No description available.

Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom granskning av tidigare forskning undersöka hur grundskollärare kan arbete med matematikundervisning via problemlösning för att utveckla elevers matematiska kunnande; arbetets fokus är undervisning i årskurs 4–6. För att ta reda på hur lärare kan arbeta med matematikundervisning via problemlösning har olika studier avseende arbetsmetoder, uppgiftstyper och lärarroller samt deras effekt på elevers kunnande bearbetats. Resultatet av denna studie visar att matematikundervisning via problemlösning kan ha positiva effekter på elevers kunnande i matematik. Lärare kan genom att överlåta ansvar åt eleverna, arbeta för en god klassrumskommunikation som utgår ifrån vad elever kan och skapa möjligheter för elever med olika förkunskaper, stödja dem i deras kunskapsutveckling. Resultatet visar att elever har möjlighet att utveckla sin problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, resonemangsförmåga och kommunikationsförmåga genom detta arbetssätt. Huruvida elevers procedurförmåga utvecklas är inte lika tydligt men några av studierna tyder på att procedurförmågan kan utvecklas genom val av problem och hur lärare följer upp problemet. Studien tyder på att utformning och val av problem är en central del av matematikundervisning via problemlösning eftersom läraren genom detta kan styra vilket matematiskt innehåll eleverna ska arbeta med.

Games offer a safe and motivational environment that allows and encourages trial and error. A gamer can act in the game without any real consequences in real life. Thereby a gamer is offered the opportunity to develop a broad set of skills. Games have earlier been proven to develop gamer’s problem-solving skills. Roles, as an important part of a game’s structure, contribute to a deepened and more certain development of a diversity of skills – problem solving as one of them. In this paper we examine the relation between roles and gamer’s development of their problem-solving skills in real life – whether it exits and if so, to what extent. We’ve found that roles encourage a creative form of problem solving and that gamers develop their problem-solving skills in real life differently depending on which role they play as. Each role posses a unique set of skills, thereby their performance differs depending on the situation. Gamers develop their problem- solving skills to different extents since the roles require different actions to solve problems in the game.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad forskning säger angående vilken betydelse de matematiska språket har för elevers problemlösningsförmåga. Problemlösningsuppgifter är en stor i undervisningen inom matematik. Lärare använder sig av egna och andra matematiklärares olika tillvägagångssätt vid problemlösning för att bygga problemlösningsförmåga och det matematiska språket hos eleverna. För att besvara vår frågeställning har vi tagit fram och analyserat relevanta forskningsartiklar kring ämnet. Studierna som vi gått igenom i vår forskningsöversikt visar att det matematiska språket är abstrakt för eleverna, det vill säga orden är ovanliga i det vardagliga språket samt inom matematiken generellt för eleverna. Om eleverna tar mindre del i samtalet under matematikundervisningen får de träna mindre på det matematiska språket och därför blir deras textavkodning i matematik lidande.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för olika strategier som kan gynna problemlösningsförmågan hos elever som lär sig matematik på ett annat språk än sitt förstaspråk. För att kunna besvara den framtagna frågeställningen har vi använt databas, tidskrifter, kedjesökning och även fått rekommendationer. Genom en tematisk analys togs det fram tre teman som är språklig stöttning, kulturellt perspektiv och ansvar över lärande. I varje tema presenteras olika utmaningar och vilka strategier som kan användas för att hantera utmaningarna. Exempelvis visar resultatet att visualisering är en användbar strategi för andraspråkselever, men att det finns flera hinder för att visualisering ska vara möjligt för eleverna. Vi diskuterade därefter resultatet, metoden och även en av våra angivna definitioner. Avslutningsvis presenterar vi tre olika forskningsområden som har varit intressant att undersöka.

Problemlösning är en av de mest fundamentala delarna inom matematiken då de andra förmågorna adderas på ett naturligt sätt när eleverna ska lösa matematiska problem. Detta är en kvalitativ studie utifrån fenomenologisk teori vars syfte är att fördjupa kunskapen om vilka undervisningsstrategier som de deltagande lärarna uppger att de använder i undervisningen för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga i matematikämnet. Vidare är studiens syfte även att undersöka hur lärarna upplever att undervisningsstrategierna bidrar till att utveckla elevernas problemlösningsförmåga i matematik. Tidigare forskning har analyserats med problemlösningsförmåga och undervisningsstrategier inom ämnet matematik som fokus. Datainsamling har utförts genom semistrukturerade intervjuer med fem utbildade grundskolelärare.  Studiens resultat visade att lärarna, i varierade mängd, använder sig av fem strategier i sin matematikundervisning för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. Dessa undervisningsstrategier är problembaserat lärande, matematisk modellering, självständigt lärande, kooperativt lärande samt diskutera och reflektera. Vidare visar studien att de medverkande lärarna varierar upplevelsen av hur väl de olika strategierna fungerar. Samtliga lärare upplever att matematisk modellering och det kooperativa lärande är mest central för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga i matematik medan endast en lärare lyfter självständigt arbete som en essentiell del i matematikundervisningen för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga i matematik.

