Elevers problem med matematikämnet i grundskolan är väldokumenterat och varje år lämnar en betydande del grundskolan utan betyg i ämnet. För att nå framgång i matematik är en god taluppfattning viktig och studier visar att denna hör samman med en utvecklad inre representation av tallinjen. Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket ett brädspel kan påverka elevers förmåga i åk 5 samt åk 8 att uppskatta bråk- och decimaltal på en tallinje, med fokus på elever i SUM samt om det föreligger någon skillnad för de olika årskurserna. Studien har sin utgångspunkt i tidigare forskning som gjorts på barn i 4- 5 års åldern, där ett brädspel visat sig vara positivt för barnens utveckling av sin mentala tallinje. Denna idé har överförts till elever i åk 5 och åk 8 och utvecklats till att handla om tal i bråk- och decimalform. I studien som genomfördes i helklass, ingick ett förtest där eleverna fick markera tal på en tallinje, en aktion på 4 x 15 minuter där de spelade brädspel samt ett eftertest med samma utformning som förtestet. Resultatet visar att ungefär hälften av eleverna i studien har utvecklat sin förmåga att uppskatta bråk- och decimaltal på en tallinje samt att eleverna i åk 5 gör de största framstegen. Denna studie ger ingen förklaring till om skillnaderna i framgång för elever i SUM beror på åldersskillnaderna eller andelen elever med matematiksvårigheter i grupperna.

Utgångspunkten för denna studie har varit att synliggöra hur speciallärare kan arbeta med och ge stöd till elever i Särskilt Utbildningsbehov i Matematik, elever i SUM, och hur arbetet verkar främjande för deras inkludering i matematikundervisningen. Studien har med hjälp av en kvalitativ webbenkät undersökt hur elva speciallärare med inriktning matematikutveckling beskriver att de bidrar till en inkluderande undervisning för SUM-elever på organisations-, grupp- ochindividnivå, samt vilka möjligheter och hinder, gällande detta, som de beskriver. Till grund för studien ligger alla elevers rätt till en likvärdig undervisning och de inkluderande intentioner som genomsyrar skolans styrdokument, men även det faktum att matematik trots nationella insatser är det ämne där det jämförelsevis är flest elever som inte når upp till godkänd kravnivå på de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9, samt går ut grundskolan med ej godkända slutbetyg. Studiens resultat har analyserats utifrån Roos (2015) tre perspektiv på inkludering i matematik, dynamisk inkludering, innehållsinkludering och deltagande inkludering. I resultatet framkom flertalet goda exempel och möjligheter för hur speciallärarnas arbete på organisations-, grupp- och individnivå kan bidra till SUM-elevens inkludering. Framträdande resultat var vikten av samsyn på och godorganisation av det specialpedagogiska arbetet, möjligheten att driva skolutveckling, att på olika sätt bidra till en matematikundervisning som är tillgänglig för alla elever samt lyhördhet för elevens behov och känsla av inkludering. De mest framträdande identifierade hindren visade sig vara ett kompensatoriskt perspektiv som lever kvar på skolan, tidsbrist, bristfällig samverkan, bristande matematikdidaktisk kompetens hos lärare samt dålig självkänsla och självförtroende hos SUM-elever.

Hur undervisar och tänker några speciallärare i matematik kring arbetet med elever i SUM då det handlar om metodförmågan och problemlösningsförmågan? Syftet med studien var att ta reda på detta. En del forskare menar att arbetet med problemuppgifter utvecklar elevernas matematiska förståelse, i högre grad, jämfört med om de tränar och lär sig olika metoder utantill. Genom att få en djupare inblick och förståelse för hur speciallärarna tänker om och undervisar i förmågorna kan studien bidra med ökad kunskap inom området. Studien hämtar inspiration från det kommunikativa relationsinriktade perspektivet och vårt val grundade sig på att mycket av lärandet sker genom interaktion. En kvalitativ metodansats användes och för att få en djupare förståelse om speciallärarnas undervisning och tankar kring studiens forskningsfrågor, genomförde vi observationer och intervjuer. Resultatet visar att speciallärarna medvetet arbetar för att elever i SUM ska utveckla förståelse för de två förmågorna. Att få eleverna nyfikna och delaktiga genom handledning och guidning med hjälp av god kommunikation är några viktiga delar i deras lärande. Vi har funnit likheter i hur speciallärarna tänker och undervisar när det handlar om metodförmågan och problemlösningsförmågan. Att kombinera förmågorna i undervisningen skapar goda förutsättningar för eleverna i SUM att utveckla sin matematiska förståelse.