Abstract Författare: Margareta Lööf och Annika Jönsson Titel: Pedagogisk dokumentation – begränsningar och digitala möjligheter Engelsk titel: Pedagogical documentation – limitations and digital possibilities Antal sidor: 28 Syftet med detta examensarbete är att via kvalitativa intervjuer med öppna frågor, undersöka hur pedagoger i förskolan har förstått att den pedagogiska dokumentationen ska genomföras, hur man ställer sig till den och vad man anser krävs för att den ska bli en mer naturlig del av den dagliga verksamheten i förskolan. Utöver dessa frågor kommer arbetet även att innehålla pedagogers tankar om att använda sig av digitala verktyg i den pedagogiska dokumentationen. Nya och förändrade krav på att det ska finnas systematisk dokumentation i förskolan gör att det nu är många som anser sig arbeta med arbetsverktyget pedagogisk dokumentation. Om man inte fullt ut förstått tankarna bakom den Reggio-Emilia inspirerade pedagogiska dokumentationen, finns det en risk att dokumentationen i allt för stor grad lägger fokus på enskilda barns lärande och utveckling, utan att detta sätts i relation till den verksamhet som erbjuds. Det finns då en risk att bedömning av barn i förskolan ökar, vilket går helt emot läroplanens intentioner. Detta är en anledning till att ämnet för examensarbetet valdes. En annan anledning är att belysa vikten av att barn får möjlighet att använda digitala verktyg i meningsfulla sammanhang, då det ingår i förskollärares uppdrag att förbereda barnen för det samhälle de är en del av, ett samhälle som idag till stor del utgörs av digital teknik. Resultatet visar på osäkerhet gällande utformandet av den pedagogiska dokumentationen. Resultatet visar också att många väljer att tala om barnets lärande och utveckling. Få talar om att utvärdera och utveckla den egna verksamheten. När det gäller digitala verktyg är alla positiva till detta, men få har erfarenhet. Nyckelord: pedagogisk dokumentation, digitala verktyg, reflektion, kvalitetsutvärdering

Trots att utveckling av kvalitetsarbetet ses som central och integrerad komponent i offentliga verksamheter saknas det en gemensam förståelse om vad kvalitet är och hur den kan mätas särskilt utifrån brukarperspektivet. Syftet med denna uppsats var att studera kvalitetsarbetet på kommunal nivå och studera hur upplevd kvalitet skapas och omskapas genom s.k. systematiska kvalitetsuppföljningar som ska genomföras enligt regeringsbeslut. Studien avsåg även att få en förståelse för hur kvalitetsupplevelser kan fångas i fastställda kvalitetsindikatorer för kvalitetsuppföljningar. Detta görs genom en fallstudie av systematiskt kvalitetsarbete inom äldreomsorgen i Uppsala kommun. Som underlag används huvudsakligen olika styrdokument för kvalitetsuppföljning, uppdragskontorets kvalitetsredovisning och kvalitativa rådata som samlats genom i systematiska enkätuppföljningar på individnivå utifrån lokala kvalitetsindikatorerna TITORB. Det gjordes en diskursanalys av valda policydokument och kvalitativ innehållsanalys av öppna svarskommentarer i enkäten. För att svara på studiens frågeställningar om kvalitetskonstruktioner i policys används ett modifieras teoretiskt analysverktyg inspirerat av Carol Bacchi (1999) med teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen för att synliggöra antaganden i policydiskurser. Det centrala resultatet av denna studie visar på att fastställda kvalitetsindikatorer som ska implementeras i den standardiserade kvalitetsuppföljningen omformuleras ur en nationell värdegrund som inte tar hänsyn till att det finns variationer av upplevd kvalitet, som skapas och omskapas i samspelet mellan människor. I detta arbete påvisas betydelsen av att inkludera variationer för kvalitetsförbättringar men också att dessa försummas i den rådande kvalitetsmätningen eftersom dessa utmanas av att en universell kvalitetsdefinition inte finns. Minst lika viktigt i resultatet är att makthavande politiker konstruerar ett problem i policys som genererar diskursiva effekter, och strävar efter att förbättra aktörers beteenden och sociala handlanden efter givna ”normer”. Genom språket skapar politiker kvalitetsmål och kan ses som en marknadsstrategi för att sätta krav på verksamheter att nå upp till ett omöjligt mål. Baserat på studiens resultat är slutsatsen att metoden i dagsläget är ohållbar vid framtida jämförelser av upplevd kvalitet och därför efterfrågas mer forskning inom området.

