This study is an evaluation of the runtime watch function in a OEE software, knownas ProTAK. OEE stands for Overall Equipment Effectiveness, it’s a way to measurethe factories process efficiency. The runtimewatch function allows the user to setup and monitor certain critical objects that are of importance for the pulp and paper process at the mill. The data from the runtimewatch can be correlated towards the suppliers specification for the components. The function can if beeing used correctly result in a higher timeavailablity utilization rate for the factories which in turn results in a higher profit margin for the companies. It turns out that the function is used to a limited extent by the customers and the study intends to find out the reasons behind this and to proposeimprovement suggestions to increase the utilization rate. The design of the study was based on the scientific theory of user evaluation in which three suitible evaluation methods were selected. The three methods that were used were the webbsurvey, the observationstudy and the focusgroup.The end result showed that the function was appreciated by the customer but needed to be strengthened in certain areas. ProTAK Systems AB needs to develop its marketing of new features and educate the customer, but also improve/clarify certain critical usersteps in the graphical user interface. The study shows that the user lacks support, assistance, training and information on how the function can be best used on their factory. A plan with improvement proposals was developed in correlation with the developer and it’s hoped that the results of the study can serve as a basic template when other features of the software are evaluated for building the next major iteration of ProTAK.

Denna rapport beskriver utvecklandet av ett bokningssystem för kursanmälningar utifrån användbarhet. I rapporten studeras, diskuteras och jämförs olika metoder och tekniker för utveckling av användbara system utifrån tidigare forskning. Metoderna implementeras sedan i samband med utvecklandet av bokningssystemet. För att utvärdera användbarheten av implementationen utförs sedan användartester med hjälp av testpersoner som får testa att navigera i systemet och lösa olika uppgifter. Resultatet från utvärderingen presenteras och diskuteras därefter.

Användbarhet inom digitala tjänster är en faktor som påverkar användares upplevelse i systemet. Detta blir särskilt viktigt för mobila plattformar där skärmstorleken är begränsad och användaren befinner sig i olika miljöer. Det är därför betydelsefullt att system designas för att uppnå god användbarhet. Även om det förekommer generella principer för hur system ska designas för att uppnå god användbarhet saknas det principer för mobila investeringstjänster. I denna studie har en kvalitativ studie genomförts på fem testanvändare med olika investeringserfarenheter. Testanvändarna har blivit intervjuade och utvärderat en mobil investeringstjänst. Även en benchmarking av mobila investeringstjänster på marknaden har genomförts för att jämföra och utvärdera olika system. I analysen framställs sex stycken principer baserat på tidigare forskning och studiens empiri. Studien visar på hur användbarhet kan förbättras i mobila investeringstjänster baserat på utvärderingen av olika investeringstjänster samt testanvändarnas upplevelse med studiens artefakt. Detta vilket även leder till en förbättrad användarupplevelse.

Kollektivtrafiken i Värmland är något många människor idag använder för att kunnatransportera sig. Denna dagliga aktivitet som berör en stor skara människor i Värmland skaparbehovet av nödvändiga digitala verktyg för att förenkla vardagen för Värmlandstrafiksresenärer. Tidigare fanns det två olika verksamheter, Värmlandstrafiken och Karlstadbuss, det beslutades 2019 att de två skulle slås samman, med detta beslut valde de även att utveckla en ny applikationför kollektivtrafiken. Syftet med denna studie är att genomföra en användbarhetsutvärdering av Värmlandstrafiks nuvarande mobilapplikation, med fokus på att identifiera och analyseraanvändbarhetsbrister samt erbjuda konkreta förbättringsförslag för att optimera användarupplevelsen och att bistå till förbättringsförslag i utvecklingen av den kommande applikationen. Studien använde en kvalitativ metodansats med hjälp av användbarhetstester, observationer, tänka högt och posttestintervjuer med fem testdeltagare. Deltagarna utförde olika uppgifter relaterade till applikationen såsom att söka resor, köpa biljett, lokalisera närmsta hållplats och få tillgång till trafikinformation. Resultatet från testerna och posttestintervjuerna analyserades med hjälp av designprinciper för användbarhet, vilket avslöjade flera användbarhetsbrister och förbättringsområden. Slutsatserna av studien visade på att applikationen brister i designprinciper relaterade tillsynlighet, bekantskap, tydlighet, navigation och stil, vilket påverkar användarupplevelsennegativt. Från studien framkom tio förbättringsförslag för att göra Värmlandstrafiks mobilapplikation mer användarvänlig som standardiserade ikoner med text, bättre synlighet ochkonsekvent design, och flytt av huvudmenyer till skärmens nedre del. Andra rekommendationerinkluderar tydligare kartfunktionalitet och tidtabeller, samt filtrerbar trafikinformation. Testanvändarna önskar även stöd för Apple Wallet och Google Pay, en funktion för att visa passagerarantal, och möjligheten att favoritmarkera hållplatser med Region Värmland-symbolen.

