Syftet med denna studie var att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka möjligheter och eventuella problem i den pedagogiska praktiken kring teknik för yngre åldrar genom intervjuer av några lärare. I studien intervjuades tre verksamma lärare i grundskolans yngre skolår. De forskningsfrågor jag har försökt besvara är; Hur kan lärarnas definition av teknik och teknisk kunskap förstås ha inverkan på den pedagogiska praktiken kring teknik?; hur beskriver lärarna sitt upplägg av undervisningen i teknik?; vad beskrivs av lärarna som kan förstås som möjligheter och hinder för att undervisa i teknik? För analys av frågorna används bricolage, som innebär att jag använt mig av en ostrukturerad analysmodell där man som forskare blandar olika analytiska tekniker och begrepp fritt. Resultatet visar på snäva definitioner av vad teknik är och osäkerhet kring teknikundervisningen i de yngre skolåren samt hur svårt det är för ett nytt obligatoriskt ämne att etablera sig i skolan då det påverkas starkt av dess traditioner genom tidigare läroplansformuleringar. Resultatet visar även att skolans teknikundervisning i lägre åldrar idag är beroende av sponsrat material.

Det övergripande syftet med detta utvecklingsarbete är att utveckla den fysiska miljön på en avdelning för de yngsta barnen i förskolan.  Närmare bestämt vill vi studera och beskriva barnens rörelselek före och efter det att delar av innemiljön har gjorts om. Uppsatsen presenterar en beskrivning av barns grovmotoriska lek före och efter det att delar av innemiljön har gjorts om.  Utvecklingsarbetet genomfördes på en nybyggd förskola (år 2008) med så kallade hemvister. På förskolan fanns endast grundpaketet för nystartade förskolor. Då barnen hoppade och klättrade på sådant som ej lämpade sig för den typen av aktivitet, beslutades att avsätta ett rum på hemvisten för att bygga upp en stimulerande och utmanande miljö. Resultatet visade att med hjälp av de lekanordningar som tillverkades så minskade klättrandet på olämpliga föremål och barnens samspel främjades och utvecklades.

Syfte: Att undersöka hur den yngre generationen (19-29 år) upplever att bankerna arbetar med marknadsföring gentemot dem. Vidare är vårt syfte att undersöka hur den yngre generationen upplever deras relation till bankväsendet, och vad de anser är viktigt i valet av bank. Forskningsfråga: Hur upplever den yngre generationen att bankväsendet arbetar med relationsmarknadsföring gentemot dem? Hur beskriver den yngre generationen sin relation till bankväsendet? Vad anser den yngre generationen är viktigt i valet av bank? Metod: Att utifrån ett deduktivt vetenskapligt synsätt genomföra en enkätundersökning på en population som representerar en yngre generation samt att genom observation klarlägga och analysera bankväsendets användning av sociala medier, webbsidor och kundbemötande. Slutsats: Bankväsendet ägnar sig inte åt ett relationsmarknadsföringsarbete som den yngre generationen upplever som tillfredsställande och tillräcklig. Undersökningen visar att den yngre generationen beskriver sin relation till bankväsendet som relativt avlägsen. Den yngre generationen är också relativt eniga om att det allra viktigaste vid bankval är att känslan av förtroende för personalen och upplevelsen av att banken kan se människan som en enskild individ.

Bakgrund: En stroke kommer utan förvarning och lämnar kvar olika sorters funktionsnedsättningar. Cirka 30 000 människor drabbas av en stroke varje år i Sverige och ungefär 20 % av dem är under 65 år. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur unga patienter upplever sin livssituation efter en stroke. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna i studien analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom att livssituationen förändrades efter stroken. Många hade fått olika typer av handikapp som de fick lära sig att leva med. De strokedrabbade blev beroende av andra på grund av sina handikapp vilket orsakade ett lidande. Vissa var rädda för att få en ny stroke och undvek därför vissa aktiviteter vilket gjorde att det sociala livet påverkades. De strokedrabbade utvecklade passiva och aktiva överlevnadsstrategier för att klara av vardagen. De ansåg att rehabiliteringen inte var anpassad till deras unga ålder. Arbetet och arbetskamraterna var en viktig del i deras liv. Slutsatser: Både anhöriga och vårdpersonal behöver stödja och hjälpa de strokedrabbade att komma vidare i livet. Att informera de strokedrabbade om konsekvenserna av stroken minskar rädslan för en ny stroke och underlättar återvändandet till arbetet.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka förskolans yngsta barns lärande i situationer som karaktäriseras av ett musiskt arbetssätt. För att kunna genomföra detta måste vi först visa om det är ett musiskt arbetssätt som förskolläraren arbetar utifrån. I den verksamhet som visades undersökte vi sedan hur lärandet hos de yngre barnen synliggjordes genom musiska uttryck. Genom en samtalsintervju med en förskollärare har vi försökt synliggöra dennes tankar, erfarenheter och uppfattningar om de yngre barnens lärande vid musiska aktiviteter. Genom sex observationer av förskolans yngsta barn vid musiska aktiviteter har vi studerat vilket lärande som där synliggörs. Litteraturen som vi har utgått från lyfter lärande, vad som karaktäriseras musiskt samt begrepp, tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som berört vårt område. Slutsatser vi kommit fram till är att förskolläraren arbetade musiskt och har en stor kunskap om de yngre barnens lärande. Samt att musisk pedagogisk verksamhet berikar det lustfyllda lärandet hos de yngre barnen i förskolan.