As a result of a growing population, the city of Stockholm is facing many challenges. Getting more people to travel by public transportation is a key factor in coping with this increased urbanization. In the strive for increased ridership, it is the Stockholm Public Transport Administration’s (SL) job to make sure that the services provided are of high quality. One of these services is the real time bus departure predictions provided to the travellers through digital signs or by web and mobile applications. Due to a lack of proper tools, SL has unfortunately not yet been able to establish a systematic assessment of the quality of these bus prediction. The goal of this study was to help SL find such tools and solutions for assessing the quality of bus predictions. More specifically, the purpose of the study was to investigate the concept of prediction quality and identify suitable statistical tools for measuring quality. In order to do this a comprehensive literature study has been conducted. The findings of the literature study were then tested in practice in order to answer how such quality measurements should be made in the context of SL’s ITinfrastructure. This was answered by carrying out a pilot study in which the prediction quality was assessed on data from one week for a specific bus line. From the initial literature study, it was concluded that there are many dimensions that potentially affect the traveller’s perception of bus prediction quality. However, it was also concluded that a quality assessment plausibly should start with an evaluation of the precision. In order to assess the precision, several types of descriptive measures and analytical perspectives were proposed. As of how these findings should be made in the context of SL’s IT-systems, a method for creating observations from the available prediction data was presented. It was also concluded that in order to mirror the travellers experience, the prediction data should be collected “late” in the process of bus prediction generation.

<p>Stora Enso är ett integrerat pappers-, paketerings- och skogsföretag som producerar finpapper, kartong samt träprodukter. Denna studie har genomförts på uppdrag av Stora Enso och utvärderar samt utreder existerande korrelationer mellan olika kvalitetsparametrar samt upplevd bildkvalitet. Det är oklart vad som påverkar den upplevda bildkvaliteten i störst utsträckning och Stora Enso ville därmed få ökad kunskap angående vilka kvalitetsparametrar som resulterar i ett gott tryckresultat. I och med digitalpressarnas utveckling introduceras papperskvaliteter med varierande egenskaper på marknaden och Stora Enso vill erhålla kunskap angående olika papperskvaliteters prestationer kvalitetsmässigt vid tryckning i olika tryckpressar. </p><p>I denna studie baserades mätningarna och analyserna, tryck- och papperstekniska samt subjektiva, på elva olika papperskvaliteter tryckta i tre tryckpressar, DC2060, iGen3 samt offset. Rapporten redovisar resultat för respektive press- och papperskombinations prestationer och eventuella korrelationer med upplevd bildkvalitet kartläggs. </p><p>Studien har visat att tryckresultatet på obestrukna papperskvaliteter påverkas av ett flertal parametrar. Mätvärden för densitet, tryckglans, färgomfångsvolym samt färgkvalitet i fulltonsytor korrelerar väl med den upplevda bildkvaliteten. Vid tryckning av obestrukna papperskvaliteter är det viktigt att välja en papperskvalitet med önskade egenskaper för tryckningen i fråga. Studien påvisar att flammighet, jämnhet i tryck samt glansvariationer inte påverkar utvärderingen av tryckresultatet vid en visuell bedömning. För bestrukna papperskvaliteter korrelerar inte några mättekniska parametrar med det upplevda bildkvalitetsresultatet på ett tydligt sätt. Detta tyder på att oavsett vilken bestruken papperskvalitet som används vid tryckning i DC2060, iGen3 eller offset så erhålls liknande tryckresultat. Detta är anmärkningsvärt då priserna på bestrukna papperskvaliteter varierar kraftigt. </p><p>De papperstekniska parametrar som verkar påverka det upplevda tryckresultatet