This study is a text analysis of the media debate about honor killings in the last 20 years. I want to contribute to increased knowledge about honor killings and crimes of honor. Through this increased knowledge I wish to prevent honor killings and crimes of honor. The result of this study shows a progress of the debate and through the years have the understanding of the problem improved. Authorities have begun to react and the public have become more aware about what honor killings are and in which way it can assert. Honor killings can occur all in religions, although could patriarchal remains in certain cultures have influence. Moreover, old habits like traditions and expectation from the society concerning how the man is supposed to control the women of the family and their sexuality.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt problem som drabbar både flickor och pojkar som anses kränka familjens heder. Hedersrelaterat våld och förtryck tar sig uttryck i en mängd olika handlingar, som tar ifrån den som drabbas möjligheten till ett självständigt liv. Det handlar t.ex. om kontroll, hot, fysiskt och psykiskt våld, könsstympning, barn- och tvångsäktenskap. Uppsatsens syfte har varit att undersöka möjligheten att ingripa och tvångsomhänderta barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck i hemmet. Detta har gjorts genom att studera rättspraxis, förarbeten, litteratur och rapporter. När föräldrar inte tillgodoser sitt barns rätt till en god uppväxt har socialnämnden genom SoL och LVU skyldighet att hjälpa, vårda och skydda dem. Undersökningen visar att hedersrelaterat våld och förtryck kan falla under flera av de rekvisit som finns i 2 § LVU och räknas som ett missförhållande i hemmet, det finns således möjligheter att omhänderta både flickor och pojkar som utsätts för detta.

Syftet med denna studie var att kartlägga hederskulturen och dess uttryck bland 15- 16 åringar i centrala Umeå, samt att undersöka om det finns någon skillnad mellan könen avseende dessa uttryck. Studien har en kvantitativ ansats, där digitala enkäter med totalt 15 frågor delades ut till 205 ungdomar i årskurs 9 på kommunala skolor i centrala Umeå. Resultatet visade att det finns ungdomar som lever i en hederskulturell kontext, och att merparten av dessa är pojkar. Könstillhörigheten visade sig också vara en viktig variabel när man ser till hur utsattheten tar sig uttryck; flickorna var mer begränsade vad det gäller skol -och fritidsaktiviteter, medan pojkarna upplevde sig mer kontrollerade, och var betydligt mer utsatta för psykiskt -och fysiskt våld än flickorna. Överlag visade studien att det finns betydligt större begränsningar för de hedersutsatta ungdomarna när det gäller huruvida de får delta i skol -och fritidsaktiviteter, jämfört med andra jämnåriga.

No description available.

