implemented to meet the purpose. A cloudburst mapping was first carried out to locate which two places have risk of flooding, for which design proposals should be made. This resulted in the playground Apelgatan and the park Skogsfruparken. Interviews, site observations and site visits in Uppsala and Stockholm, contributed to an increased knowledge of how places can be designed to manage rain and cloudburst. The site observations showed, with interviews in the field, how the sites are currently used and what elements were appreciated by users. Design proposals for both sites were then designed to allow both play as well as to increase capacity to accumulate water. A survey validated whether the proposals would affect respondents' use of the site and whether the change were accepted by the users. The result shows that it is possible to design stormwater management in several ways, of which stormwater ponds are one. By investigating the acceptance of the two design proposals, it was possible to assess that stormwater management can for instance be designed as the study's proposal to be accepted by the users.  The choice of a survey was sufficient to show the acceptability in this study as it is based on several methods. However, the survey could have been designed in a different way to give the respondents a better overall picture of the visualisations or could have been supplemented with a focus group to delve further into acceptance.

Ekosystemtjänster är ett relativt nytt begrepp inom fysisk planering och kan beskrivas som de olika gratistjänster människan får från jordens olika ekosystem. Utan dessa gratistjänster skulle jorden inte vara en beboelig plats för människan. Därför är tjänsterna vi får från naturen livsavgörande för vår och andra arters existens. Men trots att ekosystemtjänster är av oerhört värde för mänskligheten och dess socioekonomiska samhälle saknas det idag kunskap om detta område - inte minst inom fysisk planering. Dessa tjänster saknar, vad man kallar, ett marknadsvärde vilket har lett till att det är svårt att uppskatta det ”riktiga värdet” av de tjänster vi får från naturen. Hur sätter man ett värde på exempelvis fördelarna med pollinering, stadsodlingar, de psykiska och fysiska fördelarna med urbana grönytor samt den naturliga vatten- och luftrening som ständigt sker? Det är ingen lätt fråga att besvara. Okunskap om ekosystemens olika tjänster kan få förödande konsekvenser i en allt mer globaliserad värld med ekonomier som ständigt växer. Där majoriteten av världens befolkning bor i städer som växer både på bredden och på höjden samtidigt som jorden står inför globala klimatförändringar med varmare klimat, kraftigare nederbörd et cetera. Ekosystemtjänster har visat sig användbara i många av dessa fall, om de används på rätt sätt. Ekosystemtjänster renar exempelvis vår luft i täta städer, de reglerar temperaturer i städer, de kyler byggnader under heta sommardagar, de har ett rekreativt värde för människor och har även visat sig effektiva för att motverka stress och andra psykiska sjukdomar. Fördelarna är många och kunskap om hur de kan användas på bästa sätt kan ge stora samhällsvinster. Fysisk planering är ett av de främsta medlen för att kunna hantera och nyttja ekosystemtjänsterna på lämpligast sätt. Men trots detta saknas det idag kunskap bland planerare inom detta område. Med min uppsats hoppas jag därför kunna bidra till att väcka fler planerares, arkitekters, politikers och andra aktörers intresse för att förstå värdet av att använda ekosystemtjänster inom stadsplanering. / Ecosystem services are a quite new notion within urban planning and it can be described as those services the human get for free from the Earth´s different ecosystems. Without these free services the Earth would have been uninhabitable. Thereof the services we get from the nature are vital for our own and for other species existence. However, despite the great value and impact ecosystem services have to humanity and our socioeconomic society there is lack of knowledge within this field  and urban planning is not an exception. Ecosystem services do not have any market value and this has lead to difficulties to understand the ”real value” of the services we get from the nature. For instance, how do we value pollination, the benefits of urban farming, the physical and mental benefits of urban green areas or the value of natural purification of water and air et cetera? It is not an easy question to answer. Lack of people´s knowledge regarding the benefits of ecosystem services can have devastating consequences. Especially in a globalised world where the majority of the people in the world live in cities and at the same time when the Earth is facing global warming. However, ecosystem services have proved to be very efficient if they are used the right way. For example, ecosystem services purify the air from impurities and regulate the temperature in our cities, cooling down buildings during hot summer days, they also have a recreational value and have proved to cure stress and other diseases. The benefits are many and if we possess the knowledge of these services and are able to control them in the very best way it can give back social benefits. Urban planning is one of the main means to manage and use the ecosystem services in the best way. Despite this, many urban planners don´t have enough with knowledge within this field. My wish with this dissertation is to contribute and share my knowledge to other planners, architects, politicians and other operators who work with urban planning in a daily basis. I want to grow a seed of interest and write about the importance of why we shoud be using ecosystem services within urban planning.