Höstterminen 2008 återinfördes speciallärarutbildningen, men nu med olika specialiseringar och ett vidare arbetsuppdrag. I dagens skolkontext ska yrkesrollen etableras för speciallärarna i matematik och frågan är hur denna yrkesroll gestaltar sig, då tidigare forskning påvisat svårigheter att förändra de specialpedagogiska yrkesfunktionerna. Vidare har rektor det yttersta ansvaret för att leda och utveckla det pedagogiska arbetet vid en skolenhet och därigenom mandat att också påverka speciallärarens yrkesroll. Med utgångspunkt i detta var studiens syfte att, utifrån speciallärares och rektorers perspektiv, beskriva arbetsuppdraget som speciallärare i matematik. Syftet var också att tolka, beskriva och analysera hur målen för speciallärarutbildningen kommer till sin rätt i den praktiska verksamheten. Med hjälp av enkät genomfördes en totalundersökning bland pedagoger som utexaminerats till speciallärare i matematik vid Umeå universitet. Ett antal rektorer, med erfarenhet av arbete med speciallärare i matematik, intervjuades också. Lite drygt 85% av speciallärarna besvarade enkäten och samtliga tillfrågade rektorer tackade ja till att delta i studien. Hermeneutiken inspirerade därefter både bearbetning och analys av det empiriska materialet och ansatsen var induktiv. Resultatet visar, från både speciallärarnas och rektorernas perspektiv, att dagens speciallärare i matematik i allmänhet verkar i ett nytt, vidare arbetsuppdrag som går i linje med examensordningen för utbildningen. Dock beskriver exempelvis en fjärdedel av speciallärarna ett komplext arbetsuppdrag och olika organisatoriska och skolkulturella hinder som kan försvåra arbetet. Resultatet visar också att det råder en förvirring beträffande skillnader och likheter mellan speciallärare och specialpedagog och att det kan vara en utmaning att få till den specialpedagogiska yrkesrollen i praktiken.

Hur undervisar och tänker några speciallärare i matematik kring arbetet med elever i SUM då det handlar om metodförmågan och problemlösningsförmågan? Syftet med studien var att ta reda på detta. En del forskare menar att arbetet med problemuppgifter utvecklar elevernas matematiska förståelse, i högre grad, jämfört med om de tränar och lär sig olika metoder utantill. Genom att få en djupare inblick och förståelse för hur speciallärarna tänker om och undervisar i förmågorna kan studien bidra med ökad kunskap inom området. Studien hämtar inspiration från det kommunikativa relationsinriktade perspektivet och vårt val grundade sig på att mycket av lärandet sker genom interaktion. En kvalitativ metodansats användes och för att få en djupare förståelse om speciallärarnas undervisning och tankar kring studiens forskningsfrågor, genomförde vi observationer och intervjuer. Resultatet visar att speciallärarna medvetet arbetar för att elever i SUM ska utveckla förståelse för de två förmågorna. Att få eleverna nyfikna och delaktiga genom handledning och guidning med hjälp av god kommunikation är några viktiga delar i deras lärande. Vi har funnit likheter i hur speciallärarna tänker och undervisar när det handlar om metodförmågan och problemlösningsförmågan. Att kombinera förmågorna i undervisningen skapar goda förutsättningar för eleverna i SUM att utveckla sin matematiska förståelse.

Har specialläraren i matematik en plats i folkhögskolan? Genom en kvalitativ intervjustudie av sex anställda på två olika folkhögskolor analyserades behovet och förväntningarna på en speciallärare i matematik. Tre kategorier av personalgrupper intervjuades: rektor, lärare i matematik och stödperson/ resurs. Resultatet visar att det finns ett uttalat behov av specialpedagogisk kompetens hos alla kategorier av intervjuade. Det framgår också att folkhögskolans arbetssätt har ett specialpedagogiskt perspektiv som till stor del kan fylla detta behov. Folkhögskolans verksamhet bygger på en god kommunikativ förmåga mellan deltagare och lärare och ett kontinuerligt professionellt samarbete mellan olika personalkategorier. Det bidrag en speciallärare kan tillföra i folkhögskolan är att utveckla lärmiljön och introducera nya verktyg i matematikundervisningen. / Does special educators in mathematics have a function in Folk High Schools? Through a study using a qualitative interview method, the need and the expectation of a special educator in mathematics were investigated. From two different Folk High Schools six employees from three different categories; principals, teacher in mathematics and assistants were interviewed. In the interviews an expression of a need for special education among the pupils were addressed. This need was shown to be fulfilled through the Folk High Schools way of teaching. The Folk High School education system is built on good communication between pupils and teachers and an extended collaboration between professions. A special educator can contribute with new tools for education in mathematics and develop the local school environment at the Folk High School.

