Blind and visually impaired (BVI) users desire an indoor navigation tool that is inexpensive, convenient, and reliable. The purpose of this thesis is to examine the feasibility of using a smartphone as a platform for such a navigation tool. A good navigation tool should have both a good positioning accuracy and a user-friendly interface. Thus, one focus of this thesis is to improve the performance of an indoor positioning systems running on smartphones, as compared to existing systems. Another focus is to customize this indoor positioning system specifically for BVI users.  The proposed indoor positioning system is based upon Bluetooth Low Energy (BLE). It consists of two parts: BLE beacons deployed in the user’s environment and an Android phone which calculates its position and provides navigation assistance by audio and vibration. Two versions of the positioning software were developed based on different algorithms. One version uses a hybrid technique combining triangulation and fingerprinting. This version achieves a positioning accuracy of 1.83 meter, and volunteers (blind-folded sighted people) took on average 91.7 seconds to complete a complex 12-meter route. The other version uses a proximity algorithm, thus it does not give as accurate positioning results. With this algorithm, a blind user was able to finish a route of 115 meters consisting of two different floors in a building including entering/exiting an elevator and multiple office doors in 4 minutes 48 seconds. The blind user found the product to be helpful and user-friendly. Finally, we draw the conclusion that a smartphone can be a good platform for a BVI navigation tool, under the condition that the algorithm is proximity based and navigation utilizes a priori information about the environment. Another insight we gained is that we should put beacons on braille signs so that blind people can find them by using the navigation app. / Blinda och synskadade (BVI) användare önskar sej ett inomhus navigeringsverktyg som är billigt, bekvämt och pålitligt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka möjligheten att med en smartphone och utplacerade fyrar/beacons ge en bra plattform för en inomhus navigeringsmetod. Ett bra navigationsverktyg bör ha både en bra positioneringsnoggrannhet och ett användarvänligt gränssnitt. Således är ett fokus för detta arbete att förbättra prestanda för på ett inomhus positioneringssystem som körs på smartphones, jämfört med andra befintliga system. Ett annat fokus är att anpassa denna inomhus positioneringssystem för speciella BVI användare. Det vidare utvecklade inomhuspositionering systemet bygger på Bluetooth Low Energy (BLE). Den består av två delar: BLE fyrar/beacons utplacerade i kontorsmiljön och en smartphone som beräknar sin position och ger navigeringshjälp av ljud/röst och vibrationer. Vi utformade två versioner av positionerings programvaran med olika algoritmer. En version använder en hybridteknik med triangulering och en med fingerprints. Det uppnår en positioneringsnoggrannhet som är <1,83 meter och den testades på tolv seende personer med bindel för ögonen. Det tog vid testet 91.7 sekunder i genomsnitt att utföra en komplex 12 meter lång bana. Den andra versionen använder en närhets-algoritm som inte ger ett specifikt positioneringsresultat. Med denna algoritm kunde en blind användare avsluta en rutt 115 meter bestående av två olika våningar från ingång i golvplanet samt ta en hiss och gå in på ett kontor och genom hela kontoret på 4 minuter och 48 sekunder. Den blinda användaren ansåg att navigeringsverktyget var både användbart och användarvänligt. Slutligen, drar vi slutsatsen att en smartphone kan vara en bra plattform för ett BVI navigeringsverktyg och då under förutsättning att algoritmen tar med närhet/position och inomhusmiljöinformation för att ge bästa möjliga användbarthet. En annan insikt vi fått är att vi ska lägga fyrar på punktskrift tecken så att blinda kan hitta dem med hjälp av navigering app.

<p>Abstract</p><p>The signification of the eyesight for children’s development and learning- how do pedagogues support and stimulate children with defective vision in their development and learning in pre-school?</p><p>These issues are based on my purpose of the field survey investigations, where I have interviewed three pedagogues and also performed an observation.</p><p>My main conclusion and results describe that the vision is the high-powered engine in children’s development and learning. It also tells us that those around the children are very important for optimum development and learning, especially when it comes to supporting and stimulating children with defective vision in their necessities. Our other senses are a compensation to make it easier for children with defective visions in their lives. But all our senses are equally important for children with defective vision as they are for seeing children in their development and learning with their whole body in pre-school.</p><p>Keywords:</p><p>Eyesight, children with defective vision, development and learning in pre-school, pedagogues, pedagogical support and stimulation</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Vilken betydelse har synsinnet för barns utveckling och lärande? Hur kan pedagoger med hjälp av olika pedagogiska insatser eller hjälpmedel, stödja och stimulera barn som är synskadade i deras utveckling samt i sitt lärande i förskolan?</p><p>Dessa frågeställningar speglar mitt syfte med denna uppsats. Frågeställningarna i sin tur har under processens gång också vidarebearbetats till tre frågeområden, vilka också har varit centrala i undersökningens genomförande av en observation och intervjuer med tre pedagoger.</p><p>Huvudresultatet och min slutsats visar att synsinnet är motorn i ett barns utveckling och lärande. Om ett barn har en synskada är omgivningens förhållningssätt, bemötande och agerande livsviktigt för att stödja samt stimulera barnet optimalt utifrån de behov barnet har.</p><p>För att underlätta tillvaron för synskadade barn är våra övriga sinnen ett exempel på kompensatoriska hjälpinsatser, dessutom är de viktiga för alla barn i deras utveckling och lärande med hela kroppen i förskolan.</p><p>Nyckelord:</p><p>Synsinnet, synskadade barn, utveckling och lärande i förskolan, pedagoger, pedagogiska hjälpinsatser</p>

