Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare uppfattar att kursen Matematik 1a påverkas av det obligatoriska nationella provet. Kursen har reviderats under senaste gymnasiereformen, men det nationella provet ser likadant ut som tidigare. En kvalitativ metod med öppen frågeställning används för att fånga lärares uppfattningar och svaren från intervjuerna analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I analysen används forskning från hur lärare reagerat vid tidigare skolreformer samt hur lärare hanterade nationella provet innan Gy11.Resultatet visar att provets inte direkt påverkar enskilda elevernas betyg i någon högre grad i förhållande till lärarens uppfattning innan provtillfället. Indirekt påverkas dock eleven genom att hela kursen inriktas på att ge goda förutsättningar att lyckas i det nationella provet. De yrkesrelaterade momenten som syftar till att göra kursen mer begriplig och konkret ges enligt lärarna mindre utrymme än vad som anges i Gy11 eftersom dessa inte bedöms i nationella provet.

Syftet med matematikundervisningen är att ge eleverna möjlighet att använda sin matematiska kompetens för att kunna lösa problem i samhälls- och yrkeslivet och därför är det viktigt att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. En stor del av undervisningen i ämnet matematik i den svenska skolan bedrivs med hjälp av läroböcker. Syftet med undersökningen är att undersöka om läroböckerna ger läraren stöd i att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. För att undersöka detta har en kvantitativ analys genomförts på två läroböcker riktade mot kursen Matematik 1a på gymnasiet. Resultaten visar att i de båda läroböckerna, så bedömdes 18,9% respektive 20,8% av uppgifterna vara matematiska problem. Resultaten visade också att en övervägande del av dessa fanns bland de uppgifter som befinner sig på en högre nivå och därför inte görs av alla elever. Resultaten innebär att läraren inte har tillräckligt stöd av läroböckerna för att utveckla samtliga elevers problemlösningsförmåga och måste därför komplettera sin undervisning på annat sätt.

Syftet för detta examensarbete är att beskriva hur matematikkunskap i termer avpraxeologier utvecklas och får liv hos eleverna in en undervisningssituation. Studien ärinspirerad av aktionsforskning och beskriver ett försök att introducera en lösningsteknik,kallad proportionsmetoden, i samband med undervisning inom området procent i kurs 1apå gymnasiet. Proportionsmetoden grundar sig på proportionalitetsbegreppet ochproportionella ekvationer. Huvudfrågan i denna fallstudie är vilka typer avlösningstekniker grundade på proportionalitet bland de som var tillgängliga för elever ärrepresenterade i elevlösningar av uppgifter som handlar om procent. Resultatenanalyseras med utgångspunkt i teorin om den didaktiska transpositionen av kunskap därden kunskap som undervisas sammanställs mot den kunskap som faktisk lärs av eleverna.Under denna studie har det visat sig att proportionsmetod är inte oftast förekommande ielevlösningar och att undervisningen av metoden kräver längre tid för att kunna integrerasi olika områden i matematik.