Hur undervisar och tänker några speciallärare i matematik kring arbetet med elever i SUM då det handlar om metodförmågan och problemlösningsförmågan? Syftet med studien var att ta reda på detta. En del forskare menar att arbetet med problemuppgifter utvecklar elevernas matematiska förståelse, i högre grad, jämfört med om de tränar och lär sig olika metoder utantill. Genom att få en djupare inblick och förståelse för hur speciallärarna tänker om och undervisar i förmågorna kan studien bidra med ökad kunskap inom området. Studien hämtar inspiration från det kommunikativa relationsinriktade perspektivet och vårt val grundade sig på att mycket av lärandet sker genom interaktion. En kvalitativ metodansats användes och för att få en djupare förståelse om speciallärarnas undervisning och tankar kring studiens forskningsfrågor, genomförde vi observationer och intervjuer. Resultatet visar att speciallärarna medvetet arbetar för att elever i SUM ska utveckla förståelse för de två förmågorna. Att få eleverna nyfikna och delaktiga genom handledning och guidning med hjälp av god kommunikation är några viktiga delar i deras lärande. Vi har funnit likheter i hur speciallärarna tänker och undervisar när det handlar om metodförmågan och problemlösningsförmågan. Att kombinera förmågorna i undervisningen skapar goda förutsättningar för eleverna i SUM att utveckla sin matematiska förståelse.

Denna kvantitativa forskningsrapport inriktar sig på hur elever uppfattar sin egen matematiska förmåga, vilken grad av tilltro eleverna har till sin förmåga och hur de presterar i matematikämnet med särskilt fokus på metod- och problemlösningsuppgifter. Den litteratur som ligger till grund för studien baseras på vad det innebär att tro på sin egen förmåga, förmågan att kunna värdera sig själv och sin förmåga samt matematikuppgifters betydelse för skapandet av självuppfattning och tilltro till den egna förmågan. Den forskningsmetod som används för att kunna besvara studiens frågeställningar är av kvantitativ karaktär och består av ett självskattningsformulär där syftet är att synliggöra elevernas grad av tilltro till den egna matematiska förmågan samt ett tillhörande matematiktest där eleverna löser metod- och problemlösningsuppgifter. Lösningsfrekvensen av de olika uppgiftstyperna analyseras i relation till elevernas grad av tilltro. Studien genomsyras av ett socialpsykologiskt perspektiv och resultatet teoretiseras genom att utgå från den socialpsykologiska teorin om själveffektivitet samt symbolisk interaktionism. För att analysera sambanden har materialet även analyserats ur ett statistiskt perspektiv genom analysverktyget SPSS. Resultatet av studien visar att det verkar finnas ett samband mellan elevernas grad av tilltro till sin matematiska förmåga och hur de presterar i både metod- och problemlösningsuppgifter. / This quantitative study focuses on how students perceive their own mathematical ability, what degree of confidence students have in their ability and how they perform in mathematical tasks that focuses on method and problem solving ability. The literature underlying the study is based on the importance of believing in your own ability, the ability to assess yourself and your ability, and the importance of mathematics to maintain and create opportunity to develop self-perception and confidence in your own ability. The research method used to answer the questions of the study is of a quantitative nature and consists of a self-assessment form that aims to visualize the students' degree of confidence in their own mathematical ability and a mathematics test where students solve method and problem solving tasks. The dissolution rate of the different types of tasks is analyzed in relation to the students' degree of confidence. The study is pervaded by a social psychological perspective and the result is theorized by starting from the social psychological theory of self-efficacy as well as symbolic interactionism. To analyze the relationships, the material has also been analyzed from a statistical perspective, using the SPSS analyzing tool. The result of the study shows that there seems to be a connection between the students' degree of confidence in their mathematical ability and how they perform in both method and problem solving tasks.