Denna studies syfte är att med utgångspunkt i den allmänna diskursen om likvärdighet och dess pragmatiska innebörd, söka belysa spänningsfält mellan politiskt fattade beslut och skolans filosofiska, politiska och pedagogiska diskursser. Studien använder sig av kvalitativa teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Studiens resultat uppvisar flera bilder av likvärdighetens pragmatiska innebörd. I skärningspunkten mellan pedagogik, politik och filosofi pågår olika diskurser om likvärdighet. Med stöd i diskursteorin visas att diskurser om ekonomi och politik står överordnatd andra moraletiska diskurser i skolan och att en gemensam norm för likvärdighet är en myt eftersom pragmatiska sammanhang förändrar diskursen om likvärdighet till många olika perspektiv och antaganden.

This paper seeks to examine how state induced regulatory enforcement of welfare state services can promote equivalence. More precisely, the paper analyses the strategies used by the Swedish School Inspectorate and its implications for promoting an equivalent compulsory school system. The concept of equivalence has several meanings. Therefore an analytical model of equivalence is developed to examine the strategies used by the agency.

No description available.

<p>Syftet med detta examensarbete är att belysa hur bildsalarnas utformning kan påverka elevernas möjligheter i deras arbete med bildämnet i skolan. Olika skolor prioriterar den fysiska miljön i olika omfattning och detta menar vi kan missgynna en likvärdig utbildning.</p><p>Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie i form av intervjuer och observationer på tre gymnasieskolor med olika bakgrund och inriktning. Skolorna, varav två är kommunala och en är en Waldorfskola, valdes medvetet ut med avsikt att jämföra skolornas möjligheter i bildlokalerna och för att kunna besvara dessa frågeställningar:</p><ul><li><p>Vilka skillnader och likheter finns i de olika skolornas lokaler för bildarbete?</p></li><li><p>I vilken grad anser bildlärarna i undersökningen att deras lokaler för bildarbete är utformade för att ge eleverna en fullgod bildundervisning?</p></li><li><p>Vad är enligt bildlärarna viktiga delar i en väl fungerande lokal för bildarbete?</p></li></ul><p>För att ge en i överblick i forskning om skolans fysiska miljö behandlar vi genom en litteraturgenomgång även dessa frågor:</p><ul><li><p>Hur kan den fysiska lokalutformningen påverka välmående och prestationsnivån hos elever och lärare i skolan?</p></li><li><p>Vilket ansvar har skolan gällande den fysiska miljöns utformning?</p></li><li><p>Hur värderas och prioriteras i den fysiska miljöutformningen utifrån forskning på området?</p></li></ul><p>Resultatet av studien visar på stora skillnader i bildlokalernas utformning och kvalité på de tre skolorna. I två av skolorna ansåg bildlärarna att deras lokaler i stor utsträckning var anpassade för att ge eleverna en fullgod utbildning och i en skola uttryckte bildläraren att det fanns stora brister i lokalens anpassning till ämnet. Våra observationer visade också på stora olikheter i de möjligheter som eleverna får beroende på vilken skola de går i. Detta på grund av den utrustning och vilket utrymme eleverna får att arbeta på men även andra faktorer såsom den omkringliggande miljön, möjligheter till att nyttja lokalerna i större eller mindre utsträckning, men även vilka resurser som lagts på en trivsam arbetsmiljö.</p><p>Forskning på området rörande den fysiska miljön i bildsalen har varit svår att finna. Den fysiska miljön i skolan är som helhet inget eget forskningsområde utan de som forskar om skolmiljö gör detta inom sina respektive kunskapsområden. Forskningen visar tydligt på att den fysiska miljön tillsammans med andra parametrar har betydelse för elevernas välmående och prestationsnivå om än det är svårt att enskilt urskilja i hur stor utsträckning just den fysiska miljön påverkar. Exempel på skolor där den fysiska miljön fräschats upp och gjorts mera verksamhetsanpassade har visat på goda resultat både i skolarbete och för elevernas välmående. Skolans ansvar omkring den fysiska miljön rörande planlösning, möjlighet till arbetsro och rörelse är tolkningsbart och kan därför prioriteras mycket olika beroende på vilken skola det gäller. Lokalens utformning och skick har inga tydliga riktlinjer så länge den inte påvisas orsaka hälsorisker eller allergier.