<p>Stora Enso är ett integrerat pappers-, paketerings- och skogsföretag som producerar finpapper, kartong samt träprodukter. Denna studie har genomförts på uppdrag av Stora Enso och utvärderar samt utreder existerande korrelationer mellan olika kvalitetsparametrar samt upplevd bildkvalitet. Det är oklart vad som påverkar den upplevda bildkvaliteten i störst utsträckning och Stora Enso ville därmed få ökad kunskap angående vilka kvalitetsparametrar som resulterar i ett gott tryckresultat. I och med digitalpressarnas utveckling introduceras papperskvaliteter med varierande egenskaper på marknaden och Stora Enso vill erhålla kunskap angående olika papperskvaliteters prestationer kvalitetsmässigt vid tryckning i olika tryckpressar. </p><p>I denna studie baserades mätningarna och analyserna, tryck- och papperstekniska samt subjektiva, på elva olika papperskvaliteter tryckta i tre tryckpressar, DC2060, iGen3 samt offset. Rapporten redovisar resultat för respektive press- och papperskombinations prestationer och eventuella korrelationer med upplevd bildkvalitet kartläggs. </p><p>Studien har visat att tryckresultatet på obestrukna papperskvaliteter påverkas av ett flertal parametrar. Mätvärden för densitet, tryckglans, färgomfångsvolym samt färgkvalitet i fulltonsytor korrelerar väl med den upplevda bildkvaliteten. Vid tryckning av obestrukna papperskvaliteter är det viktigt att välja en papperskvalitet med önskade egenskaper för tryckningen i fråga. Studien påvisar att flammighet, jämnhet i tryck samt glansvariationer inte påverkar utvärderingen av tryckresultatet vid en visuell bedömning. För bestrukna papperskvaliteter korrelerar inte några mättekniska parametrar med det upplevda bildkvalitetsresultatet på ett tydligt sätt. Detta tyder på att oavsett vilken bestruken papperskvalitet som används vid tryckning i DC2060, iGen3 eller offset så erhålls liknande tryckresultat. Detta är anmärkningsvärt då priserna på bestrukna papperskvaliteter varierar kraftigt. </p><p>De papperstekniska parametrar som verkar påverka det upplevda tryckresultatet på både obestrukna och bestrukna papperskvaliteter är först och främst papprets ytråhet samt vithet. Dessa parametrar påverkar tillsammans färgomfånget, som i sin tur påverkar färgkvaliteten i tryck. Densiteten och tryckglansen påverkas av papperets ytråhet och det var därmed inte oväntat att ytråheten och vitheten också skulle påverka den upplevda bildkvaliteten. </p><p>När det gäller pressarnas prestationer blev resultatet att iGen3 gav ett tryckresultat, oavsett papperskvalitet, som var mycket jämnt. Det kunde därmed konstateras att tryckpressen är mycket okänslig för val av papperskvalitet. DC2060 erhöll mycket höga värden för exempelvis densitet, tryckglans och färgomfångsvolym. Det förekom dock små variationer i tryckresultat. Tryckningar utförda i offset erhöll mycket låga flammighetsstörningar och låg ojämnhet i tryck. På bestrukna papperskvaliteter gav DC2060 och offset färre variationer i tryckresultat än på obestrukna papperskvaliteter.</p>

<p>På IKEA går produktionsflödet för en produktbild i dagsläget från konstruktionsritning till fotografering via tillverkning och montering. En produkt som är färdig för tillverkning definieras av sin mekaniska konstruktion och sina ytegenskaper. Ledtiden och kostnaden för bildproduktionen skulle kunna minskas betydligt om produkten kunde avbildas redan i detta stadium, utan att finnas tillverkad. För detta ändamål såg IKEA en möjlighet i att introducera ett nytt produktionsflöde där avancerad datorgrafik, grafisk teknik och bildbehandling omvandlar konstruktionsritningen till produktbild. Ambitionen är att från ritningen ta ut en 3D-modell, placera den i en omgivning, ljussätta och belägga den med material och av detta skapa en tryckbar produktbild som uppfyller företagets höga kvalitetskrav.</p><p>Syftet med examensarbetet var att ta fram förslag på ett konkret sådant flöde genom att undersöka olika programvaror som skulle kunna användas samt att identifiera problemområden och komma med lösningsförslag på dessa. Flödet delades upp i de fem problemområdena konvertering, modellering, ljussättning, material och rendering som bearbetades parallellt. Fokus har under hela projektet legat på färghantering och upplevd bildkvalitet genom att korrekt färg- och detaljåtergivning i bilderna varit pekpinne och ledsagare.</p><p>Konstruktionsritningarna som görs i SolidWorks har konverterats till 3D-modeller med programvaran PolyTrans. I 3ds max har produktmodellerna satts in i en miljö som liknar den verkliga fotostudion, belysts och belagts med material. Efter en studie av olika programvaror för rendering beslutades det att mental ray skulle användas varpå alla bilder skapats med denna. mental ray är en komplex renderare som beräknar ljussättning fysikaliskt riktigt vilket bidrar till fotorealistiska bilder.</p><p>Examensarbetet handlade till mångt och mycket om att köra olika produkter genom flödet och testa med olika inställningar i de olika stegen. Flödet utvärderades kontinuerligt genom att bilderna som kom ut bedömdes visuellt. Dessutom genomfördes några tester för att undersöka inblandade programvarors eventuella brister vad gäller färghantering och upplevd bildkvalitet. Det slutliga resultatet av examensarbetet blev ett flöde som i stor utsträckning liknar arbetsflödet vid nuvarande bildproduktion. Med minimal insats från retuschavdelningen uppfyller bilderna de krav som ställs för att de skall kunna tryckas i IKEA katalogen.</p>