Sedan 1990-talet har hedersvåld och förtryck uppmärksammats som ett samhällsproblem. För att förhindra hedersrelaterat våld och förtryck har lagstiftaren vid åtskilliga tillfällen vidtagit straffrättsliga åtgärder. I syfte att bekämpa brott som begås med hedersmotiv införde lagstiftaren bland annat hedersmotiv som en straffskärpande grund i 29 kap. 2 § tionde punkten brottsbalk (1962:700). I samma utredning diskuterades huruvida ett hedersbrott, som en egen brottstyp, bör införas. Uppfattningen var att ett särskilt hedersbrott inte var behövligt. Som skäl härför anfördes konkurrens- och tillämpningsproblem och att ett hedersbrott skulle orsaka svåra avvägningar i relation till hedersbegreppet. Trots tidigare uppfattning, om att ett hedersbrott inte var behövligt, tillsattes Hedersbrottsutredningen för att undersöka huruvida det förelåg ett behov av en brottstyp som omfattar brott med hedersmotiv. Sedan 1 juni 2022 utgör brottet hedersförtryck i enlighet med 4 kap. 4 e § BrB en egen brottstyp. Genom införandet av det nya hedersbrottet är lagstiftarens syfte att med handlingskraft bekämpa sådan brottslighet. För att en kriminalisering ska anses vara befogad uppställs ett antal kriterier som bör vara uppfyllda. Kriterierna är inga absoluta krav och lagstiftaren kan därför kriminalisera en gärning utan att samtliga kriterier är uppfyllda. Syftet med uppsatsen är dels att analysera hur hedersbrottet i 4 kap. 4 e § BrB förhåller sig till uppställda kriterier för kriminalisering, dels vilka för- och nackdelar det finns med en straffbestämmelse om hedersbrott parallellt med att hedersmotiv uppställs som en straffskärpningsgrund. Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla hedersrelaterad brottslighet i Sverige. I uppsatsen presenteras hedersrelaterat våld och förtryck samt hur hedersbegreppet definieras. I samband härmed har det uppmärksammats att det inte existerar en entydig definition av begreppet ”heder” och att begreppet har varit föremål för flitig diskussion vid olika tillfällen. Vidare har uppsatsen presenterat kriterier som uppställs för att avgöra om en kriminalisering är befogad. En redogörelse för syftet och utformningen av det nya brottet hedersförtryck har framställts. Slutligen har hedersmotivet i förhållande till påföljdsbestämningen presenterats. En rättsdogmatisk metod används för att tolka och redogöra för gällande rätt. Efter en redogörelse för gällande rätt analyseras hedersbrottet med inslag av den rättsanalytiska metoden i syfte att tillföra olika synsätt till analysen. Slutsatsen är att kriminaliseringen av hedersbrottet i 4 kap. 4 e § BrB kan anses vara befogad med beaktande av kriterierna om ett skyddsvärt intresse, skada eller fara för skada och ett motstående intresse. Hedersbrottet kan däremot inte hävdas vara lämpligt med hänsyn till kriminaliseringens krav om effektivitet. Straffbestämmelsens utformning, med utgångspunkt i hedersbegreppet och med anledning av att lagstiftning på området redan existerar, talar emot införandet av hedersbrottet. En slutsats avseende uppsatsens andra frågeställning är att införandet av hedersbrottet, parallellt med att hedersmotiv uppställs som en straffskärpande grund, inte nödvändigtvis innebär att hedersrelaterad brottslighet kommer att förhindras i större utsträckning. Den sammantagna bedömningen är att införandet av hedersbrottet snarare utgör en överkriminalisering och att lagstiftningen således inte kommer att vara tillräckligt effektiv för att en drastisk förändring i relation till hedersvåld och förtryck ska kunna ske.

In 2020, it has been confirmed that approximately 240,000 people in Sweden are exposed to some kind of honor-related violence that can, in the worst case, lead to another persons death. The report claims that the dark figure is much higher than what the existing figures show. In this essay there will be a couple of cases that will be presented. The cases has a huge part of the Swedish legal system and attitude change towards honor-related violence and honor killing. The reasoning around the cases will be presented in order for the reader to gain knowledge and concretization of the Swedish state's approach to these cases.

Heterosexual individuals who live in a culture of honor are exposed to honor oppression in today’s Swedish society is well known. However, it is not equally recognized that LGBT-people from a culture of honor are exposed to honor oppression. The study aims to investigate how eight individuals belonging to the LGBT-group and the culture of honor feel about their ability to develop their true identity and live out their sexual orientation. The study is qualitative and the collected empirical material constitutes of chat interviews with young LGBT-people. The results are analyzed from theoretical concepts such as culture of honor, honor oppression and also shame and pride. The result shows that there are risks such as being excluded from the family community, physical and mental abuse and in one case there is risk of honor killing. The study also reveals that the parents who support their children themselves are afraid of being excluded or harassed if the collective becomes aware of the child´s sexual orientation. The respondents say in the study that they have received lack of assistance from social services. A discussion has been made on whether social services are competent enough to support and help LGBT-people who comes from a culture of honor.

