Detta examensarbete har genomförts med Institutet för transportforskning (TFK) som uppdragsgivare. TFK har gjort en förstudie som behandlar en IT-baserad ledsagningstjänst, Navigator, som ska guida synskadade till närmaste busshållplats för vidare färd i kollektivtrafiken. Synskadade som reser med kollektivtrafiken behöver en annan typ av stöd för sin resa än vad en seende person behöver. Bland annat behöver de få information på ett ickevisuellt sätt. Det kan t.ex. innebära att få information om vilken tid bussen anländer till hållplatsen, uppläst via en hörsnäcka. Information om vägnät och om busslinjenät är viktiga förutsättningar för att Navigator ska fungera tillfredställande. Målet med den här rapporten har varit att undersöka om det går att få de två referenssystemen NVDB:s vägnät och Dalatrafiks busslinjenät, att samverka. Vi har kommit fram till att det finns möjligheter att genomföra detta då vägens noder och referenslänkar samt busshållplatser är koordinatsatta. Då det är viktigt för synskadade att bli navigerade efter en så säker väg som möjligt är det nödvändigt att information om cykel- och gångvägar sammankopplas med vägnätet och busslinjenätet. Den informationen finns idag hos kommunerna. Vi har även gett ett förslag på en systemarkitektur för hur Navigator bör utformas för att uppfylla målet med rapporten.

In this bachelor thesis the aim is to explore which barriers elderly visually impaired people can meet when they are borrowing audiobooks in the local library. Eight respondents were interviewed about their opinion of the service from the library and the information concerning this service. Two group interviews were held on two different occasions with three respective four respondents in each group and eight in-terviews were held by telephone. Studies of rules and guidelines in the society, and of texts about and by elderly impaired people, have been made. The analysis has been performed with a qualitative content analysis method. The result of the interviews is that books have a great importance in the respondents’ life and that it is of great significance that the service works smoothly. The respondents were not satisfied with the information from the libraries. Some of them have not had any information at all, neither of new books nor about the library’s service to the visually impaired. The respondents wish that the librarians were more responsive to their wishes. Criticism was also expressed about the form and quality of the audiobook and audio players.

No description available.

Studies show that a majority of all web applications are not accessible for users with visual impairments and opinions differ on how much extra work is required in order to make a web application accessible for these users. Our purpose is investigating how a web application for housing rentals can be developed in order to be accessible for visually impaired users. We split our development into two iterations where the first one was about developing the web application without focus on accessibility. The goal of the second iteration was to achieve level AA according to the WCAG 2.1 guidelines developed by the World Wide Web Consortium (W3C). AA is the level that all web based information is recommended to achieve. During our accessibility work, text documentation for WCAG 2.1 was used along with three popular tools to identify accessibility issues and judge the accessibility level of the web application. After the second iteration, user tests were conducted with simulated visual impairments. The test persons carried out a number of tasks in our web application, both in a version with and one without our accessibility adjustments. The result of these tests as well as the achieved level of compliance with the WCAG 2.1 guidelines make up the basis of our results. After the accessibility work in the last iteration the web application achieves 48 out of 50 requirements to reach the level AA; unequivocally more than before the accessibility adjustments. Our user tests indicated clear improvements and the test persons experienced a higher degree of accessibility in the adjusted version of the web application. The study resulted in the conclusion that among other things the contrast between background and foreground, correct usage of heading elements, and logical tab order had an impact on how accessible the web applicationed was deemed to be.