På IKEA går produktionsflödet för en produktbild i dagsläget från konstruktionsritning till fotografering via tillverkning och montering. En produkt som är färdig för tillverkning definieras av sin mekaniska konstruktion och sina ytegenskaper. Ledtiden och kostnaden för bildproduktionen skulle kunna minskas betydligt om produkten kunde avbildas redan i detta stadium, utan att finnas tillverkad. För detta ändamål såg IKEA en möjlighet i att introducera ett nytt produktionsflöde där avancerad datorgrafik, grafisk teknik och bildbehandling omvandlar konstruktionsritningen till produktbild. Ambitionen är att från ritningen ta ut en 3D-modell, placera den i en omgivning, ljussätta och belägga den med material och av detta skapa en tryckbar produktbild som uppfyller företagets höga kvalitetskrav. Syftet med examensarbetet var att ta fram förslag på ett konkret sådant flöde genom att undersöka olika programvaror som skulle kunna användas samt att identifiera problemområden och komma med lösningsförslag på dessa. Flödet delades upp i de fem problemområdena konvertering, modellering, ljussättning, material och rendering som bearbetades parallellt. Fokus har under hela projektet legat på färghantering och upplevd bildkvalitet genom att korrekt färg- och detaljåtergivning i bilderna varit pekpinne och ledsagare. Konstruktionsritningarna som görs i SolidWorks har konverterats till 3D-modeller med programvaran PolyTrans. I 3ds max har produktmodellerna satts in i en miljö som liknar den verkliga fotostudion, belysts och belagts med material. Efter en studie av olika programvaror för rendering beslutades det att mental ray skulle användas varpå alla bilder skapats med denna. mental ray är en komplex renderare som beräknar ljussättning fysikaliskt riktigt vilket bidrar till fotorealistiska bilder. Examensarbetet handlade till mångt och mycket om att köra olika produkter genom flödet och testa med olika inställningar i de olika stegen. Flödet utvärderades kontinuerligt genom att bilderna som kom ut bedömdes visuellt. Dessutom genomfördes några tester för att undersöka inblandade programvarors eventuella brister vad gäller färghantering och upplevd bildkvalitet. Det slutliga resultatet av examensarbetet blev ett flöde som i stor utsträckning liknar arbetsflödet vid nuvarande bildproduktion. Med minimal insats från retuschavdelningen uppfyller bilderna de krav som ställs för att de skall kunna tryckas i IKEA katalogen.

Stora Enso är ett integrerat pappers-, paketerings- och skogsföretag som producerar finpapper, kartong samt träprodukter. Denna studie har genomförts på uppdrag av Stora Enso och utvärderar samt utreder existerande korrelationer mellan olika kvalitetsparametrar samt upplevd bildkvalitet. Det är oklart vad som påverkar den upplevda bildkvaliteten i störst utsträckning och Stora Enso ville därmed få ökad kunskap angående vilka kvalitetsparametrar som resulterar i ett gott tryckresultat. I och med digitalpressarnas utveckling introduceras papperskvaliteter med varierande egenskaper på marknaden och Stora Enso vill erhålla kunskap angående olika papperskvaliteters prestationer kvalitetsmässigt vid tryckning i olika tryckpressar. I denna studie baserades mätningarna och analyserna, tryck- och papperstekniska samt subjektiva, på elva olika papperskvaliteter tryckta i tre tryckpressar, DC2060, iGen3 samt offset. Rapporten redovisar resultat för respektive press- och papperskombinations prestationer och eventuella korrelationer med upplevd bildkvalitet kartläggs. Studien har visat att tryckresultatet på obestrukna papperskvaliteter påverkas av ett flertal parametrar. Mätvärden för densitet, tryckglans, färgomfångsvolym samt färgkvalitet i fulltonsytor korrelerar väl med den upplevda bildkvaliteten. Vid tryckning av obestrukna papperskvaliteter är det viktigt att välja en papperskvalitet med önskade egenskaper för tryckningen i fråga. Studien påvisar att flammighet, jämnhet i tryck samt glansvariationer inte påverkar utvärderingen av tryckresultatet vid en visuell bedömning. För bestrukna papperskvaliteter korrelerar inte några mättekniska parametrar med det upplevda bildkvalitetsresultatet på ett tydligt sätt. Detta tyder på att oavsett vilken bestruken papperskvalitet som används vid tryckning i DC2060, iGen3 eller offset så erhålls liknande tryckresultat. Detta är anmärkningsvärt då priserna på bestrukna papperskvaliteter varierar kraftigt. De papperstekniska parametrar som verkar påverka det upplevda tryckresultatet på både obestrukna och bestrukna papperskvaliteter är först och främst papprets ytråhet samt vithet. Dessa parametrar påverkar tillsammans färgomfånget, som i sin tur påverkar färgkvaliteten i tryck. Densiteten och tryckglansen påverkas av papperets ytråhet och det var därmed inte oväntat att ytråheten och vitheten också skulle påverka den upplevda bildkvaliteten. När det gäller pressarnas prestationer blev resultatet att iGen3 gav ett tryckresultat, oavsett papperskvalitet, som var mycket jämnt. Det kunde därmed konstateras att tryckpressen är mycket okänslig för val av papperskvalitet. DC2060 erhöll mycket höga värden för exempelvis densitet, tryckglans och färgomfångsvolym. Det förekom dock små variationer i tryckresultat. Tryckningar utförda i offset erhöll mycket låga flammighetsstörningar och låg ojämnhet i tryck. På bestrukna papperskvaliteter gav DC2060 och offset färre variationer i tryckresultat än på obestrukna papperskvaliteter.