I takt med att streaming, eller "strömning" som det heter på svenska, av filmer, serier och musik ökar i popularitet runt om i världen så är användbarhet en aspekt som får allt större betydelse vid utformning och design av olika tjänster. Det räcker inte med att enbart erbjuda åtråvärda tjänster och funktioner, de måste också presenteras som lättförståeliga och vara lättanvända. Spotify och Netflix är två auditiva och visuella digitala underhållningstjänster som borde vara anpassade för alla människor, oberoende från tidigare erfarenheter och förutsättningar. Men är de verkligen det?  Denna studie syftar till att undersöka användbarhet hos digitala underhållningstjänster för synskadade. De nyckelmetoder som använts i studien består av intervjuer och testdrivna experiment. En serie intervjuer genomfördes med ett selektivt urval av synskadade personer i Sverige. Ett testdrivet experiment utformades och genomfördes sedan där ett selektivt urval av synskadade personer agerade som testare i ett användarbaserat test. Resultatet påvisar att ett antal faktorer påverkar användbarheten när synskadade interagerar med de utvalda tjänsternas gränssnitt. Viktiga faktorer inkluderar; typ av plattform tjänsten används på, grad av synnedsättning, uppdateringar för tjänsten, otillgänglig design och användarens erfarenhet av tjänsten. Studien har även identifierat att användbarheten hos de undersökta digitala underhållningstjänster för synskadade är olika för olika enheter, där gränssnitten på smartphones är mer användbara än gränssnitten på P.C. Dessa resultat leder till slutsatsen att synskadade användare inte kan nyttja de undersökta digitala underhållningstjänsterna på ett självständigt och tillfredställande sätt. / As streaming of movies, television series and music is gaining popularity around the world, usability is an aspect that is becoming increasingly important in the design of various services. It is not enough to offer only desirable services and features, they must also be presented as easily understood and easy to use. Spotify and Netflix are two auditory and visual digital entertainment services that should be adapted to all people, independent of earlier experiences and conditions. But are they really? This study aims at investigating usability of digital entertainment services for the visually impaired. The key methods employed in the study consists of interviews and test driven experiments. A series of interviews were conducted with a selected sample of visually impaired individuals in Sweden. A test-driven experiment was then designed and conducted where a selected sample of visually impaired acted the role of user-based testers. Results suggest that that a number of factors affect the usability when visually impaired persons interact with the selected services user-interfaces. Important factors includes; type of platform the services is used on, degree of visual impairment, service updates, inaccessible design and the users previous experience with said service. The study has also identified that the usability of the investigated digital entertainment services for visually impaired people differs on different devices, where the Smartphone interfaces are more usable than the user interface of P.C. These results lead us to conclude that visually impaired cannot use the entertainment services independently and satisfactorily.

The purpose of this Bachelor thesis is to examine how user-friendly the OPAC of the Märsta public library is considered to be.Theoretical basis are HCI and Allwoods definition of usability. Issues are: Is the OPAC suited to its task? Is the OPAC user-friendly? How well does a user accept the OPAC? and What degree of competence is shown by users of the OPAC? The source material consists of six interviews in the form of .avi files. The method I have chosen is qualitative semi-structured interview form. The result is that, based on Carl Martin Allwood’s defini-tion and with exception for the using of help-resources, the usability of Märsta’s library OPAC can be considered less good.

Prototyper inom interaktionsdesign används för att implementera idéer till praktiska digitala lösningar och är byggda för att testa en designlösning och för att erhålla respons av lösningen. En prototyp kan gälla hela produkten eller en avgränsad del av denna och kan även gestalta den tänkta produktens roll. Persona är ett verktyg som ofta används inom interaktionsdesign där tidigare forskning inom ämnet presenterar att fortsatt forskning kring hur persona kan användas är viktigt för att skapa en större förståelse för användningen. Denna studie undersöker hur persona kan användas i olika faser i en användarcentrerad designprocess och att med studien undersöka om informationen som samlats in från en HiFiprototyp kan berika persona med data från intervjuer och kvantitativa variabler , som knapptryckningar, och som sedan kan användas i ett företag under utveckling av en ny produkt eller vidareutveckling av en existerande produkt. Undersökningen krävde att en femstegsmetod för insamling av data togs fram med en extrainsats på utvärdering av resultat ur intervjusvar. Undersökningen består av totalt 10 användartester där användarna blivit exponerade förprototypen. Intervjuerna speglar testarnas upplevelser i miljön. Studiens visar på hur en HiFi prototyp kan berika personas och som kan användas vid en utveckling och en vidareutveckling av en produkt. Utvärderingen som sedan baserades på ytterligare tre intervjuer på ett företag visar att datan som erhålls kan anses användbar i olika format och att det ger en bra inblick i att förstå sina användare inför en vidareutveckling av en produkt. / Prototypes in interaction design are used to implement ideas into practical digital solutions and are built to test a design solution and to obtain feedback from the solution. A prototype can apply to the entire product or a limited part of it and can also shape the role of the intended product. Persona is a tool that is often used in interaction design where previous research in the subject presents that continued research on how persona can be used is important to create a greater understanding of the use. This study examines how persona can be used in different phases of a user-centered designprocess and to investigate whether the information collected from a HiFi prototype can enrich persona with data from interviews and quantitative variables, such as keystrokes, and which can then be used in a company during the development of a new product or further development ofan existing product. The survey required that a five-step method for data collection be developed with an extra effort on evaluating results from interview responses. The survey consists of a total of 10 user tests where users have been exposed to the prototype. The interviews reflect the testers' experiences in the environment. The study shows how a HiFi prototype can enrich personas and which can be used in the development and further development of a product. The evaluation, which was then based on three interviews at a company, shows that the data obtained can be considered useful in various formats and that it provides a good insight into understanding its users before a further development of a product.

