Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas erfarenheter av att leva med yngre personer med demenssjukdom. När en yngre person drabbas av demenssjukdom påverkas hela familjen. Personen som drabbas blir helt beroende av sin familj och det begränsar livsutrymmet för de anhöriga. För att svara på syftet gjordes en litteraturöversikt med kvalitativ metod, baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet delades upp i två huvudkategorier med åtta underkategorier som beskriver olika erfarenheter som anhöriga har av att leva med en yngre person med demenssjukdom både före och efter diagnostisering. Kategorierna var: 1. Förändringar i livet med underkategorier: en annan person, osäkerhet före och efter diagnostisering, oro inför framtiden och sorg, behov av hjälp och stöd. 2. Ett liv med ökad belastning och har underkategorier: förlust och saknad, social isolering, försämrat välbefinnande, användning av olika copingstrategier. Resultatet kan öka sjuksköterskans kunskaper kring tidig debut av demenssjukdom, öppenhet och förbereda för att göra undersökningar för att stärka misstankar och inte dra förhastade slutsatser.

Undersökningen gjordes i en klass tre med 26 barn och en klasslärare. Syftet med undersökningen var att se hur en lärare som inte arbetade efter en specifik genrepedagogik arbetade med genrer i en klass, då det uttryckligen står i kursplanen att alla elever skall kunna skriva och läsa olika genrer. Uppsatsen är utformad efter tre intervjuer rörande genrer samt observationer kring vad för genre de arbetade med samt i vilken utsträckning de förekom. Resultatet av intervjuerna och observationerna ställdes sedan mot teoriavsnittet och analyserades mot varandra i analysen, för att se om lärarens sätt att arbeta kring genrer stämde överens med det som forskare och teoretiker anser vara gynnande för eleverna. Resultatet av analysen visade att läraren inte ansåg att hon arbetade med genrer utan med texttyper, genrer visades i detta fall vara en synonym till hennes uppfattning av texttyper. Det visade sig även vara så att läraren arbetade mycket med mönster och mallar vilket är ett klart explicit arbetssätt. Med explicit undervisning menas att undervisningen är formstyrd. De menar att eleverna behöver tydliga mönster för att de skall kunna skriva olika genrer samt för att förstå vilken social och kulturell kontext de tillhör. Hon hade även inslag av ett implicit arbetsätt, det vill säga att elever lär sig per automatik hur olika texter skrivs genom att läsa dem. Det implicita undervisningssättet visade sig då hon emellanåt ville fokusera mer på elevernas skriv och läslust än formen på det de producerade.

This paper is a study of the Swedish fornborg Torsburgen on Östergarnslandet, Gotland. This is the largest fornborg on Gotland and it has an area of 112 hectares. The northern, eastern and western parts of the plateau, on which Torsburgen is lying, has natural cliffs of up to 30 meters, while there in the southern part is a two-kilometer-long wall. During the 1980´s a part of the wall was excavated in an attempt to date the construction. The conclusion was, that it had many different building stages. The earliest find was dated to the later Roman Iron Age (AD 200-400) and that period is therefore also the focus of this paper.  The aim of this paper is to explain different hypotheses of why this wall was built (for what reason) and what purpose did it fulfill in society. Archaeological finds from Gotland, dated to the period of the later Roman Iron Age, often show connections to the Roman Empire and therefore the construction could be a result of influences from that part of the world.  It is however, with today’s knowledge, not possible to point out one specific reason why the wall of Torsburgen was built and for what reason they needed to fortify the area of 112 hectares. It could have been an invading force, but it could just as likely have been a need of a hideout to protect the inhabitants on the island from an invading force. Other hypotheses are that it could have been a place for religious practice or a hideout for exiled people, which some people claim that an episode in the Gotlandic legend Gutasagan is about. Hopefully archaeological finds in the future could lead to new knowledge and maybe result in an answer of why this monument is standing there.

Vid placering av barn i familjehem skall det enligt Socialtjänstlagen i första hand övervägas om placering hos anhörig eller annan närstående är möjlig. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur anhörigplaceringar övervägs och på vilket sätt socialsekreterare inom Skellefteå kommun ser till barnets bästa i dessa bedömningar. Kvalitativa intervjuer har genomförts med två socialsekreterare som arbetar med yngre barn och för att analysera materialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultatet har vidare analyserats utifrån tidigare forskning och med hjälp av bland annat Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultatet visar att socialsekreterarna anser att det går bra att tillämpa den aktuella lagparagrafen och att de alltid tar upp frågan kring möjliga anhöriga med föräldrarna inför en placering, men att det finns en hel del faktorer att ta hänsyn när övervägandet görs. Vad som är barnets bästa är inte alltid självklart, men det är socialsekreterarnas uppgift att ta reda på under utredningstiden.

Studiens syfte är att belysa teknikens mångfald samt att analysera hur man kan väcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlärningstillfällen i förskolan. Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har påverkan på barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgå ifrån vid planering av förskoleverksamheten i teknik. En slutsats är att lärare i förskolan och grundskolans tidigare år behöver göras medvetna om teknikens mångfald.

