• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 104
  • 2
  • Tagged with
  • 106
  • 61
  • 42
  • 38
  • 23
  • 21
  • 19
  • 18
  • 17
  • 16
  • 15
  • 14
  • 13
  • 12
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Det matematiska språkets dilemman : En litteraturstudie om andraspråkselevers tillgång till ett matematiskt språk på svenska

Johansson, Tove January 2016 (has links)
Idag uppvisar andraspråkselever sämre resultat i matematik än förstaspråkselever och en av an-ledningarna till detta antas vara andraspråkselevers bristande kunskaper i det matematiska språ-ket. Syftet med denna litteraturstudie är att få kunskap om hur undervisningen kan utformas för att möjliggöra andraspråkselevers utveckling av ett matematiskt språk. För att svara på syftet har artiklar och avhandlingar på svenska- och engelska sökts fram genom databassökning samt en manuell sökning. De utvalda studierna har granskats samt genomgått en innehållsanalys för att säkerställa kvalité och relevans. Resultatet visade att andraspråkselever behöver få möjlighet att använda sitt modersmål och sitt vardagsspråk som resurs i matematikundervisningen. Undervis-ningen bör också vara språkligt stimulerande och skapa rika kommunikationstillfällen där till ex-empel gruppsammansättningar har en betydande roll. I diskussionsavsnittet redogörs för de två huvudaspekterna vilka anses vara viktigast gällande andraspråkselever matematiska språkliga ut-veckling. Dessa huvudaspekter är användning av modersmålet samt kommunikationsmöjlighet-erna i undervisningen. Dessa diskuteras och problematiseras avslutningsvis i förhållande till ma-tematiska språkets många dimensioner. / <p>Matematik</p>
2

Orsaker till elevers problem med matematiska textuppgifter / Pupils' difficulties with mathematical word problems - a literature study

Holmberg, Linnea, Sundberg, Mimmi January 2015 (has links)
I matematikundervisningen är det vanligt att elever arbetar med uppgifter i läroboken. Uppgifterna kan delas in i räkneuppgifter och textuppgifter. Många elever upplever stora problem med textuppgifter. I räkneuppgifter upplevs ofta inte problemen i lika hög grad. Syftet med detta examensarbete är att, med hjälp av didaktisk forskning, kartlägga elevers problem med textuppgifter med målet att lärare med hjälp av informationen ska kunna åtgärda dem. Fokus är på elever i årskurs 4-6. Det finns flera olika aspekter av elevers problem med textuppgifter. Aspekterna är bland annat språk, uppgiftens uppbyggnad och elevers läsförståelse och matematiska kunskaper. Arbetet är en litteraturstudie och utgår från vetenskapligt material. Materialet består av doktorsavhandlingar, forskningsartiklar, antologier och vetenskapliga böcker.
3

Begreppsförståelsens inverkan på lösningsförmågan i matematik : - en jämförelse mellan elever i årskurs 3 och årskurs 5 / The impact of conceptual understanding concerning the solution ability in mathematics : - a comparision between students in grade 3 and grade 5

Engman, Josefin, Ellingsen Göransson, Hanna January 2012 (has links)
Syftet med detta examensarbete var att undersöka elevernas förståelse för några utvalda matematiska begrepp och kartlägga vilka begrepp somvållar störst svårigheter i lösandet av matematikuppgifter. Rapportens syfte var även att ta reda på hur lärarna arbetar för att utveckla elevernas begreppsbildning. Studien var av jämförande art och utgick från ett elevtest som genomfördes i årskurs 3 och 5 där vissa utvalda matematiska begrepp testades. Testresultaten följdes upp av intervjuer med elever och klasslärare. Resultatet visar att det för eleverna sker en utveckling, gällande begreppsbildningen, från skolår 3 till skolår 5. Det begrepp som vållar störst svårigheter för eleverna är är lika med, vilket testresultat och intervjuer bekräftar.
4

Kommunikationsförmåga i matematik : En studie om hur lärare anser att kommunikation kan påverka elevernas matematiska utveckling och förståelse