på både obestrukna och bestrukna papperskvaliteter är först och främst papprets ytråhet samt vithet. Dessa parametrar påverkar tillsammans färgomfånget, som i sin tur påverkar färgkvaliteten i tryck. Densiteten och tryckglansen påverkas av papperets ytråhet och det var därmed inte oväntat att ytråheten och vitheten också skulle påverka den upplevda bildkvaliteten. </p><p>När det gäller pressarnas prestationer blev resultatet att iGen3 gav ett tryckresultat, oavsett papperskvalitet, som var mycket jämnt. Det kunde därmed konstateras att tryckpressen är mycket okänslig för val av papperskvalitet. DC2060 erhöll mycket höga värden för exempelvis densitet, tryckglans och färgomfångsvolym. Det förekom dock små variationer i tryckresultat. Tryckningar utförda i offset erhöll mycket låga flammighetsstörningar och låg ojämnhet i tryck. På bestrukna papperskvaliteter gav DC2060 och offset färre variationer i tryckresultat än på obestrukna papperskvaliteter.</p>

This Bachelor's thesis in Environmental Science studies the quality of an index of performance measurement of Swedish municipalities' sustainability governance offered by the environmental magazine Miljöaktuellt. Executed for six consecutive years, this evaluation is arguably the most comprehensive and widely spread local sustainability assessment in Sweden. Contextualizing this quantitative measurement tool in the paradigm of New Public Management, the research questions posed are: 'to what extent does the index employed by Miljöaktuellt correspond to the requirements of a set of quality criteria for sustainability assessment?' and 'is the index appropriate as a measure of, or a goal for, Swedish municipalities' internal sustainability efforts?' Through the perspective of evaluation theory, Miljöaktuellt's index is seen as a performance evaluation, thus categorizing this study as a meta-evaluation. Through a qualitative thematic approach, the index is analyzed using the 8 BellagioSTAMP-principles that were developed as tools for assessing quality of sustainability assessments as themes for the analysis. The results found by Miljöaktuellt are clearly and effectively communicated, but the index in itself is shown to be inadequate in methodological rigour in its handling of indicator data, lacking analytical power as ecological indicators are given disproportionate attention compared to economic and social indicators, and insufficient in transparency due to unexplained theoretical considerations, rendering the index inappropriate as a basis for policy guidance in Swedish municipalities. / Denna kandidatuppsats i miljövetenskap syftar till att undersöka kvaliteten hos tidningen Miljöaktuellts utvärderingssystem av svenska kommuners hållbarhetsarbete som de har granskat och rankat årligen i sex år. Detta index är antagligen den mest genomgripande utvärderingen av kommunalt hållbarhetsarbete i Sverige. Miljöaktuellts kommunrankning sätts in i New Public Management-paradigmet och utvärderingssamhällets kontext för att besvara frågeställningarna som lyder: ”Hur väl överensstämmer Miljöaktuellts kommunrankning med en uppsättning kvalitetskriterier för utvärdering av hållbar utveckling?" och ”Är kommunrankningen lämplig att använda som mått på, eller mål för kommuners interna hållbarhetsarbete?" Från ett utvärderingsteoretiskt perspektiv betraktas kommunrankningen som en kvalitetsutvärdering; denna studie kategoriseras därmed som en metautvärdering. Indexet analyseras som en tematisk innehållsanalys med utgångspunkt i de 8 BellagioSTAMP-principerna som utvecklats som ett mätverktyg av utvärderingar av hållbar utveckling. Även om Miljöaktuellt kommunicerar sina resultat väl bedöms tidningens index sakna metodologisk tyngd i behandlingen av dess indikatorer, brista i analytisk kapacitet då ekologiska indikatorer ges oproportionerlig tyngd på bekostnad av ekonomiska och sociala indikatorer, samt sakna nödvändig transparens då teoretiska överväganden inte uttrycks och motiveras. Dessa brister gör indexet olämpligt som underlag för politiska beslut inom svenska kommuners hållbarhetsarbete.