Sammanfattning Den byggda miljön ska vara tillgänglig för alla människor oavsett hur personen förflyttar sig. Personer med funktionshinder ska inte känna sig begränsad för att vistas i det offentliga rummet.  Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten av Karlstads stationsmiljö/perrong för synskadade och rullstolsburna personer. För att svara på syftet utgår studien från den kvalitativa metod för att samla in data och information, 6 stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med respondenterna på Karlstads tågstationsmiljö. 3 av dessa intervjuer utfördes med synskadade respondenter på plats (Karlstads perrong) och 3 andra intervjuer gjordes med rullstolsburna respondenter på plats (Karlstads perrong) förutom en intervju som genomfördes via telefon. Tre teoretiska utgångspunkter har valts för denna studie. Utgångspunkterna som använts var “Den sociala modellen” av Berth Danemark (2005), “Rätten till stad” av David Harvey (2010) och “Normaliseringsprincipen” av Bengt Nirje (2010).  Resultat visar att tillgängligheten av Karlstads stationsmiljö är delvis bra. Tillgängligheten varierar mellan gruppen synskadade och rullstolsburna. Rullstolsburna respondenter är relativt nöjda med hur perrongen ser ut i dagsläget men tillgängligheten blir till viss grad sämre när det finns snö som inte har plogats. Synskadade respondenter var mer kritiska till tillgängligheten av Karlstads tågstation jämfört med rullstolsburna personer. Synskadade respondenter var tacksamma att det har tagits åtgärder dvs. att det finns taktila hjälpmedel som är anpassade till de. De menar att tillgängligheten kan förbättras ännu mer om arbetet sker parallellt med synskadade personer. Ett annat resultat som studien visade var att taktila hjälpmedel som byggs för ena gruppen skapar inga barriärer för den andra gruppen. Studien visade även att åtgärder i form av tak eller pratorer kan gynna både synskadade och rullstolsburna gruppen.

Studien behandlar, hur synrehabiliteringen inom Region Skåne tar upp frågor som rör sex och samlevnad med gravt synskadade och blinda personer i början av 2010-talet. Resultatet visar på att tystnad råder och att ämnet inte tas upp vare sig när det gäller ungdomar eller vuxna, som alltså inte får del av några synkompensatoriska strategier för att finna en partner och hitta ett sätt att leva, där den visuella oförmågan inte blir ett hinder för relationen. / Silence rulesA study of the role visual rehabilitation in Skåne plays to support the ability to flirt and create intimate relationships amongst blind people.by Monica GranbergThe purpose of the study is to shed light upon the rehabilitation situation for blind people within Region Skåne, regarding how compensatory techniques and strategies for responding to and sending flirting signals, and initiating love and/or sexual relationships are practised. Also if, and if so how, rehabilitators construct a particular social type, “the blind”, and the effect this construction has on how these issues are approached is looked upon.The method used to examine these issues is qualitative semi-structured interviews with seven informants from different educational backgrounds but all with direct client contacts.The study shows that some of the informants have worked with the issues, in group activities and/or during courses, but no such skill training is planned nor performed today. Some of the informants do discuss the issues but only if the clients themselves bring them up during individual meetings. There is no single constructed social type, “the blind”; rather the pictures are formed from personal experiences either from client meetings or, when applicable, from being visibly impaired. Several of the informants’ pictures of “the blind” are coloured by many clients being elderly; thus the issues are considered less relevant, and harder to bring up.Keywords: flirt, rehabilitation, relationship, visually impaired

För många kan film vara deras första kontakt med en blind person och därför är det väsentligt att blinda representeras på ett rättvist sätt. 36 internationella filmer analyserades för att se vilka hjälpmedel som användes i filmerna och hur detta relaterar till hur det ser ut i Sverige. Av de 36 filmerna valdes fyra ut där huvudkaraktärerna analyserades utefter teorier från Eder och Schweintz. Resultatet av karaktärsanalysen visar att de blinda karaktärerna gestaltas på olika sätt och har olika stereotyper. Den vanligaste stereotypen är att den blinda karaktären saknar sin syn och vill ha tillbaka den. En stereotyp som däremot inte var vanlig i dessa filmer var annorlunda ögon eller användandet av solglasögon. Majoriteten av de blinda karaktärerna såg ut som de seende karaktärerna förutom när de använde hjälpmedel som en vit käpp eller ledarhund. Statistiken från filmerna visar inte en lika jämställd bild som statistiken från Synskadades riksförbund. Det är fler filmer med blinda män än blinda kvinnor vilket syns tydligast i statistiken om vit käpp. Ledarhundsstatistiken stämmer bättre överens med statistiken från Synskadades riksförbund som visar att det är några fler kvinnor än män som använder ledarhund. Slutsatsen blir därför att många av filmerna visar upp en blind karaktär som någon kan känna igen sig i, även fast karaktären visar upp en stereotyp. Representationen av blinda karaktärer visar nu en större bild av vad de kan göra än vad som visades innan 2000-talet.

