Grunden till litteraturstudien är att matematik vanligtvis utövas enskilt och sällan i grupp, vilket är en bidragande faktor till att elever i årskurs 6 inte uppnår kunskapskraven i matematik (Skolinspektionen, 2020). Syftet med studien är att analysera vilka för- och nackdelar kooperativt lärande har samt vilken inverkan kooperativt lärande har på problemlösningsförmågan. Den här systematiska litteraturstudien riktar in sig på elever i åldern 7-12 år. Studien har utgått från tio artiklar som systematiskt valts ut för att svara på forskningsfrågorna. Utifrån den granskade litteraturen är resultatet att kooperativt lärande har många fördelar och få nackdelar. Fördelarna som framkom var bland annat att kommunikationsförmågan, samarbetsförmågan, prestationen och attityden till matematik förbättrades. De nackdelar som hittades var endast relaterade till början av det kooperativa arbetet, där eleverna hade svårt att samarbeta. Resultatet visade även att det kooperativa lärandet hade en positiv effekt på problemlösningsförmågan då elevers kritiska, kreativa och kognitiva tänkande utvecklades. Även elevers långtidsminne och förmågan att välja rätt strategi utvecklades. Då det endast analyserades tio artiklar går det inte att dra några generella slutsatser, men resultatet av studien kan likväl vara till hjälp för verksamma lärare och lärarstudenter.

Problemlösningsförmågan är en stor och viktig del av matematikundervisning, trots detta så visar tidigare forskning att läroböcker ofta innehåller en väldigt liten del av problemlösnings-uppgifter. Eftersom läroböcker är en så stor del av matematikundervisning är det viktigt att undersöka hur problemlösning representeras i olika läroböcker. I denna studie undersöktes vilka möjligheter elever i årskurs tre ges för att utveckla sin problemlösningsförmåga när de arbetar med läroböcker. Problemlösningsförmågan har delats upp i tre delar. Förmågan att lösa problem, förmågan att formulera egna problem och förmågan att värdera valda strategier och metoder. De tre delarna ligger även till grund för kategorier som skapades för att kunna kategorisera matematikuppgifter. Tre läroböcker analyserades utifrån de tre kategorierna för att se vilka möjligheter elever får att utveckla de tre delarna av problemlösningsförmågan. Resultatet visar att mängden uppgifter som ger eleverna möjlighet att utveckla sin problemlösningsförmåga var låg inom alla tre delarna av problemlösningsförmåga. Vilket kan leda till att eleverna hindras i sin utveckling av problemlösningsförmågan. / <p>Matematik</p>

Syftet med matematikundervisningen är att ge eleverna möjlighet att använda sin matematiska kompetens för att kunna lösa problem i samhälls- och yrkeslivet och därför är det viktigt att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. En stor del av undervisningen i ämnet matematik i den svenska skolan bedrivs med hjälp av läroböcker. Syftet med undersökningen är att undersöka om läroböckerna ger läraren stöd i att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. För att undersöka detta har en kvantitativ analys genomförts på två läroböcker riktade mot kursen Matematik 1a på gymnasiet. Resultaten visar att i de båda läroböckerna, så bedömdes 18,9% respektive 20,8% av uppgifterna vara matematiska problem. Resultaten visade också att en övervägande del av dessa fanns bland de uppgifter som befinner sig på en högre nivå och därför inte görs av alla elever. Resultaten innebär att läraren inte har tillräckligt stöd av läroböckerna för att utveckla samtliga elevers problemlösningsförmåga och måste därför komplettera sin undervisning på annat sätt.

Abstract Avsikten med följande kunskapsöversikt är att undersöka betydelsen som programmering har på lärandet i matematikämnet. Metoden för att undersöka detta var att utföra en systematisk datasökning, alltså söka bland annat studier, metaanalyser, vetenskapliga artiklar i olika databaser. I denna kunskapsöversikt har resultatet sammanställts genom att analysera internationella studier som utförts på flera grundskolor och gymnasium. Resultatet för denna kunskapsöversikt har visat på att programmering har en positiv inverkan på elevers matematiska kompetenser, däremot behövs mer forskning kring detta område att utföras.

Problemlösning kopplas till såväl matematiska som vardagliga aktiviteter. Det är en central förmåga i läroplanen och skolan har ansvar att utveckla medvetna samhällsmedborgare. Bristande problemlösningsförmåga leder till utmaningar i samhället. Därmed är det av vikt att skolans undervisning utvecklar elevers problemlösningsförmåga till att kunna lösa varierande problem. Syftet med denna kunskapsöversikt är att identifiera, sammanställa, kartlägga, samt analysera forskning om problemlösningsförmåga inom matematikundervisning i grundskolans årskurs 1-6. Kunskapsöversikten syftar till att karaktärisera forskning om problemlösning och operationaliseras genom tre forskningsfrågor: Hur utformas artiklarnas syften och frågeställningar? Hur undersöks problemlösning i artiklarna? och Hur framställs problemlösning i artiklarnas resultat och slutsatser? För att besvara forskningsfrågorna utgår kunskapsöversikten från en systematisk litteratursökning. Insamling av artiklar sker med hjälp av förutbestämda kriterier, som förenklar både sök- och urvalsprocessen. Efter granskning och läsning av helheten återstår tolv artiklar. Därefter kodas artiklarna för att kartlägga vilka ämnen och tillvägagångssätt som dominerar. Teman och metoder kan således urskiljas och underlätta resultatets upplägg. Kartläggning av artiklarna visar att de syftar till att undersöka hur olika faktorer och undervisningsmetoder påverkar undervisningen av problemlösning. Artiklarna utgår från både kvalitativ, kvantitativ men även mixad metod. Resultatet visar på att både elever och lärare brister i problemlösning ur vissa aspekter men de synliggör även styrkor kopplat till elevers problemlösningsförmåga. Det finns däremot bristande forskning i en svensk kontext kring lärarperspektiv och läromedels innehåll och upplägg av problemlösning inom forskningsområdet.