Stora Enso är ett integrerat pappers-, paketerings- och skogsföretag som producerar finpapper, kartong samt träprodukter. Denna studie har genomförts på uppdrag av Stora Enso och utvärderar samt utreder existerande korrelationer mellan olika kvalitetsparametrar samt upplevd bildkvalitet. Det är oklart vad som påverkar den upplevda bildkvaliteten i störst utsträckning och Stora Enso ville därmed få ökad kunskap angående vilka kvalitetsparametrar som resulterar i ett gott tryckresultat. I och med digitalpressarnas utveckling introduceras papperskvaliteter med varierande egenskaper på marknaden och Stora Enso vill erhålla kunskap angående olika papperskvaliteters prestationer kvalitetsmässigt vid tryckning i olika tryckpressar. I denna studie baserades mätningarna och analyserna, tryck- och papperstekniska samt subjektiva, på elva olika papperskvaliteter tryckta i tre tryckpressar, DC2060, iGen3 samt offset. Rapporten redovisar resultat för respektive press- och papperskombinations prestationer och eventuella korrelationer med upplevd bildkvalitet kartläggs. Studien har visat att tryckresultatet på obestrukna papperskvaliteter påverkas av ett flertal parametrar. Mätvärden för densitet, tryckglans, färgomfångsvolym samt färgkvalitet i fulltonsytor korrelerar väl med den upplevda bildkvaliteten. Vid tryckning av obestrukna papperskvaliteter är det viktigt att välja en papperskvalitet med önskade egenskaper för tryckningen i fråga. Studien påvisar att flammighet, jämnhet i tryck samt glansvariationer inte påverkar utvärderingen av tryckresultatet vid en visuell bedömning. För bestrukna papperskvaliteter korrelerar inte några mättekniska parametrar med det upplevda bildkvalitetsresultatet på ett tydligt sätt. Detta tyder på att oavsett vilken bestruken papperskvalitet som används vid tryckning i DC2060, iGen3 eller offset så erhålls liknande tryckresultat. Detta är anmärkningsvärt då priserna på bestrukna papperskvaliteter varierar kraftigt. De papperstekniska parametrar som verkar påverka det upplevda tryckresultatet på både obestrukna och bestrukna papperskvaliteter är först och främst papprets ytråhet samt vithet. Dessa parametrar påverkar tillsammans färgomfånget, som i sin tur påverkar färgkvaliteten i tryck. Densiteten och tryckglansen påverkas av papperets ytråhet och det var därmed inte oväntat att ytråheten och vitheten också skulle påverka den upplevda bildkvaliteten. När det gäller pressarnas prestationer blev resultatet att iGen3 gav ett tryckresultat, oavsett papperskvalitet, som var mycket jämnt. Det kunde därmed konstateras att tryckpressen är mycket okänslig för val av papperskvalitet. DC2060 erhöll mycket höga värden för exempelvis densitet, tryckglans och färgomfångsvolym. Det förekom dock små variationer i tryckresultat. Tryckningar utförda i offset erhöll mycket låga flammighetsstörningar och låg ojämnhet i tryck. På bestrukna papperskvaliteter gav DC2060 och offset färre variationer i tryckresultat än på obestrukna papperskvaliteter.

I detta examensarbete har ett IT-verktyg utvecklats som stödjer kvalitetsutvärderingen av en ingenjörsutbildning. I dagsläget innehåller kvalitetsutvärderingen flera moment som kräver manuell hantering av data. IT-verktyget automatiserar ett flertal av momenten och detta effektiviserar arbetet genom tidsbesparing och minskad risk för misstag. Examensarbetets syfte är således att underlätta genomförandet av kvalitetsutvärderingen genom automatisering. Metoden för arbetet är en fallstudie vid en av Sveriges ingenjörsutbildningar. Metodvalet ger möjlighet till verkliga tester och evidens för att kontrollera och påvisa att det utvecklade verktyget fungerar i enlighet med de behov som finns. Resultatet av detta examensarbete är ett IT-verktyg som stödjer, underlättar, förfinar och förtydligar kvalitetsutvärdering av ingenjörsutbildning på grundnivå. Verktyget är byggt med tjänster ur Google:s utbud, där användargränssnittet utgörs av produktivitetsapplikationerna Sheets och Forms. Skriptplattformen Apps Script tillför automatisering av repetitiva moment och möjliggör att applikationerna kan sammanlänkas med en databas i molntjänsten Cloud SQL. IT-verktyget bedöms även kunna fungera för andra typer av utbildningar som kvalitetsprövas mot lärandemål och examensmål. / In this thesis an information technology tool is developed to support quality evaluation of an engineering education. Presently the quality evaluation contains several steps that require data to be handled manually. The information technology tool automates several of the steps. This leads to increased work efficiency and reduces the risk of mistakes. The purpose of the thesis is therefor to facilitate the quality evaluation through automatization. The method chosen for development is a case study conducted at a Swedish engineering program. The choice of method makes it possible to conduct tests based on an actual education program to verify and show that the developed tool is functioning correctly according to existing needs. The result of this thesis is a working information technology tool that supports, refines and concretizes quality measurement of engineering education at a bachelor level. The tool is built using services provided by Google. The productivity apps Sheets and Forms are utilized as the user interface, and used in conjunction with the scripting platform Apps Script, the apps are connected with a cloud database in the Cloud SQL service. The tool is assumed to work for other types of educations that are quality checked using intended learning outcomes and examination objectives.