Omkring 5 procent av kvinnor i 20 årsåldern lider av urininkontinens och antalet stiger med åren, mörkertalet tros vara stort. Få av dessa kvinnor söker vård och syftet med examensarbetet var att sammanställa och kartlägga faktorer som är avgörande om kvinnor söker vård eller inte vid urininkontinens. Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie. 21 artiklar ingick och kvalitativ innehållsanalys av data genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans metod. Resultatet visar att normalisering av symtom är den största anledningen till att kvinnor inte söker vård, följt av skamkänslor, bristande samspel med vården, copingstrategier, kunskapsbrist om urininkontinens och kulturella/språkliga hinder. Kvinnor söker i första hand vård när symtombördan blivit för stor, följt av att de får tillgång till kunskap om urininkontinens, när livskvaliteten påverkas negativt, att problemet upptäcks vid vårdkontakt av annat skäl, oro eller av socioekonomiska skäl. Slutsats utifrån dessa data är kunskapsbrist det som leder till att kvinnor normaliserar eller skäms över sina besvär och därför söker vård först när symtomen blivit så svåra att livskvaliteten påverkas negativt.

<p>Studiens syfte är att belysa teknikens mångfald samt att analysera hur man kan väcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlärningstillfällen i förskolan. Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har påverkan på barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgå ifrån vid planering av förskoleverksamheten i teknik. En slutsats är att lärare i förskolan och grundskolans tidigare år behöver göras medvetna om teknikens mångfald.</p>

<h1><h1>Sammanfattning</h1><p>Syftet med vår studie är att undersöka anhörigas erfarenheter från det att deras närstående personlighetsförändras på grund av sin demenssjukdom tills de anhöriga accepterar en placering för dem på ett särskilt boende. När vi talar om anhöriga avser vi informanterna och när vi talar om närstående avser vi de demenssjuka. Den grupp av demenssjuka vi inriktar oss på är yngre dementa personer som fått diagnosen demens före 65 års ålder. I våra yrkesarbeten har vi kunnat se att dessa personer och deras anhöriga genomgår en annan process än vad som är fallet när individer har åldersdemens. Det vi bland annat kunnat se är att både anhöriga och de personer som får diagnosen ofta tappar tron på framtiden för att sjukdomen gör att det sociala livet och det egna förhållandet stannar av beroende på att vänner och andra anhöriga har svårt att hantera det nya beteendet som glömska, aggressivitet och oro. De anhöriga känner sig även lurade av att deras närstående i så tidig ålder blev sjuka och att de inte fick uppleva ålderdomen tillsammans.</p><p> </p><p>Vi har i vår studie kunnat se hur de anhöriga har pendlat mellan makt, vanmakt och till slut motmakt under processen som de genomgått tillsammans med sina närstående. I vår studie gjordes fyra intervjuer med anhöriga som har en närstående i gruppen yngre dementa.</p></h1>

Sammanfattning Syftet med vår studie är att undersöka anhörigas erfarenheter från det att deras närstående personlighetsförändras på grund av sin demenssjukdom tills de anhöriga accepterar en placering för dem på ett särskilt boende. När vi talar om anhöriga avser vi informanterna och när vi talar om närstående avser vi de demenssjuka. Den grupp av demenssjuka vi inriktar oss på är yngre dementa personer som fått diagnosen demens före 65 års ålder. I våra yrkesarbeten har vi kunnat se att dessa personer och deras anhöriga genomgår en annan process än vad som är fallet när individer har åldersdemens. Det vi bland annat kunnat se är att både anhöriga och de personer som får diagnosen ofta tappar tron på framtiden för att sjukdomen gör att det sociala livet och det egna förhållandet stannar av beroende på att vänner och andra anhöriga har svårt att hantera det nya beteendet som glömska, aggressivitet och oro. De anhöriga känner sig även lurade av att deras närstående i så tidig ålder blev sjuka och att de inte fick uppleva ålderdomen tillsammans.   Vi har i vår studie kunnat se hur de anhöriga har pendlat mellan makt, vanmakt och till slut motmakt under processen som de genomgått tillsammans med sina närstående. I vår studie gjordes fyra intervjuer med anhöriga som har en närstående i gruppen yngre dementa.

Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt som pedagogen kommunicerar med yngre barn i förskolan. I litteraturen kan man läsa om den sociokulturella teorin, vad kommunikation är och vad pedagogen har för roll. För att ta reda på vilka sätt pedagogen kommunicera med yngre barn i förskolan gjordes observationer i tamburen vid utgång. Här får pedagogen möjlighet att kommunicera om matematik, kroppsuppfattning, höger, vänster m.m. När observationerna utfördes var det snö och kallt ute. Då behövde barnet mycket kläder på sig, vilket gjorde att pedagogen fick en längre tid att kunna föra en dialog tillsammans med barnet. Det gjordes 17 observationer på nio olika avdelningar på fyra olika förskolor. För att se resultatet av observationerna gjordes en tabell, där kan utläsas på vilka sätt pedagogen kommunicera till det yngre barnet. Resultatet tyder på att pedagoger använder sig mest av pedagogisk dialog med yngre barn i förskolan.