<p>Syftet med detta examensarbete är att belysa hur bildsalarnas utformning kan påverka elevernas möjligheter i deras arbete med bildämnet i skolan. Olika skolor prioriterar den fysiska miljön i olika omfattning och detta menar vi kan missgynna en likvärdig utbildning.</p><p>Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie i form av intervjuer och observationer på tre gymnasieskolor med olika bakgrund och inriktning. Skolorna, varav två är kommunala och en är en Waldorfskola, valdes medvetet ut med avsikt att jämföra skolornas möjligheter i bildlokalerna och för att kunna besvara dessa frågeställningar:</p><ul><li><p>Vilka skillnader och likheter finns i de olika skolornas lokaler för bildarbete?</p></li><li><p>I vilken grad anser bildlärarna i undersökningen att deras lokaler för bildarbete är utformade för att ge eleverna en fullgod bildundervisning?</p></li><li><p>Vad är enligt bildlärarna viktiga delar i en väl fungerande lokal för bildarbete?</p></li></ul><p>För att ge en i överblick i forskning om skolans fysiska miljö behandlar vi genom en litteraturgenomgång även dessa frågor:</p><ul><li><p>Hur kan den fysiska lokalutformningen påverka välmående och prestationsnivån hos elever och lärare i skolan?</p></li><li><p>Vilket ansvar har skolan gällande den fysiska miljöns utformning?</p></li><li><p>Hur värderas och prioriteras i den fysiska miljöutformningen utifrån forskning på området?</p></li></ul><p>Resultatet av studien visar på stora skillnader i bildlokalernas utformning och kvalité på de tre skolorna. I två av skolorna ansåg bildlärarna att deras lokaler i stor utsträckning var anpassade för att ge eleverna en fullgod utbildning och i en skola uttryckte bildläraren att det fanns stora brister i lokalens anpassning till ämnet. Våra observationer visade också på stora olikheter i de möjligheter som eleverna får beroende på vilken skola de går i. Detta på grund av den utrustning och vilket utrymme eleverna får att arbeta på men även andra faktorer såsom den omkringliggande miljön, möjligheter till att nyttja lokalerna i större eller mindre utsträckning, men även vilka resurser som lagts på en trivsam arbetsmiljö.</p><p>Forskning på området rörande den fysiska miljön i bildsalen har varit svår att finna. Den fysiska miljön i skolan är som helhet inget eget forskningsområde utan de som forskar om skolmiljö gör detta inom sina respektive kunskapsområden. Forskningen visar tydligt på att den fysiska miljön tillsammans med andra parametrar har betydelse för elevernas välmående och prestationsnivå om än det är svårt att enskilt urskilja i hur stor utsträckning just den fysiska miljön påverkar. Exempel på skolor där den fysiska miljön fräschats upp och gjorts mera verksamhetsanpassade har visat på goda resultat både i skolarbete och för elevernas välmående. Skolans ansvar omkring den fysiska miljön rörande planlösning, möjlighet till arbetsro och rörelse är tolkningsbart och kan därför prioriteras mycket olika beroende på vilken skola det gäller. Lokalens utformning och skick har inga tydliga riktlinjer så länge den inte påvisas orsaka hälsorisker eller allergier.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur bildsalarnas utformning kan påverka elevernas möjligheter i deras arbete med bildämnet i skolan. Olika skolor prioriterar den fysiska miljön i olika omfattning och detta menar vi kan missgynna en likvärdig utbildning. Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie i form av intervjuer och observationer på tre gymnasieskolor med olika bakgrund och inriktning. Skolorna, varav två är kommunala och en är en Waldorfskola, valdes medvetet ut med avsikt att jämföra skolornas möjligheter i bildlokalerna och för att kunna besvara dessa frågeställningar: Vilka skillnader och likheter finns i de olika skolornas lokaler för bildarbete? I vilken grad anser bildlärarna i undersökningen att deras lokaler för bildarbete är utformade för att ge eleverna en fullgod bildundervisning? Vad är enligt bildlärarna viktiga delar i en väl fungerande lokal för bildarbete? För att ge en i överblick i forskning om skolans fysiska miljö behandlar vi genom en litteraturgenomgång även dessa frågor: Hur kan den fysiska lokalutformningen påverka välmående och prestationsnivån hos elever och lärare i skolan? Vilket ansvar har skolan gällande den fysiska miljöns utformning? Hur värderas och prioriteras i den fysiska miljöutformningen utifrån forskning på området? Resultatet av studien visar på stora skillnader i bildlokalernas utformning och kvalité på de tre skolorna. I två av skolorna ansåg bildlärarna att deras lokaler i stor utsträckning var anpassade för att ge eleverna en fullgod utbildning och i en skola uttryckte bildläraren att det fanns stora brister i lokalens anpassning till ämnet. Våra observationer visade också på stora olikheter i de möjligheter som eleverna får beroende på vilken skola de går i. Detta på grund av den utrustning och vilket utrymme eleverna får att arbeta på men även andra faktorer såsom den omkringliggande miljön, möjligheter till att nyttja lokalerna i större eller mindre utsträckning, men även vilka resurser som lagts på en trivsam arbetsmiljö. Forskning på området rörande den fysiska miljön i bildsalen har varit svår att finna. Den fysiska miljön i skolan är som helhet inget eget forskningsområde utan de som forskar om skolmiljö gör detta inom sina respektive kunskapsområden. Forskningen visar tydligt på att den fysiska miljön tillsammans med andra parametrar har betydelse för elevernas välmående och prestationsnivå om än det är svårt att enskilt urskilja i hur stor utsträckning just den fysiska miljön påverkar. Exempel på skolor där den fysiska miljön fräschats upp och gjorts mera verksamhetsanpassade har visat på goda resultat både i skolarbete och för elevernas välmående. Skolans ansvar omkring den fysiska miljön rörande planlösning, möjlighet till arbetsro och rörelse är tolkningsbart och kan därför prioriteras mycket olika beroende på vilken skola det gäller. Lokalens utformning och skick har inga tydliga riktlinjer så länge den inte påvisas orsaka hälsorisker eller allergier.