Studiens syfte var att undersöka hur ett antal särskilt matematiskt begåvade elever upplevde sin tid i grundskolan, med fokus på ämnet matematik och matematiklektioner. Hur bemöttes eleverna av lärare? Fick eleverna det stöd och den stimulans de var i behov av? Vidare var ambitionen att undersöka hur dessa elever upplevde sig själva som en i klassens gemenskap, då tidigare forskning visar att särskilt begåvade elever inte har lika stort behov av umgänge med jämnåriga som normalbegåvade.   Examensarbetets empiriska underlag baserades på semistrukturerade intervjuer med särskilt matematiskt begåvade elever som slutat grundskolan mellan 2005 och 2008. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer med två flickor och fyra pojkar, varav två par är syskon. Arbetets teoretiska utgångspunkter är baserade på forskning och annan litteratur som berör begåvning och särbegåvning ur olika perspektiv, med fokus på det didaktiska perspektivet.   Tidigare forskning visar att särskilt matematiskt begåvade elever kan ha styrkor men också svagheter inom matematikområdet. Då forskning även visar att matematikundervisningen i den svenska skolan idag är dominerad av tyst räkning i läromedel blir möjligheterna för dessa elever att bli upptäckta begränsade.   De erhållna resultaten i denna studie visar att matematiken i grundskolan har upplevts för lätt, men också för tråkig av eleverna. De beskriver en undervisning utan flexibilitet, dominerad av läromedlet. De beskriver repetitioner av moment de redan kunde och en väntan på att de övrig i klassen skulle arbeta ikapp. En av eleverna tappade tidigt intresset på grund av andra intressen. En annan elev försökte hela grundskoletiden att dölja sin matematiska begåvning för att passa in med kamraterna och tappade därför sin studieteknik.   Två av de sex informanterna säger dock att de är tämligen nöjda med undervisningen även om de också beskriver en läromedelsfokuserad undervisning. Dessa två elever har klarat sig på egen hand utan nämnvärd hjälp. Den stimulans de fått är att de blivit tillåtna att arbeta i sin egen takt.   En slutsats av denna undersökning är att som undervisningen ser ut i den svenska skolan idag får elever med särskild matematisk begåvning inte det stöd och den stimulans som de är i behov av. De elever som uttryckte att de var nöjda med undervisningen uttryckte samtidigt att de saknade någon att diskutera med.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad begreppen individualiserad resp.individuell matematikundervisning betyder för olika lärare. Vi är också intresserade av att få veta i hur stor utsträckning de individualiserar sin undervisning, om de är nöjda med detta och om graden av individualisering skiljer sig åt mellan de olika årskurserna. För att få svar på våra frågor har vi gjort en enkätundersökning med lärare från olika årskurser där vi ställt frågor som är relaterade till vårt syfte. Resultatet visar att de flesta lärare har en klar bild av vad individualisering betyder. Det visar sig också att det finns ett stort intresse och en stor vilja att arbeta med individualisering av matematik trots att det ofta föreligger olika hinder, såsom tidsbrist och kunskap.

Syftet med undersökningen är att ta reda på olika svårigheter/styrkor som påverkar elevers prestation gällande matematiska textuppgifter. Vi studerar hur textuppgifter hanteras i undervisningen i två klasser i årskurs tre i ljuset av resultat och rekommendationer från tidigare forskning. Den här undersökningen bygger på observationer, intervjuer och ett elevprov. Vår undersökning visar att eleverna har olika prestationsnivåer. En problemuppgift för en elev kan alltså vara en rutinuppgift för en annan. I våra resultat kan vi se tydligt att språket spelar en avgörande roll gällande undervisningen i matematiska textuppgifter. Det visar också att många elever i de undersökta klasserna har brist i sin förståelse för textuppgifter. Dessutom presterar eleverna med svenska som första språk bättre än andraspråkelever när det gäller textuppgifter. Våra slutsatser stämmer överens med tidigare forskning inom detta område.