Förväntat kunskapsbidrag: Matematik 2b är den andra obligatoriska matematikkursen på Samhällsvetenskapsprogrammet och är en av de mest utmanande kurserna på gymnasiet. På det nationella kursprovet i Matematik 2b blir en stor andel av eleverna inte godkända och en mycket liten andel av eleverna får de högsta betygen. Eleverna når inte längre i sin kunskapsutveckling, vilket får konsekvenser både för individerna och för samhället. Vår förhoppning var att kunna bidra med konkreta förslag på hur skolor och speciallärare i matematik kan arbeta förebyggande och därmed hantera Matematik 2b mer framgångsrikt.Syfte och preciserade frågeställningar: Syftet med examensarbetet är att belysa hur elever på Samhällsvetenskapsprogrammet på en gymnasieskola kan nå längre i sin kunskapsutveckling i kursen Matematik 2b.Preciserade frågeställningar:•Vilka utmaningar ser elever, ämneslärare i matematik och skolledare med kursen Matematik 2b?•Vad menar elever, ämneslärare i matematik och skolledare möjliggör att eleverna, i kursen Matematik 2b, når längre i sin kunskapsutveckling?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för arbetet var systemteori och ekologisk systemteori med Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Tillämpar skolor ett systemiskt perspektiv och därmed ser till helheter gynnar det deras förebyggande arbete. Med Bronfenbrenners modell kan skolans komplexa verklighet synliggöras och analyseras. Elevers lärande och utveckling är beroende av det sammanhang som de befinner sig i.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. För att fånga olika uppfattningar om Matematik 2b genomfördes en fokusgruppsintervju med fyra matematiklärare samt enskilda intervjuer med elva elever och en skolledare. Det insamlade materialet koncentrerades för att få fram det väsentliga som därefter kategoriserades under olika teman.Resultat: Studien pekar på att utmaningarna med Matematik 2b är mångfasetterade. Det framkom att det bl.a. kan handla om förkunskaper, förväntningar, motivation, organisation, stödverksamhet och styrdokument. Om problemet är mångfasetterat bör lösningen vara detsamma, ”endast variation kan möta variation”. Ett gediget förebyggande arbete i matematikkursen som föregår Matematik 2b, utmaningar för alla elever, bra studiestrategier, genomtänkt återkoppling, ömsesidigt förtroende mellan lärare och elev och lämplig schemaläggning är några av de möjliga framgångsfaktorerna som identifierades i studien.Implikationer: Ett förebyggande arbete på alla nivåer, både i skolan (individ-, grupp- och skolnivå) och utanför skolan (kommunal- och nationell nivå) kan möjliggöra att elever når längre i sin kunskapsutveckling i Matematik 2b. En viktig pusselbit, för att skolor ska kunna hantera Matematik 2b mer framgångsrikt, kan vara en verksam speciallärare i matematik. Speciallärare kan initiera och leda utvecklingsarbete i matematik, handleda matematiklärare, vara bollplank till skolledning, bistå matematiklärare med undervisningsmaterial, lyfta fram framgångsrika studiestrategier, utforma och ansvara för stödundervisning, verka för att lärare erbjuder elever struktur och samverka med speciallärare i matematik på andra skolor.