In the era of data-driven decision-making and innovation, synthetic data serves as a promising tool that bridges the need for vast datasets in machine learning (ML) and the imperative necessity of data privacy. By simulating real-world data while preserving privacy, synthetic data generators have become more prevalent instruments in AI and ML development. A key challenge with synthetic data lies in accurately estimating its utility. For such purpose, Population Fidelity (PF) measures have shown to be good candidates, a category of metrics that evaluates how well the synthetic data mimics the general distribution of the original data. With this setting, we aim to answer: "How well are different population fidelity measures able to indicate the utility of synthetic data for machine learning based classification models?" We designed a reusable six-step experiment framework to examine the correlation between nine PF measures and the performance of four ML for training classification models over five datasets. The six-step approach includes data preparation, training, testing on original and synthetic datasets, and PF measures computation. The study reveals non-linear relationships between the PF measures and synthetic data utility. The general analysis, meaning the monotonic relationship between the PF measure and performance over all models, yielded at most moderate correlations, where the Cluster measure showed the strongest correlation. In the more granular model-specific analysis, Random Forest showed strong correlations with three PF measures. The findings show that no PF measure shows a consistently high correlation over all models to be considered a universal estimator for model performance.This highlights the importance of context-aware application of PF measures and sets the stage for future research to expand the scope, including support for a wider range of types of data and integrating privacy evaluations in synthetic data assessment. Ultimately, this study contributes to the effective and reliable use of synthetic data, particularly in sensitive fields where data quality is vital. / I eran av datadriven beslutsfattning och innovation, fungerar syntetiska data som ett lovande verktyg som bryggar behovet av omfattande dataset inom maskininlärning (ML) och nödvändigheten för dataintegritet. Genom att simulera verklig data samtidigt som man bevarar integriteten, har generatorer av syntetiska data blivit allt vanligare verktyg inom AI och ML-utveckling. En viktig utmaning med syntetiska data är att noggrant uppskatta dess användbarhet. För detta ändamål har mått under kategorin Populations Fidelity (PF) visat sig vara goda kandidater, det är mätvärden som utvärderar hur väl syntetiska datan efterliknar den generella distributionen av den ursprungliga datan. Med detta i åtanke strävar vi att svara på följande: Hur väl kan olika population fidelity mätvärden indikera användbarheten av syntetisk data för maskininlärnings baserade klassifikationsmodeller? För att besvara frågan har vi designat ett återanvändbart sex-stegs experiment ramverk, för att undersöka korrelationen mellan nio PF-mått och prestandan hos fyra ML klassificeringsmodeller, på fem dataset. Sex-stegs strategin inkluderar datatillredning, träning, testning på både ursprungliga och syntetiska dataset samt beräkning av PF-mått. Studien avslöjar förekommandet av icke-linjära relationer mellan PF-måtten och användbarheten av syntetiska data. Den generella analysen, det vill säga den monotona relationen mellan PF-måttet och prestanda över alla modeller, visade som mest medelmåttiga korrelationer, där Cluster-måttet visade den starkaste korrelationen. I den mer detaljerade, modell-specifika analysen visade Random Forest starka korrelationer med tre PF-mått. Resultaten visar att inget PF-mått visar konsekvent hög korrelation över alla modeller för att betraktas som en universell indikator för modellprestanda. Detta understryker vikten av kontextmedveten tillämpning av PF-mått och banar väg för framtida forskning för att utöka omfånget, inklusive stöd för ett bredare utbud för data av olika typer och integrering av integritetsutvärderingar i bedömningen av syntetiska data. Därav, så bidrar denna studie till effektiv och tillförlitlig användning av syntetiska data, särskilt inom känsliga områden där datakvalitet är avgörande.