Abstract The signification of the eyesight for children’s development and learning- how do pedagogues support and stimulate children with defective vision in their development and learning in pre-school? These issues are based on my purpose of the field survey investigations, where I have interviewed three pedagogues and also performed an observation. My main conclusion and results describe that the vision is the high-powered engine in children’s development and learning. It also tells us that those around the children are very important for optimum development and learning, especially when it comes to supporting and stimulating children with defective vision in their necessities. Our other senses are a compensation to make it easier for children with defective visions in their lives. But all our senses are equally important for children with defective vision as they are for seeing children in their development and learning with their whole body in pre-school. Keywords: Eyesight, children with defective vision, development and learning in pre-school, pedagogues, pedagogical support and stimulation / Sammanfattning Vilken betydelse har synsinnet för barns utveckling och lärande? Hur kan pedagoger med hjälp av olika pedagogiska insatser eller hjälpmedel, stödja och stimulera barn som är synskadade i deras utveckling samt i sitt lärande i förskolan? Dessa frågeställningar speglar mitt syfte med denna uppsats. Frågeställningarna i sin tur har under processens gång också vidarebearbetats till tre frågeområden, vilka också har varit centrala i undersökningens genomförande av en observation och intervjuer med tre pedagoger. Huvudresultatet och min slutsats visar att synsinnet är motorn i ett barns utveckling och lärande. Om ett barn har en synskada är omgivningens förhållningssätt, bemötande och agerande livsviktigt för att stödja samt stimulera barnet optimalt utifrån de behov barnet har. För att underlätta tillvaron för synskadade barn är våra övriga sinnen ett exempel på kompensatoriska hjälpinsatser, dessutom är de viktiga för alla barn i deras utveckling och lärande med hela kroppen i förskolan. Nyckelord: Synsinnet, synskadade barn, utveckling och lärande i förskolan, pedagoger, pedagogiska hjälpinsatser

This study aimed to explore sound design and sound representation techniques to strengthen the inclusion of players with sensory disabilities alongside non-disabled players. Additionally, it aimed to identify characteristics in inclusiveness components for video games. Tap Tone is a 3D action-adventure prototype with iteratively improved inclusiveness components based on research and requirements analyses. Twenty-five participants were recruited for user tests and divided into four groups: 1) non-disabled, 2) vision impaired, 3) deaf and hard of hearing, and 4) blindfolded players. Data were collected with a questionnaire and saved in-game data. The data was analyzed using statistical methods, including ANOVA and a t-test. Results indicate that the experience for deaf and hard of hearing is significantly different from the groups vision impaired and non-disabled. The results indicate similarities in experience for non-disabled and vision impaired players. Moreover, the player performance indicates similarities between the groups non-disabled, vision impaired and deaf and hard of hearing. Finally, the study identified and discussed key characteristics of the inclusiveness components. / Denna studie syftade till att utforska ljuddesign och ljudrepresentationstekniker för att stärka inkluderingen av spelare med sensoriska funktionshinder tillsammans med icke-handikappade spelare. Dessutom syftade det till att identifiera egenskaper i inkluderande komponenter för videospel. Tap Tone är en prototyp av ett 3D-action-äventyrsspel med stegvist förbättrande inkluderingskomponenter baserade på forskning och kravanalyser. Tjugofem deltagare rekryterades för användartester och delades in i fyra grupper: 1) ickehandikappade, 2) synskadade, 3) döva och hörselskadade och 4) spelare med ögonbindel. Data samlades in med ett frågeformulär och data sparad genom spelet. Datan var analyserad med hjälp av statistiska metoder, inklusive ANOVA och ett t-test. Resultaten tyder på att upplevelsen för döva och hörselskadade skiljer sig signifikant från grupperna med synskada och icke-handikappade. Resultaten indikerar likheter i erfarenhet för icke-handikappade och synskadade spelare. Dessutom indikerar spelarens prestation likheter mellan grupperna icke-handikappade, synskadade och döva och hörselskadade. Slutligen identifierade och diskuterade studien nyckelegenskaper hos de inkluderande komponenterna.