Particulate matter is a growing health concern that is considered to contribute to many diseases. To develop appropriate air filtration systems, we need to understand how particulate matter affects air filters. In this project, we implement an automated data acquisition system for an air filter test rig. The data acquisition system allows us to gather empirical data on how particle matter affects air filters over time. Although the quality of the air filters does not reach critical levels, there is a measurable degradation. The collected data is used to train and validate a machine learning model that can evaluate air filter quality. This machine learning proved to be a powerful tool in air filter evaluation and performs with 99% accuracy on test data. The result of this project is a fully functioning data acquisition system along with a user interface that considerably reduces the number of man-hours needed to perform tests of filters. In addition, the automated data acquisition system can notify the operator when the rig needs a change of filter or when certain faults occur. Unfortunately, the project did not reach its original goal of being able to automatically determine when the test rig needs maintenance or re-calibration. / Luftburna partiklar är en växande hälsorisk som anses bidra till ohälsa. För att utveckla lämpliga luftfiltreringssystem måste en bättre förståelse nås för hur luftburna partiklar degraderar luftfilter. I det här projektet så implementeras ett automatiskt datainsamlingssystem i en testrigg för luftfilter. Datainsamlingssystemet samlar in empiriska data för hur luftburna partiklar degraderar filter över tid. Även om luftfiltren inte når kritiska nivåer, visar testerna på en mätbar degradering. Insamlat data används för att träna och validera en maskininlärningsmodell för att utvärdera filterkvalitet. Maskininlärning visade sig vara en kraftfull metod för att utvärdera luftfilter med 99% noggrannhet för testdata. Resultatet av det här projektet är ett fullt fungerande datainsamlingssystem tillsammans med ett användargränssnitt som avsevärt minskar tidsåtgången för att utföra test och utvärdera filter. Dessutom kan det automatiska datainsamlingssystemet meddela operatören när riggen behöver byta filter eller när vissa fel uppstår. Återstående arbete består i att implementera när testriggen behöver service eller kalibrering.

Cycling is recognised as a mode of transport with many health and environmental benefits yet remains relatively underfunded and lacks priority in many Swedish municipalities. Despite a will from the government to enhance sustainable transport, cycling is not given its rightful place in urban areas. This implies a presence of bottlenecks and barriers in cycle planning. Cycle advocacy organisations try to change this paradigm and develop tools, methods, and processes to improve this process. Cycling advocacy Cykelfrämjandet recently released a new process called Cyklisternas Cykelvägsanalys, cyclists’ cycle route analysis. This process can be used by any usual cyclist who will invite decision makers to experience the cycling environment and evaluate it together using a quality assessment method. A report is handed over to the municipality afterwards and a follow up is done one year after.To fully grasp what this new process entails, a thorough document analysis was conducted. Through an international review exploring similar initiatives developed by NGOs, individuals or governmental entities, the degree of innovation this process was assessed. This was then built upon using semi constructed interviews with participants of the three trial Cykelvägsanalys happening in Marks Kommun, Pitea and Varberg. The interview results were also used to evaluate how Cyklisternas Cykelvägsanalys can work on bottlenecks and use action levers to improve the cycling environment. Results show that whilst other methods to assess the quality of cycling environmentsexist, none are tied into a process, or at least nothing of the official kind. This emphasis on the process, the communication that it creates between politicians, planners, and everyday cyclists can help lift bottlenecks related to cycle planning linked to a lack of political support and the weak cycle lobby. In the three municipalities, it seems that CVA has more impact on municipalities that are less advanced on the cycling question. The results are very promising, and the participants on the municipal side willing to act on recommendations issued from the workshop. A big drawback however is the presence of very few politicians in the workshops which is what would have the most impact. A bigger emphasis on the necessity of getting these actors to participate in the methodology would be beneficial. More research can be done in a few years to assess the impact of follow up and if everyday cyclists took the initiative of trying out the method in their municipalities.