The purpose of this study was to describe the prevalence of self-reported visual and neck/shoulder complaints among individuals with a low vision diagnosis. The study also aimed to examine whether there was an association between the degree of self-rated visual and the neck/shoulder complaints. There was a questionnaire survey that was conducted on patients that visits an eye center in a county in central Sweden. There were a total of 18 people participated in the survey, between 17-92 years old. The questionnaire contained 22 questions and was analyzed with SPSS. The results showed how the distributions of answers were to the questions about the respondents’ vision respectively of respondents’ musculoskeletal problems. Results also showed that there was an association between the degree of self- rated visual difficulties and the degree of self- rated neck/shoulder disorder. The results in this study support the hypothesis that a relationship exists between visual and musculoskeletal problems. / Syftet med denna studie varatt beskriva förekomsten av självskattade syn och nacke/skuldra besvär hospersoner med ögonsjukdomar. Studien syftade också till att undersöka om det fannsett samband mellan graden av självskattade synbesvär och självskattade besvär inacke/skuldra. Enkätundersökning genomfördes på patienter som besökte ensyncentral i ett län i mellersta Sverige. Totalt 18 personer deltog iundersökningen, inom ålderskategorin 17-92 år gamla. Enkäten innehöll 22 frågorinklusive bakgrundsfrågor om kön och livsfaktorer som sedan analyserades medhjälp av databasen SPSS. Resultaten visade hur fördelningarna av svaren påfrågorna om respondenternas syn respektive muskuloskeletala problem. Resultatetvisade också att det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan graden avsjälvbeskattade synbesvär och graden av självbeskattade nacke/skuldra besvär.Resultaten ger stöd för hypotesen att det finns en relation mellan öga-nacke/skuldrabesvär hos synsvaga individer.

This Master thesis is about elderly visually impaired and their use of libraries. It poses the question how visually impaired elderly looks upon their local library. Their thoughts and opinions are mainly from two sides. One is what they think about the service that they get. The other is what they think about the information concerning this service. The thesis consists of six interviews with respondents and one interview with a librarian. The librarian has also been asked about the service and information to the visually impaired. The analysis is made with narrative analysis and theories from Professor Tom Wilson, Lars Höglund and Olle Person. Professor Tom Wilson’s theories are about the questions of the context of information you might have when you search for information. Höglund and Person deal with the information needs and the sources that might be available. The result of the interviews is that the information about the library’s service to the visually impaired could be better. A better communication between the visually impaireds’ main organization and the library could solve this problem. It is also a clear tendency from the elderly visually impaired to be content with what they receive and not making any further demands.

<p>Mobiltelefoni är ett ständigt ämne då det hela tiden sker utvecklingar. Dock finns det en gruppsom inte har lika stort deltagande i detta område som andra. Dessa personer är synskadade på olika nivåer. Vi har i denna uppsats studerat hård- och mjukvaror för synskadade inom mobiltelefoni ur en användares perspektiv. Vi har ställt frågan:</p><p><p><em>”Vilka särskilda behov gällande mobiltelefoni har synskadade användare och hur kan dessa omsättas i hårdvara och mjukvara?”</em></p><p>Vi har genom telefonintervjuer identifierat åtta användares behov av hård- och mjukvara för synskadade för att kunna ge förslag på en anpassad hårdvara samt en förbättring av en mjukvara. Vi har vidare utvärderat dessa behov i en workshop med synskadade användare för att få ett slutgiltigt förslag på hård- och mjukvara som är tillgänglig och användbar för synskadade personer. Vi har funnit att de viktigaste attributen i hård- och mjukvara är en tydlig logik i uppbyggnaden samt funktionalitet och enkelhet.</p></p>