Syftet med denna studie var att bidra med kunskapsutvecklingen gällande diskursen om dels begreppet ADHD, dels specialpedagogiskt stöd på fritidshemmet till elever med ADHD utifrån fritidspedagogernas berättelser. Resultaten analyserades genom diskursanalys, en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med anställd personal i fritidshem. I resultaten framstår det att fritidspedagogerna beskriver begreppet ADHD i fritidshemmet med medicinska och normativa uttryck. Specialpedagogiskt stöd som ges till elever med ADHD på fritidshemmet beskrivs utifrån både det relationella och det kategoriska perspektivet. I vidare forskning skulle det vara intressant att genomföra en studie för att undersöka om det finns ett samband mellan användningen av medicinska och normativa uttryck och det perspektiv på specialpedagogiskt stöd som ges i fritidshemmet.

The new special education teacher degree program was launched in Sweden in 2008. The term new was used since the content was new, but the name stayed the same. Knowledge about the new content, based on the regulations of degree, would have contributed to make the different skills of special education teachers visible. The purpose of this study has been to visualize the consensus about how headmasters, SENCOs and teachers look at the assignment for special education teachers with focus on language-, writing- and reading development. The opinions of the various occupational groups have then been compared with the existing regulations of degree. The study showed that their opinions mainly corresponded with the existing regulations of degree. The quantitative nature of the study is based on empirical data, collected by a survey, with 240 informants. The statements the informants had to consider was largely based on the regulations of degree. Headmasters, SENCOs and teachers show a large coherence within their own group in what they think a special education teacher´s duties should consist of. On the other hand, there is less consensus between these professions. This disagreement could possibly be influenced by different perspectives on special education.

Syftet med denna studie är att undersöka hur speciallärare i matematik ser på extra anpassningar och särskilt stöd i matematikundervisningen. Studien har en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra speciallärare i matematik verksamma på F-6 och 7-9 skolor för att få en förståelse för hur speciallärare i matematik ser på de nya direktiven i skollagen kring stödinsatser.   Som analysverktyg har gällande skollag, Lgr 11 samt Skolverkets allmänna råd använts men även olika specialpedagogiska perspektiv. Resultatet i studien visar att tre av speciallärarna i matematik ser extra anpassningar som ett enklare mellansteg mellan elevens behov och särskilt stöd men att anpassningar inte upplevs som en ny företeelse bland lärarna. Däremot är det ingen av speciallärarna i matematik som upplever att arbetet med extra anpassningar har minskat den administrativa bördan.   I resultatet framgår även att speciallärarna i matematik inte upplever någon tydlig gräns mellan extra anpassningar och särskilt stöd utan det är insatsens karaktär som är avgörande. Resultatet visar också att omfattning, varaktighet och ingripande karaktär är viktiga parametrar i definitionen av särskilt stöd. I studien kan också olika specialpedagogiska perspektiv urskiljas vars betydelse framträder i speciallärarnas beskrivningarna av konsekvenserna för såväl skolans arbete som i förhållningssättet till elever i behov av stöd.   För att de nya bestämmelserna kring stödinsatser ska få önskad effekt är det av betydelse att speciallärare i matematik har den kompetens som krävs för att bedöma och tolka extra anpassningar och särskilt stöd i syfte att kunna vägleda matematiklärare i arbetet mot att elever ska nå målen för utbildningen. / The aim of this study is to investigate special adjustments and special support in the mathematics education from a special education teacher in mathematics perspective. The study has a hermeneutical approach. Accordingly, semi-structured interviews with four special education teachers in mathematics from grade F-6 and grade 7-9 has been used to gain an understanding of how special education teachers in mathematics view the new directives in the school law regarding support measures.  The analytical tools that has been used are the Swedish School Law, the curriculum (Lgr 11) , general advice from the Ministry of Education and perspectives on special education. The result of the study shows that three of the special education teachers in mathematics see the special adjustments as a path between the students’ needs and special support but the teachers doesn´t regard it as anything new. However, none of the special education teachers in mathematics notice any decrease in administrative burden in the work of special adjustments. Also noticeable from the results, is that the special education teachers in mathematics experience make no difference between the special adjustments and special support. Rather, it was the character of the special educational support that was definitive. The result also shows that the width, length and level of involvement are important indicators when measuring special support. In the study different perspective on special education can be noticed in the special education teachers in mathematics descriptions of the consequences for both the school's work as in the approach to students in need of support. So, if the new laws regarding special educational support will have the desired effect, it is necessary that the special education teachers in mathematics have the required level of competence to interpret what special adjustments and special support is and being able to guide teacher in mathematics to be able to guide students to achive the educational goals.

The movement towards developing existing education systems to be more inclusive can be seen worldwide. However, even in a country such as Finland where inclusive ideology has been promoted in national policies for a considerable time, there are existing needs for development that need to be examined. The aim of this systematic review was to examine these existing needs for development in primary schools in Finland. Inclusive education means the inclusion of all children. In this systematic review, the focus was on those children in risk of exclusion with special educational needs due to a disability. The results are analyzed by utilizing a framework inspired by the framework developed by Ainscow and Miles (2009). The results show that there are several needs for development especially related to systems and structures, and practice. Furthermore, more systematic actions are needed moving from policies to effective implementation of inclusive practices. Overall, inclusion is a complex concept and future research conducted with diverse groups of children of all ages is greatly needed.

Föreliggande studie syftar till att bidra med kunskapen om specialpedagogers yrkesidentitet i relation till särskilt stöd i matematik. Forskningsansatsen är kvalitativ och utgångspunkten för studien är sju intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger i den svenska grund- och gymnasieskolan. Specialpedagogernas beskrivningar har analyserats med hjälp av en diskursanalys och de teoretiska begreppen diskurs och positionering. Resultatet visar att tre diskurser, Specialpedagogik-diskurs, Matematik-diskurs och Frihets-diskurs, kan konstrueras utifrån specialpedagogernas utsagor. Studiens slutsats är att specialpedagogernas positionering är en komplex och föränderlig process och att de tre konstruerade diskurserna påverkar vilka positioner som tillgängliggörs och vilka positioner som specialpedagogerna tar och ges. Specialpedagogik-diskursen är den diskurs som utövar tydligast påverkan på specialpedagogernas positionering. Studien visar också att specialpedagogernas positionering kan påverka skolors arbete med särskilt stöd i matematik. Utifrån kunskaper om matematik, relationellt perspektiv och ett relationsskapande synsätt tar ofta specialpedagogerna en mer tillbakadragen position gentemot kollegorna i arbetet med särskilt stöd i matematik. Detta kan bidra till att skapa ett avstånd mellan ämnesinnehållet (matematiken) och det specialpedagogiska arbetet och dess innehåll. Avslutningsvis visar studien att specialpedagogerna kan spela en viktig roll i att överbrygga detta avstånd eftersom de på individ-, grupp- och organisationsnivå är en yrkesgrupp som kan påverka arbetet med särskilt stöd i matematik.