In the era of data-driven decision-making and innovation, synthetic data serves as a promising tool that bridges the need for vast datasets in machine learning (ML) and the imperative necessity of data privacy. By simulating real-world data while preserving privacy, synthetic data generators have become more prevalent instruments in AI and ML development. A key challenge with synthetic data lies in accurately estimating its utility. For such purpose, Population Fidelity (PF) measures have shown to be good candidates, a category of metrics that evaluates how well the synthetic data mimics the general distribution of the original data. With this setting, we aim to answer: "How well are different population fidelity measures able to indicate the utility of synthetic data for machine learning based classification models?" We designed a reusable six-step experiment framework to examine the correlation between nine PF measures and the performance of four ML for training classification models over five datasets. The six-step approach includes data preparation, training, testing on original and synthetic datasets, and PF measures computation. The study reveals non-linear relationships between the PF measures and synthetic data utility. The general analysis, meaning the monotonic relationship between the PF measure and performance over all models, yielded at most moderate correlations, where the Cluster measure showed the strongest correlation. In the more granular model-specific analysis, Random Forest showed strong correlations with three PF measures. The findings show that no PF measure shows a consistently high correlation over all models to be considered a universal estimator for model performance.This highlights the importance of context-aware application of PF measures and sets the stage for future research to expand the scope, including support for a wider range of types of data and integrating privacy evaluations in synthetic data assessment. Ultimately, this study contributes to the effective and reliable use of synthetic data, particularly in sensitive fields where data quality is vital. / I eran av datadriven beslutsfattning och innovation, fungerar syntetiska data som ett lovande verktyg som bryggar behovet av omfattande dataset inom maskininlärning (ML) och nödvändigheten för dataintegritet. Genom att simulera verklig data samtidigt som man bevarar integriteten, har generatorer av syntetiska data blivit allt vanligare verktyg inom AI och ML-utveckling. En viktig utmaning med syntetiska data är att noggrant uppskatta dess användbarhet. För detta ändamål har mått under kategorin Populations Fidelity (PF) visat sig vara goda kandidater, det är mätvärden som utvärderar hur väl syntetiska datan efterliknar den generella distributionen av den ursprungliga datan. Med detta i åtanke strävar vi att svara på följande: Hur väl kan olika population fidelity mätvärden indikera användbarheten av syntetisk data för maskininlärnings baserade klassifikationsmodeller? För att besvara frågan har vi designat ett återanvändbart sex-stegs experiment ramverk, för att undersöka korrelationen mellan nio PF-mått och prestandan hos fyra ML klassificeringsmodeller, på fem dataset. Sex-stegs strategin inkluderar datatillredning, träning, testning på både ursprungliga och syntetiska dataset samt beräkning av PF-mått. Studien avslöjar förekommandet av icke-linjära relationer mellan PF-måtten och användbarheten av syntetiska data. Den generella analysen, det vill säga den monotona relationen mellan PF-måttet och prestanda över alla modeller, visade som mest medelmåttiga korrelationer, där Cluster-måttet visade den starkaste korrelationen. I den mer detaljerade, modell-specifika analysen visade Random Forest starka korrelationer med tre PF-mått. Resultaten visar att inget PF-mått visar konsekvent hög korrelation över alla modeller för att betraktas som en universell indikator för modellprestanda. Detta understryker vikten av kontextmedveten tillämpning av PF-mått och banar väg för framtida forskning för att utöka omfånget, inklusive stöd för ett bredare utbud för data av olika typer och integrering av integritetsutvärderingar i bedömningen av syntetiska data. Därav, så bidrar denna studie till effektiv och tillförlitlig användning av syntetiska data, särskilt inom känsliga områden där datakvalitet är avgörande.