Vähäkangas, Sanna January 2016 (has links)
Denna studie handlar om kommunikation i matematikundervisningen i årskurserna 1-3. Syftet med studien är att undersöka om lärare som undervisar i matematik i årskurs 1-3 anser att kommunikation och kommunikationsförmåga är viktigt för elevernas matematiska utveckling och förståelse.  Fokus ligger på att undersöka hur kommunikationsförmågan definieras, hur lärare arbetar med att utveckla kommunikationsförmågan, vilka fördelar/nackdelar och eventuella svårigheter som finns i ett sådant arbete samt hur det kan komma att påverka elevernas matematiska utveckling och förståelse. En aspekt som också undersöks är om lärare upplever att Lgr11 betonar vikten av att kommunicera matematik. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med 6 lärare som undervisar i matematik i någon av årskurserna 1-3.   Resultatet visar att lärarna anser att kommunikation och kommunikationsförmåga är mycket viktiga för elevernas matematiska utveckling och förståelse, och att Lgr11 av denna anledning och på grund av en förändrad syn på matematikämnet samt neråtgående resultat betonar vikten av att kommunicera matematik. Grupparbeten och problemlösning är vanliga arbetssätt för att utveckla elevernas kommunikationsförmåga och lärarna anser att fördelarna med att bedriva ett sådant arbete överväger eventuella nackdelar. Resultatet visar också, att de svårigheter som lärarna kopplar till arbetet handlar om planering av undervisningen samt lärarens egen roll i kommunikationen.
5

Språkkunskaper i matematik : Sambanden mellan läs-, skriv- och matematiksvårigheter

Lundberg, Emmy, Mårtensson, Amine January 2013 (has links)
Studiens syfte har varit att undersöka sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiska kunskaper. Undersökningarna gjorde vi genom tre intervjuer med pedagoger och matematikuppgifter lösta av 51 elever. Med vår studie ville vi ta reda på om svårigheter i ordförståelse och läsförståelse bidrar till ett sämre resultat inom matematikämnet. Något annat vi ville ta reda på var vilka krav en textuppgift ställer på elever, samt hur pedagogerna och skolan arbetar med språket i matematiken. Genom resultatet syns det tydligt att majoriteten av eleverna har svårare för att lösa textuppgifterna än räkneuppgifterna. Samtliga pedagoger ansåg att det finns ett samband mellan elevers matematiska kunskaper och läs- och skrivinlärning. Genom vårt resultat och vår analys går det tydligt att se att många elever använder sig av irrelevant information eller att de inte förstår viktiga nyckelord och begrepp som är väsentliga för att klara av att lösa uppgiften.
6

Använder sig läraren av olika strategier när han/hon hjälper pojkar och flickor? : En studie av lärares förutfattade meningar om pojkar &amp; flickor och hur detta återspeglas i deras sätt att hjälpa eleverna i matematik.

Bjuhr, Jerry January 2010 (has links)
Syftet med examensarbete var att synligöra eventuella skillnader i lärares sätt att hjälpa pojkar och flickor. Lärare som tar del av denna studie blir förhoppningsvis mer medvetna om vilka strategier som används och om eventuella skillnader man gör mellan könen. Idén till studien har sitt ursprung i Lovisa Sumpters avhandling. I den tillskriver lärare pojkar och flickor olika genussymboler i koppling till matematiskt resonemang. Fokus i denna studie har legat på att observera interaktioner som behandlar matematiska uppgifter och som utspelar sig mellan en lärare och en elev. Olika observationskategorier har utformats med Sumpters resultat som utgångspunkt. 5 olika gymnasielärare har observerats. För att underlätta observationerna och analysen av dessa så har interaktionerna mellan eleverna och läraren spelats in med hjälp av en trådlös mick. Resultat tyder på att lärarna agerar i enlighet med några av de genussymboler som eleverna tillskrivs i Sumpters studie. Bland annat så ger lärarna flickorna större möjligheter till imitativt resonemang, genom att visa fler exempel och oftare hänvisa till standardmetoder. En del av resultatet är till viss del motsägelsefullt mot tidigare forsknings som säger att pojkar i allmänhet tar större plats i klassrummet. I denna studie så hjälper lärarna fler flickor och tiden för varje interaktion är i genomsnitt längre för flickorna.  En av de tydligare skillnaderna som framkom var att läraren ställer fler öppna frågor till pojkarna. Detta innebär att pojkarna i större utsträckning får argumentera och genomföra sitt matematiska resonemang.
7

Matematik utomhus : Ett utvecklingsarbete för förskolebarn "läsa, skriva, räkna"

Dalemo, Birgitta, Norberg, Emma January 2011 (has links)
Syftet med detta utvecklingsarbete var att vi ville genom utomhuspedagogik ge möjlighet för barns utveckling och lärande inom matematik och undersöka barns uppfattningar om matematik. Vi har planerat och genomfört matematikaktiviteter i utomhusmiljö. Verktyg som använts för dokumentation i utvecklingsarbetet var ostrukturerad observation där vi förde anteckningar. Vi planerade och genomförde 12 aktiviteter under fyra tillfällen på en förskola. I barngruppen ingick tio femåringar. Vi riktade in oss på områdena taluppfattning och matematiska begrepp som jämförelseord och lägesord. Genomförandet visade i denna barngrupp att deras uppfattning av matematik är att läsa, skriva och räkna. Barnen visade ett stort intresse och engagemang för aktiviteterna. Vår slutsats är att det krävs ett kontinuerligt arbete med matematik i förskolan för att befästa matematiska begrepp hos barnen samt att det är meningsfullt och engagerande att arbete med matematik utomhus.
8