<p>Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad begreppen individualiserad resp.individuell matematikundervisning betyder för olika lärare. Vi är också intresserade av att få veta i hur stor utsträckning de individualiserar sin undervisning, om de är nöjda med detta och om graden av individualisering skiljer sig åt mellan de olika årskurserna.</p><p>För att få svar på våra frågor har vi gjort en enkätundersökning med lärare från olika årskurser där vi ställt frågor som är relaterade till vårt syfte.</p><p>Resultatet visar att de flesta lärare har en klar bild av vad individualisering betyder. Det visar sig också att det finns ett stort intresse och en stor vilja att arbeta med individualisering av matematik trots att det ofta föreligger olika hinder, såsom tidsbrist och kunskap.</p>

Detta examensarbete handlar om de yngre barnens intra-aktion med ett matematiskt material i förskolan i form av ett sorteringsmaterial samt om detta material utmanar barns matematiska tänkande utan instruktioner från en vuxen. Här är det barnets görande som står i fokus.   Det teoretiska perspektivet i detta examensarbete är Barads (2007) teori om agentisk realism utifrån teorins centrala begrepp intra-agera tolkat av Lenz Taguchi (2012) och Franzén (2015). Intra-agera enligt Franzéns tolkning av Barads begrepp avser relationen mellan material och människor. Lenz Taguchi menar att ting och material inte kan ses som oaktiva redskap som människor beslutar sig för att använda. Istället kan ting och material ses som aktiva medaktörer som samverkar och samhandlar med människan. Fokus i denna teori är vad föremål såväl mänskliga som icke mänskliga gör när de möts i en intra-aktion. Lenz Taguchi förstår lärandet som summan av ett samhandlande där olika aktiva aktörer är inblandade. I detta sammanhang används samhandlande som ett begrepp för när mänskliga och icke mänskliga aktörer tillsammans skapar något eller ändrar det befintliga till något nytt eller något annat än det var innan. Det är kärnan i ett samhandlande och därmed även i intra-aktionen.   I denna undersökning deltog 19 barn i åldrarna 1-3 år som observerades och data samlades in med hjälp av fältanteckningar. Fältanteckningarna har sedan renskrivits och undersökningens resultat har delats in i fyra olika kategorier och tolkats utifrån studiens teoretiska perspektiv. Sorteringsmaterialet, i form av 72 bondgårdsdjur respektive 72 fordon i sex färger uppdelade i sex olika kategorier av bondgårdsdjur och fordon, låg kvar i sin burk med locket uppskruvat och placerades på en matta på golvet. Därmed skapades förutsättningarna för barnens möjlighet till intra-aktion med sorteringsmaterialet utan någon instruktion av en vuxen.   Studiens resultat visar de yngre barnens intra-agerande med sorteringsmaterialet. I intra-aktionen med sorteringsmaterialet startade en lärprocess hos barnen vilket resulterade i att barnen sorterade materialet efter en eller två egenskaper, använde sig av parbildning samt undersökte materialet med sin kropp och sina sinnen.

I denna kvalitativa studie har vi genomfört fokusgruppssintervjuer med elever på gymnasieskolans introduktionsprogram (IM) som ännu inte nått kunskapskraven för matematik i år 9. Syftet med studien är att få en förståelse av hur elever kan uppleva situationen att befinna sig i matematiksvårigheter samt deras syn på grundskolans matematikundervisning. Eftersom matematik är det ämne som störst mängd elever inte når målen i anser vi att det är väsentligt att se problematiken ur ett elevperspektiv för att kunna sätta in lämpliga åtgärder.  Resultaten har analyserats utifrån Brosseaus teorier om den didaktiska triangeln och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. De visar att elevernas negativa uppfattning om matematik till stor del beror på otydliga förklaringar och brist på hjälp. Lektionerna upplevdes som enformiga och långtråkiga och matematiken som alltför uppdelad i olika fristående områden. Dessutom upplevs ämnet som irrelevant. Resultaten visar på brister som rör den didaktiska triangelns samtliga sidor samt att problem handlar om faktorer på samtliga nivåer utifrån Bronfenbrenners systemteori.