I dagens samhälle har digitaliseringen blivit en betydande faktor, och oavsett ålder och förmåga spelar digitala verktyg en viktig roll. Genom att integrera dessa verktyg i undervisningen kan en inkluderande lärmiljö skapas, där alla elever med olika förutsättningar får lika möjligheter till kunskapsutveckling i ämnet. Syftet med denna studie var att fördjupa förståelsen av speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av att använda digitala verktyg i matematikundervisningen på mellanstadiet. Data samlades in från sju informanter genom semistrukturerade intervjuer, vilka sedan analyserades tematiskt utifrån både sociokulturella perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Resultaten belyser den betydelsefulla roll som specialpedagoger och speciallärare har i matematikundervisningen genom implementeringen av digitala verktyg. Dessutom visar studien vilka möjligheter dessa verktyg kan erbjuda elever i behov av särskilt stöd, både på skol-, grupp- och individnivå. Genom att integrera digitala verktyg i undervisningen kan undervisningsmetoderna anpassas efter elevernas olikheter och individuella förutsättningar. Resultaten framhäver vikten av att skapa en inkluderande lärmiljö som främjar engagemang och delaktighet för alla elever. Slutligen visar studien att användningen av digitala verktyg i matematik-undervisningen är en positiv utveckling som främjar en inkluderande och engagerande lärmiljö för alla elever, oavsett deras förutsättningar och behov.

Syftet med denna studie är att undersöka hur speciallärare i matematik ser på extra anpassningar och särskilt stöd i matematikundervisningen. Studien har en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra speciallärare i matematik verksamma på F-6 och 7-9 skolor för att få en förståelse för hur speciallärare i matematik ser på de nya direktiven i skollagen kring stödinsatser.   Som analysverktyg har gällande skollag, Lgr 11 samt Skolverkets allmänna råd använts men även olika specialpedagogiska perspektiv. Resultatet i studien visar att tre av speciallärarna i matematik ser extra anpassningar som ett enklare mellansteg mellan elevens behov och särskilt stöd men att anpassningar inte upplevs som en ny företeelse bland lärarna. Däremot är det ingen av speciallärarna i matematik som upplever att arbetet med extra anpassningar har minskat den administrativa bördan.   I resultatet framgår även att speciallärarna i matematik inte upplever någon tydlig gräns mellan extra anpassningar och särskilt stöd utan det är insatsens karaktär som är avgörande. Resultatet visar också att omfattning, varaktighet och ingripande karaktär är viktiga parametrar i definitionen av särskilt stöd. I studien kan också olika specialpedagogiska perspektiv urskiljas vars betydelse framträder i speciallärarnas beskrivningarna av konsekvenserna för såväl skolans arbete som i förhållningssättet till elever i behov av stöd.   För att de nya bestämmelserna kring stödinsatser ska få önskad effekt är det av betydelse att speciallärare i matematik har den kompetens som krävs för att bedöma och tolka extra anpassningar och särskilt stöd i syfte att kunna vägleda matematiklärare i arbetet mot att elever ska nå målen för utbildningen. / The aim of this study is to investigate special adjustments and special support in the mathematics education from a special education teacher in mathematics perspective. The study has a hermeneutical approach. Accordingly, semi-structured interviews with four special education teachers in mathematics from grade F-6 and grade 7-9 has been used to gain an understanding of how special education teachers in mathematics view the new directives in the school law regarding support measures.  The analytical tools that has been used are the Swedish School Law, the curriculum (Lgr 11) , general advice from the Ministry of Education and perspectives on special education. The result of the study shows that three of the special education teachers in mathematics see the special adjustments as a path between the students’ needs and special support but the teachers doesn´t regard it as anything new. However, none of the special education teachers in mathematics notice any decrease in administrative burden in the work of special adjustments. Also noticeable from the results, is that the special education teachers in mathematics experience make no difference between the special adjustments and special support. Rather, it was the character of the special educational support that was definitive. The result also shows that the width, length and level of involvement are important indicators when measuring special support. In the study different perspective on special education can be noticed in the special education teachers in mathematics descriptions of the consequences for both the school's work as in the approach to students in need of support. So, if the new laws regarding special educational support will have the desired effect, it is necessary that the special education teachers in mathematics have the required level of competence to interpret what special adjustments and special support is and being able to guide teacher in mathematics to be able to guide students to achive the educational goals.