Genom fem lantbrukares ögonsammanfattar jag och belyser kravet på elevens yrkeskunskaper efter djupgående empiriska intervjuer.Den tysta kunskapen genomsyrar lantbrukarnas kompetens och förtydligas genom litteraturen. Svaren ger underlag till innehåll i ett gymnasiearbete där yrkeskunnande som ska spegla lantbrukarnas perspektiv och skolverkets krav i ett samråd med det lokala programrådet.

Höstterminen 2008 återinfördes speciallärarutbildningen, men nu med olika specialiseringar och ett vidare arbetsuppdrag. I dagens skolkontext ska yrkesrollen etableras för speciallärarna i matematik och frågan är hur denna yrkesroll gestaltar sig, då tidigare forskning påvisat svårigheter att förändra de specialpedagogiska yrkesfunktionerna. Vidare har rektor det yttersta ansvaret för att leda och utveckla det pedagogiska arbetet vid en skolenhet och därigenom mandat att också påverka speciallärarens yrkesroll. Med utgångspunkt i detta var studiens syfte att, utifrån speciallärares och rektorers perspektiv, beskriva arbetsuppdraget som speciallärare i matematik. Syftet var också att tolka, beskriva och analysera hur målen för speciallärarutbildningen kommer till sin rätt i den praktiska verksamheten. Med hjälp av enkät genomfördes en totalundersökning bland pedagoger som utexaminerats till speciallärare i matematik vid Umeå universitet. Ett antal rektorer, med erfarenhet av arbete med speciallärare i matematik, intervjuades också. Lite drygt 85% av speciallärarna besvarade enkäten och samtliga tillfrågade rektorer tackade ja till att delta i studien. Hermeneutiken inspirerade därefter både bearbetning och analys av det empiriska materialet och ansatsen var induktiv. Resultatet visar, från både speciallärarnas och rektorernas perspektiv, att dagens speciallärare i matematik i allmänhet verkar i ett nytt, vidare arbetsuppdrag som går i linje med examensordningen för utbildningen. Dock beskriver exempelvis en fjärdedel av speciallärarna ett komplext arbetsuppdrag och olika organisatoriska och skolkulturella hinder som kan försvåra arbetet. Resultatet visar också att det råder en förvirring beträffande skillnader och likheter mellan speciallärare och specialpedagog och att det kan vara en utmaning att få till den specialpedagogiska yrkesrollen i praktiken.

Denna uppsats kommer behandla examensmålens integrering med religionsämnet på en yrkesskola i södra i Sverige. För ca 10 år sedan röstades ett lagförslag från regeringen igenom som yrkade på att för att öka motivationen hos elever på yrkesskolor så behövdes en större integrering mellan karaktärsämnet och de gymnasiegemensamma ämnena (Prop. 2008/09:199). Dock, har rapporter från Skolinspektionen funnit att många skolor brister i integreringen (Skolinspektionen, 2017). Utifrån detta valde vi att göra en fallstudie på en yrkesskola, med både kvalitativ och kvantitativ metod, genom intervjuer och en enkät. I studien medverkade 24 elever som gick tredje året på gymnasiet, samt 2 religionsämneslärare. Frågor som vi utgått ifrån behandlar hur elever och lärare upplever examensmålens relation till religionsämnet, samt hur lärare implementerar målen och utmaningar som lärare ställs inför. Resultatet påvisade stora brister kring kunskaper om implementering, tid för implementering samt examensmålens vikt vid ökande av motivation hos elever. Slutligen visade resultatet också att utbildning krävs för att kunna implementera målen samt att lärarutbildningen och Skolverket måste göra ett bättre jobb kring hur lärare ska implementera examensmålen i gymnasiegemensamma ämnen.

Svenska lärosäten är ansvariga för att införa och realisera de examensmål som beslutas av regeringen. Sedan 2018 är kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ett inskrivet examensmål i tandläkarutbildningen och sju andra professionsutbildningar - detta som en del av regeringens jämställdhetspolitiska mål. Syftet med denna studie är att undersöka hur detta examensmål har införlivats och tagit sig uttryck i utbildnings- och kursplaner i tandläkarutbildningen vid fyra olika lärosäten. Studien har genomförts med en blandning av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av utbildnings- och kursplaner, och visar att examensmålet förekommer i större eller mindre utsträckning och i varierande tolkningar i olika kurser i programmen, och att alla lärosäten har det inskrivet i sina utbildningsplaner. / <p>Godkänd i Ladok 2022-06-03.</p>

I detta examensarbete har ett IT-verktyg utvecklats som stödjer kvalitetsutvärderingen av en ingenjörsutbildning. I dagsläget innehåller kvalitetsutvärderingen flera moment som kräver manuell hantering av data. IT-verktyget automatiserar ett flertal av momenten och detta effektiviserar arbetet genom tidsbesparing och minskad risk för misstag. Examensarbetets syfte är således att underlätta genomförandet av kvalitetsutvärderingen genom automatisering. Metoden för arbetet är en fallstudie vid en av Sveriges ingenjörsutbildningar. Metodvalet ger möjlighet till verkliga tester och evidens för att kontrollera och påvisa att det utvecklade verktyget fungerar i enlighet med de behov som finns. Resultatet av detta examensarbete är ett IT-verktyg som stödjer, underlättar, förfinar och förtydligar kvalitetsutvärdering av ingenjörsutbildning på grundnivå. Verktyget är byggt med tjänster ur Google:s utbud, där användargränssnittet utgörs av produktivitetsapplikationerna Sheets och Forms. Skriptplattformen Apps Script tillför automatisering av repetitiva moment och möjliggör att applikationerna kan sammanlänkas med en databas i molntjänsten Cloud SQL. IT-verktyget bedöms även kunna fungera för andra typer av utbildningar som kvalitetsprövas mot lärandemål och examensmål. / In this thesis an information technology tool is developed to support quality evaluation of an engineering education. Presently the quality evaluation contains several steps that require data to be handled manually. The information technology tool automates several of the steps. This leads to increased work efficiency and reduces the risk of mistakes. The purpose of the thesis is therefor to facilitate the quality evaluation through automatization. The method chosen for development is a case study conducted at a Swedish engineering program. The choice of method makes it possible to conduct tests based on an actual education program to verify and show that the developed tool is functioning correctly according to existing needs. The result of this thesis is a working information technology tool that supports, refines and concretizes quality measurement of engineering education at a bachelor level. The tool is built using services provided by Google. The productivity apps Sheets and Forms are utilized as the user interface, and used in conjunction with the scripting platform Apps Script, the apps are connected with a cloud database in the Cloud SQL service. The tool is assumed to work for other types of educations that are quality checked using intended learning outcomes and examination objectives.