Syftet med studien var att skapa kunskap om elevers subtraktionsstrategier vid tvåsiffriga tal. Studien bestod av elevers lösning av skriftliga subtraktionsuppgifter, skriftlig redovisning av sina subtraktionsstrategier samt elevintervjuerna, Studien genomfördes i åk 2 och åk 3 på två olika skolor. Studien visade att de flesta av deltagare inte hade utvecklat sin taluppfattning så långt för att de skulle behärska mera avancerade subtraktionsstrategier samt att växla mellan olika subtraktionsstrategier. I de fall flexibel användning av subtraktionsstrategier förekom visade det sig inte ha koppling till egenskaper hos talen. Skillnader mellan skolor och individuella skillnader mellan eleverna gällande val av subtraktionsstrategier och på vilket sätt de uttrycktes var stora. Den skriftliga uttrycksformen passade inte för många elever i årskurs 2. För att kunna använda avancerade subtraktionsstrategier krävs en utvecklad taluppfattning samt att eleverna undervisats om de mest effektiva subtraktionsstrategier. Förmågan att uttrycka sina matematiska tankar med hjälp av olika uttrycksformer är individuell och den behöver tränas. / <p>Matematik</p>

Svensk matematikundervisning har under lång tid kritiserats för att eleverna arbetat enskilt i sina matematikböcker. På så sätt har eleverna inte fått möjlighet att kommunicera matematik och därför inte kunna utveckla sin kommunikativa förmåga. Men mycket har hänt i svensk matematikundervisning de senaste åren. En ny läroplan har kommit och många lärare har fått vidareutbildning i matematik genom Matematiklyftet. Denna studies syfte är att undersöka hur lärare resonerar om betydelsen av muntlig kommunikation i matematik och vilka arbetsformer de säger sig använda för att främja den. Totalt har fem lärare som arbetar i årskurs F-3 intervjuats. Två av lärarna bedriver sin undervisning helt utan matematikbok. Resultatet visar att lärarna prioriterar interaktionen mellan eleverna. Lärarna anser det vara viktigt att de själva använder sig av ett korrekt matematiskt språk, men har olika syn på hur viktigt det är att eleverna gör det. Lärarna använder sig av flera kommunikationsutvecklande metoder i sin undervisning och använder flertalet semiotiska resurser för att möta olika elevers lärstilar. Slutsatsen är att det inte finns några direkta skillnader mellan de lärare som använder matematikbok och de som arbetar utan matematikbok gällande hur de resonerar kring muntlig kommunikation och hur de beskriver sin matematikundervisning. Det skulle vara intressant att genom vidare forskning undersöka hur lärare arbetar med muntlig kommunikation med elever med svenska som andraspråk.

Detta är en empirisk studie vars syfte är att undersöka huruvida det sociokulturella perspektivet synliggörs i läroplanerna från 1969–2011. I studien undersöks även i vilken grad kommunikation kommer till uttryck i respektive läroplan samt hur dessa uttryck skiljer sig med fokus på matematikämnet. Studiens resultat grundas i noga utvalda vetenskapliga publikationer men även utifrån Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv. Efter att de fyra läroplanerna granskats visar studiens resultat att aspekter från sociala perspektivets grunder går att finna i varje läroplan trots att Lgr69 och Lgr80 är inspirerade av Piagets teori (SOU, 1992:94). Resultatet visar att det sker en tydlig förskjutning av själva ansvaret för elevens lärande från läraren i Lgr69 och Lgr80 till eleven i Lpo94 och Lgr11. Vidare visar analysen att kommunikation förekommer i alla granskade läroplaner men är mer förekommande i de två sista, Lpo94 och Lgr11. Förutom i Lgr69 förekommer kopplingar mellan det sociala perspektivet och matematikämnet. Kopplingarna går från vikten av att endast tala matematik till hur matematikundervisningen i en kommunikativ miljö ska gå till i praktiken.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka faktorer elever anser påverkar matematikuppgifters svårighetsgrad. Detta undersöks genom forskningsfrågan: Vilka uppfattningar har elever i årskurs 5 och 6 om påverkan på matematikuppgifters svårighetsgrad vad gäller läsförståelse och matematiska begrepp, kontext, semiotiska resurser och andra faktorer? Studiens ramverk baserades på en sammanställning av tidigare forskning. För att undersöka forskningsfrågan intervjuades 15 elever genom enskilda kvalitativa intervjuer. Utifrån elevernas uppfattningar visade resultatet att textmängden, begrepp elever inte förstod eller kände till, begrepp med olika betydelser i det matematiska språket och i vardagsspråket, kontext och semiotiska resurser påverkade elevers förståelse för matematikuppgifter. Begrepp som elever förstod eller kände till varken förenklade eller försvårade deras förståelse för matematikuppgifter. Resultatet visade också att andra faktorer kunde påverka förståelsen för matematikuppgifter.