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur bildsalarnas utformning kan påverka elevernas möjligheter i deras arbete med bildämnet i skolan. Olika skolor prioriterar den fysiska miljön i olika omfattning och detta menar vi kan missgynna en likvärdig utbildning. Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie i form av intervjuer och observationer på tre gymnasieskolor med olika bakgrund och inriktning. Skolorna, varav två är kommunala och en är en Waldorfskola, valdes medvetet ut med avsikt att jämföra skolornas möjligheter i bildlokalerna och för att kunna besvara dessa frågeställningar: Vilka skillnader och likheter finns i de olika skolornas lokaler för bildarbete? I vilken grad anser bildlärarna i undersökningen att deras lokaler för bildarbete är utformade för att ge eleverna en fullgod bildundervisning? Vad är enligt bildlärarna viktiga delar i en väl fungerande lokal för bildarbete? För att ge en i överblick i forskning om skolans fysiska miljö behandlar vi genom en litteraturgenomgång även dessa frågor: Hur kan den fysiska lokalutformningen påverka välmående och prestationsnivån hos elever och lärare i skolan? Vilket ansvar har skolan gällande den fysiska miljöns utformning? Hur värderas och prioriteras i den fysiska miljöutformningen utifrån forskning på området? Resultatet av studien visar på stora skillnader i bildlokalernas utformning och kvalité på de tre skolorna. I två av skolorna ansåg bildlärarna att deras lokaler i stor utsträckning var anpassade för att ge eleverna en fullgod utbildning och i en skola uttryckte bildläraren att det fanns stora brister i lokalens anpassning till ämnet. Våra observationer visade också på stora olikheter i de möjligheter som eleverna får beroende på vilken skola de går i. Detta på grund av den utrustning och vilket utrymme eleverna får att arbeta på men även andra faktorer såsom den omkringliggande miljön, möjligheter till att nyttja lokalerna i större eller mindre utsträckning, men även vilka resurser som lagts på en trivsam arbetsmiljö. Forskning på området rörande den fysiska miljön i bildsalen har varit svår att finna. Den fysiska miljön i skolan är som helhet inget eget forskningsområde utan de som forskar om skolmiljö gör detta inom sina respektive kunskapsområden. Forskningen visar tydligt på att den fysiska miljön tillsammans med andra parametrar har betydelse för elevernas välmående och prestationsnivå om än det är svårt att enskilt urskilja i hur stor utsträckning just den fysiska miljön påverkar. Exempel på skolor där den fysiska miljön fräschats upp och gjorts mera verksamhetsanpassade har visat på goda resultat både i skolarbete och för elevernas välmående. Skolans ansvar omkring den fysiska miljön rörande planlösning, möjlighet till arbetsro och rörelse är tolkningsbart och kan därför prioriteras mycket olika beroende på vilken skola det gäller. Lokalens utformning och skick har inga tydliga riktlinjer så länge den inte påvisas orsaka hälsorisker eller allergier.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur den enskilde lärarens kunskapssyn kan komma till uttryck i bedömningspraktiken, och hur detta kan påverka likvärdigheten i bedömning och betygsättning. Den teoretiska utgångspunkten har varit de lärandeteorier som speglat den svenska skolan de senaste hundra åren; behaviorismen, kognitivismen, pragmatismen och det sociokulturella perspektivet samt teorier om provkonstruktion. Tillvägagångssättet för studien var två olika metoder, dels en kvalitativ textanalys av prov och dels kvalitativa intervjuer av lärarna som delgett sina prov för analys. Studien avgränsades till tre yrkesverksamma lärare i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet av studien kom att visa att lärarna i studien till viss del talar om kunskap på ett sätt, men praktiskt i handling inte testar av samma kunskap. Resultatet kom också att visa att lärares kunskapssyn skiljer sig åt om man jämför olika lärare, men också att deras kunskapssyn inte helt stämmer överens med kunskapssynen i Lpo94, och att detta kan bidra till brister i likvärdigheten när det gäller bedömning och betygssättning.