Syftet med detta arbete är att via en innehållsanalys utforska möjligheten att utveckla problemlösningsförmågan utifrån matematikläromedel. 2159 uppgifter från två läromedel på gymnasienivå analyserades utefter möjligheten att lösa uppgifter baserat på bokens tidigare förklaringar eller uppgifter. Om lösningsmall fanns sedan tidigare räknades det som rutinuppgift, om inte som problemlösningsuppgift. Vidare klassades problemlösningsuppgifter som inte upprepade en lösningsmetod som unika. Resultatet visade liknande resultat över båda läromedel där närmare hälften av uppgifterna var problemlösningsuppgifter där ca 30% av dessa var unika. Ytterligare fynd var att majoriteten av problemlösningsuppgifterna fanns under uppgifter av svårighetsnivå 2 och 3 medan svårighetsnivå 1 huvudsakligen bestod av rutinuppgifter.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur elever och lärare ser på problemlösning inom matematikämnet, samt att belysa eventuella samband mellan elevers läsförmåga och problemlösningsförmåga i årskurs 3. Frågeställningen jag arbetat efter är:  • Hur ser elever och lärare på problemlösning inom matematikämnet?  • Hur upplever eleverna sin läsförmåga och sin problemlösningsförmåga? • Hur upplever läraren elevernas läsförmåga och problemlösningsförmåga?  • Hur påverkar, enligt läraren, elevers läsförmåga deras problemlösningsförmåga i årskurs 3?  För att besvara dessa frågor intervjuades sju elever i en liten skolas årskurs 3, deras klasslärare samt två andra verksamma matematiklärare på skolan. Resultatet visar att lärarna ser problemlösning som ett givande arbetssätt med många fördelar, men att arbetet med problemlösning tycks komma i skymundan, då arbetet med läromedel och att befästa de matematiska grunderna tycks vara prioriterat. Läsning visade sig vara en uppskattad aktivitet hos eleverna, men inställningen till problemlösning varierar. Några elever upplever svårigheter med att tolka problemen och finna informationen som är nödvändig för att kunna lösa uppgifterna. Lärarna tror att bristande begreppsförståelse och lässvårigheter kan vara förklaringen till dessa svårigheter, men klassläraren i årskurs 3 berättade att hon inte tror att det finns något direkt samband mellan elevernas läsförmåga och problemlösningsförmåga, att läsningen snarare kan hindra eleverna att visa sin problemlösningsförmåga. Klassläraren berättar hur hon hjälper lässvaga elever att läsa och tolka uppgifterna för att även de ska få chansen att lyckas med problemlösning.

This essay examines if formative assessment causes any impact on upper secondary school students results in social science. Other questions asked are which group of students benefits most from formative assessment and if any connections can be found between the students result and their cognitive approach to learning, problem solving capability and attitude to school. Two classes from a school in Stockholm were chosen to participate in the study. The theoretical framework is mostly based on former research performed by Black and William (1998, 2003). Multiple methods were used, including an experiment with a parallel-group design with two groups, a survey and a problem solving test. Statistics is used to describe and analyze collected data. Both groups were taught during five lessons in the same field of knowledge with the same kind of teaching, apart from formative assessment. After treatment the two groups undertook a written test. Results showed a significant difference in performance for the two classes, with the treatment group performing up to fifteen percent better in abstract thinking. Research data shows that formative assessment had the biggest impact on high performing student’s results. A strong correlation was found between student’s cognitive approach and their score on the written test. Another significant correlation was found between student’s problem solving capability and their score on the test, especially students with a low problem solving capability performed poorly on the written test. To conclude, the study did not reveal the directions of these correlations and possible interpretations are discussed.

Interventionsstudiens syfte är att undersöka hur elever i en årskurs 4 utvecklar sin problemlösningsförmåga vid användningen av strategikonceptet fingerfemman. Insamlingen av studiens empiriska material har gjorts genom observationer med kompletterade elevintervjuer och elevhäfte. Elevlösningarna granskades med hjälp av fingerfemman som har sin utgångspunkt i Pólya och Lesters problemlösningsmodeller. Studien utgår från den teoretiska utgångspunkten konstruktivismen med syfte att identifiera elevernas tankeprocesser vid problemlösning. Resultatet visade att eleverna tydligare och mer systematiskt orienterar sig och planerar sitt tillvägagångssätt vid användning av fingerfemman vid problemlösning. Studiens relevans stärks ytterligare av faktumet att det enbart finns ett fåtal studier som undersöker hur elever använder sig av strategikonceptet fingerfemman vid problemlösning.