Swedish students' knowledge of both mathematics and reading comprehension has deteriorated in recent years. Scientists are discussing whether there is a connection between these areas and that the pupils deteriorating math skills may have something to do with their increasingly lower results in terms of reading comprehension. To investigate this possible connection, I conducted a survey among students in ninth grade and have come to the conclusion that the scientists are right: this connection absolutely exist. Students who received a high score on tasks designed to test students' mathematical problem-solving skills, also received high results on the reading comprehension test. And students who received a poor performance on the problem-solving tasks, were also low performers in the reading comprehension test. The students who received low scores on the problem-solving tasks, wasn’t automatically scoring low on the mathematics test, as you might think. Therefore, I conclude that there is a greater connection between students' reading comprehension and ability to solve mathematical problem-solving tasks than between their abilities in problem-solving and pure mathematics. From this I conclude that reading has a major impact on students' problem-solving skills, which is why I believe that reading should have a greater role in mathematics education.

Arbetet är en systematisk litteraturstudie som har fokus på problemlösning i matematikundervisning kopplat till det sociala samspelet. Syftet med studien är atsynliggöra och beskriva vilka aspekter i det sociala samspelet som påverkar elevernas utveckling av problemlösningsförmågan i matematikundervisningen. Studiens resultat har utgångspunkt i 25 vetenskapliga publikationer som har kategoriserats utifrån den sociokulturella teorin i rubriker och underrubriker. Studiens resultat visar att lärares syn på problemlösning påverkar i olika utsträckning hur området behandlas tillsammans med eleverna. Resultatet visar även en ytterligare faktor, nämligen elevers självbild som vidare påverkar andra faktorer. Studien synliggör att det finns faktorer som enbart läraren påverkar och styr, faktorer som enbart eleven styr men också gemensamma faktorer som påverkas av både lärare och elev. Studien visar slutligen på en avsaknad av progression för utveckling av elevers problemlösningsförmåga.

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att presentera vilka undervisningsmetoder forskning visar främjar elevers problemlösningsförmåga. Detta genomförs genom en kartläggning av 66 internationella artiklar. Kartläggningen har resulterat i identifierandet av nio undervisningsmetoder. Det gemensamma resultatet av studien visar att de nio undervisningsmetoderna främjar elevers problemlösningsförmåga. Studien presenterar även att den främsta faktorn för främjandet av elevers problemlösningsförmåga är tillämpandet av en specifik undervisningsmetod. Slutligen diskuteras även konsekvenser för undervisning samt fortsatta studier. / This systematic review aims to present teaching methods that research show enhances students´ problem solving skills. The review is completed by an analysis of 66 international articles. The analysis resulted in an identification of nine teaching methods. The overall result of the study shows that the nine teaching methods all enhances students’ problem solving skills. The results also suggest that the single most important factor to enhance students´ problem solving skills is the implementation of a specific teaching method. Consequences for education and future research are discussed.

Hur undervisar och tänker några speciallärare i matematik kring arbetet med elever i SUM då det handlar om metodförmågan och problemlösningsförmågan? Syftet med studien var att ta reda på detta. En del forskare menar att arbetet med problemuppgifter utvecklar elevernas matematiska förståelse, i högre grad, jämfört med om de tränar och lär sig olika metoder utantill. Genom att få en djupare inblick och förståelse för hur speciallärarna tänker om och undervisar i förmågorna kan studien bidra med ökad kunskap inom området. Studien hämtar inspiration från det kommunikativa relationsinriktade perspektivet och vårt val grundade sig på att mycket av lärandet sker genom interaktion. En kvalitativ metodansats användes och för att få en djupare förståelse om speciallärarnas undervisning och tankar kring studiens forskningsfrågor, genomförde vi observationer och intervjuer. Resultatet visar att speciallärarna medvetet arbetar för att elever i SUM ska utveckla förståelse för de två förmågorna. Att få eleverna nyfikna och delaktiga genom handledning och guidning med hjälp av god kommunikation är några viktiga delar i deras lärande. Vi har funnit likheter i hur speciallärarna tänker och undervisar när det handlar om metodförmågan och problemlösningsförmågan. Att kombinera förmågorna i undervisningen skapar goda förutsättningar för eleverna i SUM att utveckla sin matematiska förståelse.

Matematikundervisningen inriktas idag till stor del på enskilt arbete i matematikboken vilket leder till att eleverna kan gå miste om tillfällen att utveckla sina förmågor i problemlösning och matematiska resonemang. Kursplanen för matematik för årskurs 1–9 har en stark koppling till problemlösning då problemlösning är kärnan av matematiken. Problemlösning är något som kan implementeras tidigt i matematikundervisningen. Tidigare forskning visar att när elever arbetar i grupp kommer fler synsätt och förslag fram vilket leder till att individerna funderar och reflekterar mer än när de sitter enskilt med ett problem. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur gruppdiskussioner inom matematisk problemlösning kan bidra till elevers lärande och utveckling. För att kunna besvara denna studies frågeställning har empiri samlats in där elever arbetar med matematisk problemlösning i grupp. Denna studies resultat visar att det inte är tillräckligt att elever på egen hand arbetar med matematiska problemlösningsuppgifter i grupp. Slutsatsen visar att eleverna behöver stöttning av lärare eller någon annan med högre kompetens för att eleven skall utveckla sin problemlösningsförmåga. Genom denna studie kan lärare ta del av kunskaper kring undervisning av matematisk problemlösning i grupp.