Syftet med detta utvecklingsarbete var att vi ville genom utomhuspedagogik ge möjlighet för barns utveckling och lärande inom matematik och undersöka barns uppfattningar om matematik. Vi har planerat och genomfört matematikaktiviteter i utomhusmiljö. Verktyg som använts för dokumentation i utvecklingsarbetet var ostrukturerad observation där vi förde anteckningar. Vi planerade och genomförde 12 aktiviteter under fyra tillfällen på en förskola. I barngruppen ingick tio femåringar. Vi riktade in oss på områdena taluppfattning och matematiska begrepp som jämförelseord och lägesord. Genomförandet visade i denna barngrupp att deras uppfattning av matematik är att läsa, skriva och räkna. Barnen visade ett stort intresse och engagemang för aktiviteterna. Vår slutsats är att det krävs ett kontinuerligt arbete med matematik i förskolan för att befästa matematiska begrepp hos barnen samt att det är meningsfullt och engagerande att arbete med matematik utomhus.

This essay begins with self-perceived dilemmas. These events play out in a multicultural area where many people are multilingual, both educators and children and therefore preschools. These dilemmas are about the difficulties in language development and difficulties in creating educational meaningful context for children in multicultural areas. I’ve often wondered why these children generally has a low Swedish vocabulary. Speaking of children with limited Swedish vocabulary I am comparing them to peers who has Swedish as a mother tongue. I worry about how it will effect their first years in school as well as their development in reading and writing skills.   The purpose of this scientific essay is to research how I as an educator can support multilingual children and their language development best way possible. Will special tasks support the development in the Swedish language. I look in to how the preschool and their curriculum referr to this, as well as literature and certain research talk about it too. I look at this from a sociocultural perspective and my reflections and thoughts about power and knowledge- how knowledge is power and power is knowledge. This helps me to reflect on how power effects my decisions as an educator and the education I offer children. I also investigate the concept of meaningful context and equality, and my role in them.

Det har diskuterats om vilken den effektivaste läsinlärningsmetoden - den syntetiska eller analytiska - är. Debatten har pågått i många länder i världen, och Sverige är ett av dem. Uppsatsen undersöker med fokus på läsinlärningsmetoderna tre kursböcker som återkommer på fler än ett lärosäte. De utvalda lärosätena är Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Örebro universitet. Syftet med studien är att med en kvalitativ innehållsanalys granska samt jämföra hur två kursböcker i läsinlärning som används i lärarutbildningen vid svenska universitet ställer sig till syntetisk respektive analytisk läsinlärningsmetod. I metodval har jag utgått från "tematisk analys" för att undersöka och jämföra hur författarna i de två kursböckerna förhåller sig till läsinlärningsmetoderna. Tematisk analys används för att identifiera de återkommande temana i kurslitteraturen. Resultatet visar att författarnas uppfattningar om läsinlärning mer eller mindre närmar sig nutidens forskning som poängterar att läsinlärningsmetoderna kan komplettera varandra och att båda metoderna bör komma till användning i den första läsinlärningen

We have, based on recent studies, observed that pupil’s writing has deteriorated and their texts are often very similar to each other due to similar instructions. The purpose of this study is to understand how teachers in Swedish schools work with pupil’s writing development and if they use any kind of formative forms of expression in the process of becoming a successful writer. The study is based on three theories: a sociocultural perspective, literacy and multimodal teaching. This study is based on interviews with six teachers and focuses on their perspective on how they work with pupil’s writing development. The results of the study shows that teachers use variable ways of teaching, including formative forms and expressions, in order to reach out to the individual pupil and enhance their writing skills. Teachers point out that the use of different tactics, to be able to give the pupils an all-around preceptive, is still needed. Formative forms of expression motivate and extend pupil’s writing skills. When pupil’s individually write stories after dramatizing them together, their stories get a more detailed and expressive description than before because they have experienced the story with their bodies and minds in a different way than they normally do.

Denna studie har som syfte att se var och i vilka sammanhang, barn i förskoleåldern menar att de lär sig läsa och skriva. I denna studie behandlar vi sju barns berättelser om vem som spelar störst roll för deras läs- och skrivutveckling, hur de lär sig skriva samt var och i vilka sammanhang de lär sig. Kvalitativ metod, med intervjuer av sju barn ligger till grund för resultat- och analysarbetet, som i denna studie främst visade på att de deltagande barnen lär sig i mötet med sina viktiga andra för att utvecklas till läsande och skrivande individer. Det är också viktigt att poängtera att barns lärande inte startar vid en viss ålder, utan sker kontinuerligt och läs- och skrivutvecklingen börjar i nästan alla fall redan i förskoleåldern (Fast 2011, s. 38f). Denna studie är ett komplement till tidigare genomförda studier, men här utgår vi främst från barnens perspektiv för att försöka fylla det tomrum vi tyckte verkade finnas inom forskningsområdet. Genom intervjuerna med barnen kom vi fram till de resultat som behandlas och analyseras i det fjärde kapitlet. Resultaten av vår studie visar att de intervjuade barnen beskriver att de lär sig mest hemma, tillsammans med familjemedlemmar och andra som står barnen nära, snarare än i förskolan. Resultaten visade också att barnen lär sig genom scaffolding. Barnens sociokulturella kapital gör att det finns skillnader dem emellan. De barn som medverkar i studien, och som fått erfara läsning och skrivning hemma, är också de barn som deltar i vår studie. Till exempel föräldrar verkar således ha en viktig roll för barnens läs- och skrivutveckling. Flera av barnen beskriver sina syskon och/eller föräldrar som viktiga personer som hjälpt dem att utveckla sitt läsande och skrivande. Resultaten från studien förankrar vi i den sociokulturella teorin, där man ser på lärande och kunskap som något som uppstår mellan individer, då vi finner den användbar för att förstå barns syn på sin egen läs- och skrivutveckling.