This is a work about the relationship between cult houses and halls. In my essay I will go through four different places were cult houses and halls both exist. I will look at the findings and the landscapes were the settlements are located in. The places I have chosen are Lunda in Södermanland, Slöinge in Halland, Uppåkra in western Skåne and Järrestad in southeast Skåne. Because of that the cult houses and halls are occurring during the late Iron Age, it is during this time period that I will work in. As a ground when I look at this, I'll use interpretations from four archaeologists who have been through and dug out the places that I have chosen.

<p><strong>Bakgrund</strong>: En stroke kommer utan förvarning och lämnar kvar olika sorters funktionsnedsättningar. Cirka 30 000 människor drabbas av en stroke varje år i Sverige och ungefär 20 % av dem är under 65 år. <strong>Syfte</strong>: Syftet med studien var att undersöka hur unga patienter upplever sin livssituation efter en stroke. <strong>Metod</strong>: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna i studien analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.<strong> Resultat</strong>: Det framkom att livssituationen förändrades efter stroken. Många hade fått olika typer av handikapp som de fick lära sig att leva med. De strokedrabbade blev beroende av andra på grund av sina handikapp vilket orsakade ett lidande. Vissa var rädda för att få en ny stroke och undvek därför vissa aktiviteter vilket gjorde att det sociala livet påverkades. De strokedrabbade utvecklade passiva och aktiva överlevnadsstrategier för att klara av vardagen. De ansåg att rehabiliteringen inte var anpassad till deras unga ålder. Arbetet och arbetskamraterna var en viktig del i deras liv. <strong>Slutsatser</strong>: Både anhöriga och vårdpersonal behöver stödja och hjälpa de strokedrabbade att komma vidare i livet. Att informera de strokedrabbade om konsekvenserna av stroken minskar rädslan för en ny stroke och underlättar återvändandet till arbetet.</p>

Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur arbete med sång, rim och ramsor kan främja yngre elevers språkutveckling i engelska som främmande språk. Detta görs genom att fokusera på främjandet av barns språkinlärning, hur lärare bör arbeta med sång, rim och ramsor inom engelska som främmande språk, samt lärares attityder till ett sådant arbetssätt. Arbetet genomfördes som en systematisk litteraturstudie innehållande en bakgrund med relevant teori, samt analys av fem vetenskapliga studier rörande ämnet. Dessa gav möjlighet till en bred bild av området, då länder och perspektiv varierade. Studierna valdes ut genom sökning i databaser efter relevans och tillförlitlighet. I studiernas resultat framgick att majoriteten av tillfrågade lärare och elever var positivt inställda till arbete med sång och ramsor i engelskundervisning, och den språkutveckling dessa metoder innebar. Genom arbete med läraren som förebild motiverades eleverna. Dock fanns en avsaknad av material och kunskap för att kunna genomföra och bedöma undervisning innehållande sång och ramsor. En avsaknad av rim i de studier som analyserats berörs även i studien, likaså en brist på svenska studier. Sammanfattningsvis verkar sång och ramsor enligt de granskade studierna ha ett värde i engelskundervisning. Dock finns det behov av mer forskning och kunskap för att få starkare underlag för användning av dessa metoder i undervisning.

SammanfattningSyftet med denna C-uppsats är att undersöka vilken personlig attityd lärare har tillskolämnet Teknik och se vilken eventuell roll den attityden kan tänkas spela för lärandet.Målet är att undersöka och synliggöra lärares tankar och känslor runt ett ämne som de ärålagda att undervisa i men inte har utbildning för. Insamlade data relateras till aktuellforskning och litteratur. Samt ges en läroplansbakgrund för att påvisa teknikämnets natur.Som metod har jag använt empirisk undersökning grundad i kvalitativa samtalsintervjuermed lärarna. Min studie visar att intervjupersonerna inte är bekväma i teknikämnet.Lärarna i denna studie saknar utbildning i teknikämnet och styrs därför av sin egen attitydtill ämnet. De speglar en rädsla samt till viss del ett ointresse för Teknik även fast deanser att ämnet har en plats i skolan. Attityden till ämnet resulterar i att Teknik inte fården plats i skolan som ämnet bör ha. Min undersökning bekräftar vad tidigare forskninginom ämnet har fört fram. Det vill säga att utbildade lärare är viktigt oavsett ämne och attden attityd man har till ämnet man undervisar i påverkar lärandesituationen.

Abstract The intension with this paper was to describe the understanding students in third grade had about mathematics and how these students, based on their previous mathematics experiences, apprehend the coming national tests in mathematics. After the test period the student was interviewed on how they experienced their participation in the test. The choice of method was the qualitative case study where the data was collected from interviews and observations. In the result that was found, the interviewed students described mathematics as counting. Students preferred easy math work and to solve routine tasks in math books instead of more demanding work. The students could not see mathematics as something they needed or used in daily life but they thought that as an adult, they would most likely need to count. Students were uncertain of what the national test was and an anxious mood prevailed before the tests. After the tests, the students thought the tests had been much more difficult than they expected. The overall conclusion for this paper is the discrepancy between policy documents relating to the subject of mathematics and the students perception and that students have apparently a little knowledge of the national tests before the test period despite the fact that the teacher had explained what it was.