Betyg och bedömning är en stor del av lärarnas vardag. Det diskuteras ofta av lärare och elever. Vårt syfte är att kartlägga elev- och lärarperspektivet då det gäller betyg och deras likvärdighet. Vi har också att undersökt eleverna och lärarnas förslag på möjliga förändringar i betygssystemet. Vi har gjort en kvantitativ studie där en enkät med öppna frågor legat till grund för våra resultat. 34 elever i år nio samt nio av de lärare som satte deras betyg ingår i studien. Vi har funnit att lärarnas och elevernas uppfattningar om betyg och deras likvärdighet stämmer ganska väl överens med varandra. Vårt resultat tyder också på att eleverna inte fullt ut förstår betygssystemet och att det kan förklara mycket av de orättvisor som eleverna upplever. Lärarna upplever att betygen blir mer rättvisa och likvärdiga ju längre tid de har haft eleverna och de lärare som tycker sig ha svårast är de som har ämnen där de träffar eleverna under korta perioder.

<p>Betyg och bedömning är en stor del av lärarnas vardag. Det diskuteras ofta av lärare och elever.</p><p>Vårt syfte är att kartlägga elev- och lärarperspektivet då det gäller betyg och deras likvärdighet. Vi har också att undersökt eleverna och lärarnas förslag på möjliga förändringar i betygssystemet.</p><p>Vi har gjort en kvantitativ studie där en enkät med öppna frågor legat till grund för våra resultat. 34 elever i år nio samt nio av de lärare som satte deras betyg ingår i studien.</p><p>Vi har funnit att lärarnas och elevernas uppfattningar om betyg och deras likvärdighet stämmer ganska väl överens med varandra. Vårt resultat tyder också på att eleverna inte fullt ut förstår betygssystemet och att det kan förklara mycket av de orättvisor som eleverna upplever. Lärarna upplever att betygen blir mer rättvisa och likvärdiga ju längre tid de har haft eleverna och de lärare som tycker sig ha svårast är de som har ämnen där de träffar eleverna under korta perioder.</p>

År 2011 gjordes olika ändringar inom skolan och ett exempel på det var införandet av en ny läroplan för grundskola och gymnasium. Med den nya läroplanen infördes ett nytt betygsystem med sex nya betygssteg, A - F, som innehåller “mellanbetyg” som inte funnits i de tidigare systemen och som är mindre tydligt definierade än övriga betygsgrader. Syftet med studien var att öka förståelsen för betygssättningen och förutsättningarna för en likvärdig betygssättning i idrott och hälsa 1, genom att undersöka hur lärare resonerade kring betygssättning av betygen B och D. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med lärare på olika skolor som undervisar i idrott och hälsa 1. Empirin från intervjuerna analyserades sedan utifrån likvärdighet och läroplansteori. Studiens resultat visade att lärare resonerar att mellanbetygen B och D kan användas vid enskilda kunskapskrav eller vid en sammanvägning av kunskapskraven till ett slutbetyg. Lärare tolkade läroplanens formulering om till övervägande del på ett kvalitativt, kvantitativt och holistiskt sätt. Slutsatsen är att lärarna använder mellanbetygen på olika sätt och vid olika tillfällen varför förutsättningarna för en likvärdig betygsättning blir sämre. Det leder till att de mål om likvärdighet som skollagen har, inte uppnås, eftersom att utbildningen inte kan sägas vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas.