Already in the late 1970´s it became clear that the traditional catalogs in libraries were not suited for children, neither their interests nor their way expressing themselves were accounted for. The goal of this thesis is to investigate if and how children’s OPACs (Open public access catalogs) interface design is at present adapted to the presumed audience of children. My method consists of literature studies and an investigation on the graphical interfaces in OPACs for children, according to the five criteria formulated by childrens library consultant Lena Lundgren and IT-consultant Kia Gumbel. The aims are to find out: a) what requirements for children’s OPAC interfaces and their usability are defined in literature and b) what the actual (real) features of the children’s OPAC interfaces are. What interests me, regarding the graphical interfaces, is the actual appearance seen by the children, and partly the interactivity supplied by the OPACs. Using the criteria of Lundgren and Gumbel, I analyse figures, the front page, key-words, the text and the quality appearing in the different OPACs. In conclusion, the graphical interfaces of the three OPACs for children are somewhat adapted for children according to the Lundgren/Gumbel criteria. By using for example more user-polls, individualized graphical interfaces and reference groups consisting of children, the graphical interface for OPACs can be modified, and hopefully optimised, to take full account of the varied abilities of children. / Uppsatsnivå: C

<p>Användbarhet är en term som används för att bedöma kvaliteten hos ett gränssnitt. God användbarhet är viktig då den ger en ökad produktivitet och andra affärsfördelar i form av färre misstag och bättre kvalitet på slutprodukten. Användbarhet är en viktig designprincip men är en svår egenskap att uppfylla hos applikationer. </p><p>Studien behandlar användbarhet ur olika perspektiv, dels det teoretiska genom litteraturgenomgång, dels det praktiska genom intervjuer och observationer. Syftet var att förklara vad användbarhet är, hur det bedöms och vad man kan göra för att bygga in egenskapen i applikationer man utvecklar. För att exemplifiera och finna verklig förankring har jag valt att observera hur användare interagerar med ett existerande gränssnitt för bibliotek, Horizon. </p><p>Slutsatser kring studien är att Horizon inte används till allt den var tänkt att användas till, vilket i princip är ett dåligt betyg för en applikation. Samtidigt är detta inget större problem då den negativa verkan på verksamheten kan i det här fallet vara en definitionsfråga: är studenternas produktivitet när det gäller att söka och beställa litteratur kritisk? </p><p>När det gäller användbarhet i utvecklingsskedet kan man konstatera att även om intentionerna varit goda så har användbarhetsarbetet kring Horizon inte infriat förväntningarna. Vad som gått fel är varken sensationellt eller ovanligt; det har handlat om avsaknaden av slutanvändarens perspektiv, organisatoriska problem och möjligen också bristande kunskap om användbarhet i en eller annan form. En betydelsefull insikt som inte nämns i litteraturen men som togs upp är att beakta leverantörens marknadsställning när man ska köpa ett system. Trots bristerna, som ofta relaterar till brott mot designkonventioner, upplevs Horizon som ett bra och ändamålsenligt verktyg av sina användare. </p> / <p>Usability denotes the quality of a user interface. Even though usability is an important design principle, efforts to incorporate this quality in applications often fail. In this paper I study usability from a theoretical and a practical perspective. The goal is to explain usability and how to incorporate usability in applications. In order to exemplify, I study usability within the context of the library application Horizon. </p><p>This study shows that Horizon is only partially utilized by its users which in principle is a bad grade for an application. Partial use is however in this case, not a serious problem since the negative effects partial use imply could very well be a matter of definition: is the productivity of students, when it comes to searching and ordering library material, critical for the organization? </p><p>When it comes to usability in the development phases of a project, once again one can conclude that good intentions exist but efforts fail all the same and Horizon is no exception. This time we can attribute failure to the lack of the end users’ perspective, organizational problems and perhaps also unsufficient knowledge of usability in one form or another. An important conclusion, which has not been mentioned in the literature, is the importance of considering the market position of a presumptive vendor when buying a generic system. Despite the flaws (often related to violations of well established design principles) presented in this paper, Horizon is considered a good, effective and efficient application by its users.</p>

The purpose of this Bachelor thesis is to examine how user-friendly the OPAC of the Märsta public library is considered to be.Theoretical basis are HCI and Allwoods definition of usability. Issues are: Is the OPAC suited to its task? Is the OPAC user-friendly? How well does a user accept the OPAC? and What degree of competence is shown by users of the OPAC? The source material consists of six interviews in the form of .avi files. The method I have chosen is qualitative semi-structured interview form. The result is that, based on Carl Martin Allwood’s defini-tion and with exception for the using of help-resources, the usability of Märsta’s library OPAC can be considered less good.

Nowadays, smartphones are considered an essential part of our everyday lives. However, as the use of them increases so does their presence in vehicle environments. Prior studies have found that interacting with mobile devices while driving can cause cognitive, manual, and visual distractions. These distractions have a significant effect on driving performance and can result in serious accidents. As a solution to this, some applications, such as Spotify, has taken a different approach by developing a simplified version of their graphica linterface that is specifically designed for driving.The aim of this study is to examine what impacts simplified graphical interfaces has on the user experience for car drivers, focusing on Spotify and their car mode. In order to examine this, an online survey and a feature analysis was conducted. The result of this study shows that Spotify's car mode is missing a lot of features that are important to the users, causing them not to use it. These results highlight the challenge of providing all features that are expected by the users while creating a simpler interface.

Användbarhet är en term som används för att bedöma kvaliteten hos ett gränssnitt. God användbarhet är viktig då den ger en ökad produktivitet och andra affärsfördelar i form av färre misstag och bättre kvalitet på slutprodukten. Användbarhet är en viktig designprincip men är en svår egenskap att uppfylla hos applikationer. Studien behandlar användbarhet ur olika perspektiv, dels det teoretiska genom litteraturgenomgång, dels det praktiska genom intervjuer och observationer. Syftet var att förklara vad användbarhet är, hur det bedöms och vad man kan göra för att bygga in egenskapen i applikationer man utvecklar. För att exemplifiera och finna verklig förankring har jag valt att observera hur användare interagerar med ett existerande gränssnitt för bibliotek, Horizon. Slutsatser kring studien är att Horizon inte används till allt den var tänkt att användas till, vilket i princip är ett dåligt betyg för en applikation. Samtidigt är detta inget större problem då den negativa verkan på verksamheten kan i det här fallet vara en definitionsfråga: är studenternas produktivitet när det gäller att söka och beställa litteratur kritisk? När det gäller användbarhet i utvecklingsskedet kan man konstatera att även om intentionerna varit goda så har användbarhetsarbetet kring Horizon inte infriat förväntningarna. Vad som gått fel är varken sensationellt eller ovanligt; det har handlat om avsaknaden av slutanvändarens perspektiv, organisatoriska problem och möjligen också bristande kunskap om användbarhet i en eller annan form. En betydelsefull insikt som inte nämns i litteraturen men som togs upp är att beakta leverantörens marknadsställning när man ska köpa ett system. Trots bristerna, som ofta relaterar till brott mot designkonventioner, upplevs Horizon som ett bra och ändamålsenligt verktyg av sina användare. / Usability denotes the quality of a user interface. Even though usability is an important design principle, efforts to incorporate this quality in applications often fail. In this paper I study usability from a theoretical and a practical perspective. The goal is to explain usability and how to incorporate usability in applications. In order to exemplify, I study usability within the context of the library application Horizon. This study shows that Horizon is only partially utilized by its users which in principle is a bad grade for an application. Partial use is however in this case, not a serious problem since the negative effects partial use imply could very well be a matter of definition: is the productivity of students, when it comes to searching and ordering library material, critical for the organization? When it comes to usability in the development phases of a project, once again one can conclude that good intentions exist but efforts fail all the same and Horizon is no exception. This time we can attribute failure to the lack of the end users’ perspective, organizational problems and perhaps also unsufficient knowledge of usability in one form or another. An important conclusion, which has not been mentioned in the literature, is the importance of considering the market position of a presumptive vendor when buying a generic system. Despite the flaws (often related to violations of well established design principles) presented in this paper, Horizon is considered a good, effective and efficient application by its users.