The term “Honor related violence and oppression” is quite difficult to define, mainly because it is a concept that can be seen through many perspectives and also expressed in many forms, such as, violence, control but also murder. In the most recent years in Sweden, the amount of honor related crimes have risen as it has been gaining a lot of attention from the media. The result of this has made the government and the social services in Sweden invest their efforts in trying to combat and reduce the honor culture. Therefore, the purpose of this study is mainly to identify the difficulties and interventions in the work against honor culture. As the topic is wide and talked about in many countries, the search for literature had to be of quality, therefore we have mainly used scientific articles which we have analyzed and read through databases such as SwePub and Libsearch to study this phenomenon. After reviewing our chosen literature we put our analysis of the material to answer our question. Many of the workers and actors lack the certainty on how to act when dealing with such problems. This has resulted to affect the cooperation between the actors in their work against the honor culture. If the actors involved had a common approach or common definition of the problem, the cooperation would have improved along with the work in helping and being a resource towards the victims of the honor related violence and oppression. Although, it is a difficult level to reach since there are both advantages and disadvantages. But the common understanding would have been beneficial in the work as the uncertainty within the workers would have been reduced in relation to the problem. This will, though, turn out to be a difficult achievement because there are some explanations and approaches to the problem that have precedence, while some explanations and approaches are excluded.

Syftet med denna studie är att behandla hedersrelaterad problematik där fokus ligger på hurskolan arbetar förebyggande samt agerar vid fall av hedersproblematik. Dessutom undersökshur samarbetet mellan skola, socialstyrelsen och polismyndigheten ser ut. Frågeställningar istudien behandlar hur arbetet ser ut i skolan, hur skolan agerar vid fall av hedersproblematiksamt hur samarbetet ser ut mellan skola, socialtjänst och polismyndigheten. Undersökningenhar gjorts genom kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatets empiri har insamlats av ossgenom intervjuer med sex respondenter varav tre lärare, två socionomer och en polis. Iresultatet presenteras respondenternas svar, till exempel framkommer deras definition avhedersproblematik samt hur de arbetar med hedersproblematik i deras respektiveprofession.

Olander, F & Rexha, R. ”Vi kan ju inte tolerera intolerans”. En kvalitativ studie med yrkesverksamma som möter hedersutsatta HBT-personer. Examensarbete i socialt arbete, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, 2015.I studien beskriver vi hur informanterna reflekterar kring arbetet med hedersutsatta HBT-personer. Vad gäller tidigare forskning är detta ett tämligen outforskat ämne och den som finns tyder på att HBT-personer som lever i en hederskultur är i en särskilt utsatt situation. I hederskulturer gäller heteronormen och den som går emot denna norm riskerar att utsättas för allt från hot och begränsningar till att utsättas för fysiskt våld i olika stor utsträckning. Det som skiljer HBT-personer från hetero-personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är att utvecklingen från att bli utsatt för hot till fysiskt våld ofta går mycket snabbt och i många fall behöver individerna akut hjälp. Studiens resultat tyder på att arbetet med hedersutsatta HBT-personer har stora brister, främst vad gäller kunskap och kompetens. I praktiken innebär detta att många av de HBT-personer som söker hjälp inte får den hjälp och det stöd de är i behov av.Nyckelord: HBT, heder, hedersförtryck, hederskultur, hedersvåld, normer, socialt arbete / Olander, F & Rexha, R.” We cannot tolerate intolerance”. A qualitative study of professionals who encounter honour-exposed LGBT-individuals. Degree project in social work 15 p. Malmö University: Faculty of health and society, Department of health and society, 2015.This study describes the informants reflections regarding social work concerning honour-exposed LGBT-individuals. The topic is relatively unexplored and previous research indicates that LGBT-individuals who live in a culture of honour are especially vulnerable. In cultures of honour heterosexuality is regarded as main norm and individuals who oppose this norm are vulnerable and risks to be exposed to anything from threats and limitations to physical violence. What differentiates LGBT-persons from straight-persons who are exposed to honour-related violence and oppression is the process between being exposed to threats and the subjection of physical violence can rapidly escalate and these individuals are often in need of urgent help. The results of the study indicate that social work concerning honour-exposed LGBT-individuals contains major flaws and limitations, especially a lack of knowledge and skills. One major consequence of the flaws and limitations is that LGBT-individuals don’t receive the help and support they are in need of.Keywords: LGBT, honour, honour oppression, culture of honour, honour related violence, norms, social work