En tapper är en person som rent fysiskt, med en stav, petar på en synskadad simmaren för att informera om vändning. Om arbetet som tapper kan bytas emot en teknisk lösning skulle detta ge simmaren mer frihet för träning. Målsättningen med projektet var att undersöka om det med hjälp av Blåtandssändare och mottagare, så som en mobiltelefon eller träningsklocka, är möjligt att fastställa en simmares positionering så pass noggrant att dessa kan användas för signalsystem för synskadade simmare vid vändningar. Projektet testade olika placeringar av sändare och fann att flera sändare i samverkan kan ge ett mer exakt och stabilt värde än en enstaka. Tester visade tydliga mönster i de registrerade värdena. Mönster i form av tydliga toppar vid närmanden av sändare. Detta leder till slutsatsen att ett blåtandsystem med flera sändare är fullt möjliga för att kunna känna om en simmare närmar sig. Men att sådana system förutsätter vidare tester och filtrering av mottagen signalstyrkeindikator (RSSI). Detta då signalstyrkan kraftigt försämras i vatten. Sändarnas placering vid bassängens ändar verkar ge bäst resultat men kan med fördel kombineras med ytterligare mjukvaru- eller hårdvarusensorer så som accelerator eller liknande. / A tapper is a person who physically prods a visually impaired swimmer with a stick to inform the latter about the time too turn. If a technical solution could be used instead of the tappers, this would give the swimmer more freedom when training.The goal of the project was to investigate whether, with the help of Bluetooth transmitters and receivers such as a mobile phones or training watches, it is possible to determine a swimmer's positioning so accurately that these can be used for signal systems for visually impaired swimmers when turning.The project tested different placements of transmitters and found that several transmitters in cooperation can give a more accurate and stable value than a single one. Tests showed clear patterns in the recorded values. Patterns in the form of clear peaks when a swimmer is approaching the transmitter. This leads to the conclusion that a Bluetooth system with several transmitters is entirely possible for swimmer detection. But that such a system requires further tests and filtering of Received Signal Strength Indicator (RSSI) as the signal strength is greatly degraded in water. Placing the transmitters at the ends of the pool seems to give the best results but can advantageously be combined with additional hardware or software sensors for example accelerometer.

Web accessibility is essential for making the internet available to everyone, including individuals with disabilities. This study explores ChatGPT-4s potential in improving webaccessibility for visually impaired users by evaluating its effectiveness in interpreting andconveying web content with accessibility issues.The methodology involved creating websites with intentional accessibility barriers, craftingprompts to simulate real-time issues, and using ChatGPT-4 to provide solutions. Data was gathered from both visually impaired and those without disabilities, who rated ChatGPT-4s responses on relevance, conciseness, clarity, and usability using a 1-5 Likert scale. Results showed that ChatGPT-4 had 64.42% effectiveness in assisting with web accessibility, particularly in summarizing and clarifying content. However, issues such ashallucinations and false information were noted.This study underscores the promise of ChatGPT-4 in enhancing web accessibility and emphasizes the need for further refinement to ensure accuracy and reliability in real-world applications. / Tillgängligt innehåll på webben är en nödvändig del för att skapa ett internet som är användbart av alla, även personer med en funktionsnedsättning. Denna studie utforskar potentialen hos ChatGPT-4 som verktyg för att förbättra tillgänglighet på webben för synskade genom att utvärdera verktygets effektivitet att tolka och förmedla innehåll på webben som har tillgänglighetsproblem. Metodiken innebar att skapa webbsidor avsiktligen innehållandes tillgänglighetsbarriärer, skapa prompts för att simulera realtidsproblem, och att använda ChatGPT-4 som en lösning. Insamlingen av information innefattade data från både individer med och utan en synskada, där personerna rankade ChatGPT-4s svar på kriterierna relevans, kortfattadhet, tydlighet och användbarhet på en 1-5 Likert skala. Reultatet visade att ChatGPT-4 hade en effektitvet på 64,42% i att hjälpa med webbtillgänglighet, och särskilt effektiv i att summera och förklara innehåll. Dock så uppvisade verktyget problem såsom hallucinationer och falsk informarion. Denna studie visar prov på ChatGPT-4s potential i att förbättra tillgänglighet på webben, samt understryker att vidareutveckling behövs för att garantera korrekthet och tillförlitlighet i verkliga applikationer.