Kommunikation i ett matematikklassrum : Hur, vad och varför kommunikation uppstår mellan lärare och elever på högstadiet

Flink, Julia January 2015 (has links)
Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation på olika sätt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstår, på vilket sätt den framstår samt vad den innehåller. Enligt min studie uppstår kommunikation genom att antingen läraren styr den eller att eleverna räcker upp handen, frågar rakt ut eller säger lärarens namn. Varför den uppstår i sammanhang när eleven söker kommunikationen kan vara hjälp med tal i boken, matematikrelaterade frågor, frågor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal är det dessa ämnen lärare och elev talar om och lärarens sätt att använda språket skiljer sig i denna situation i jämförelse med helklassgenomgången. Makt är något som är ständigt närvarande och lärare har enligt studien makt vid genomgångar samt vid enskilda elevsamtal, några skillnader är röstläget och kroppsställningen på lärare vid genomgång gentemot enskilt elevsamtal. Vad kommunikationen innehåller handlar i ett matematikklassrum om det matematiska språket och detta analyseras i jämförelse med det vardagliga språket. Lärarna i studien använde ett tvetydigt matematiskt språk och pendlade ofta mellan matematiska och vardagliga begrepp vilket kan ses både positivt och negativt, genom att eleverna får mer förståelse men även att det kan anses rörigt av eleverna. Kommunikationen mellan lärare och elever på högstadiet kan alltså ses ur olika aspekter i ett matematikklassrum.
9

Andraspråkselever och matematik : En empirisk undersökning om hur lärare anser att de arbetar för att utveckla det matematiska språket hos andraspråkselever

Westerlind, Erika January 2015 (has links)
Ordförrådet i det matematiska språket kan skilja sig åt från det vardagliga språket. De matematiska orden rymma och axel är exempel på matematiska ord som har olika betydelse jämfört med ordens betydelse i det vardagliga språket. Antalet andraspråkselever ökar i den svenska skolan och forskning har visat att andraspråkselever generellt sett får lägre resultat i matematik än elever födda i Sverige. Alltfler lärare behöver därför kunna undervisa på ett sådant sätt att andraspråkselever får möjlighet att utveckla sitt ordförråd i det matematiska språket. Syftet med denna studie är att undersöka om det sätt som lärare beskriver att de arbetar på för att andraspråkselever ska få möjlighet att bygga upp ordförrådet i det matematiska språket har stöd i forskningslitteratur. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod bestående av skriftliga e-postintervjuer. Sex stycken lärare som alla undervisar andraspråkselever i matematik deltog. Studiens resultat visade att delar av de sätt som de medverkande lärarna beskriver sig arbeta på har stöd i den utvalda forskningslitteraturen. De beskriver sina olika arbetssätt som fokuserade på matematiska samtal och där andraspråkseleven får använda sitt förstaspråk som en tillgång vid utvecklandet av ordförråd i det matematiska språket. Lärarna beskriver också ett arbetssätt där de använder en undervisning med konkret material för att stödja andraspråkselevers utveckling av matematiskt ordförråd. Studien avslutas med att diskutera hur rön från forskning överensstämmer med hur lärare beskriver sig arbeta för att ge andraspråkselever möjlighet att utveckla sitt ordförråd i det matematiska språket. / <p>Matematik</p>
10

The reason to reason

Huldt, Christian January 2018 (has links)
Uppsatsen baseras på designexperiment av undervisning med syftet att uppmuntra till kreativa resonemang. Studien genomfördes som ett antal undervisningstillfällen då närvarande elever presenterades för ett problem eller en frågeställning som inte var formulerad eller kunde lösas på samma sätt som typuppgifterna i läroboken. Observationer och transkript från dessa tillfällen används som underlag för en analys som bygger på interventionens syfte och möjligheter utifrån teorin om didaktiska situationer med viss påverkan från kategorisering av resonemang. Omfattningen av studien gör att få generella slutsatser kan dras, men det åskådliggörs i några exempel hur viktig lärarens lyhördhet kan vara för att fånga upp embryon till självständigt resonemang och hur rådande normer påverkar debattklimatet. I diskussionen nämns hur försök till didaktiska situationer kan användas för att få en bättre bild av elevers proximala zoner.

Page generated in 0.0873 seconds