I vår studie har vi genom vårt syfte tagit reda på hur pedagoger har använt sig av sånger som ett pedagogiskt verktyg, och vi har undersökt hur pedagogerna kunde skapa delaktighet till barnens språkutveckling genom sång och samlingar på förskolan. Vilka mål hade pedagogerna? För att nå syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där man fokuserar på egenskaperna och inte på personerna som deltar. Intervjuerna utfördes med pedagoger på två olika förskolor, både enskilda samt i grupp. Studiens resultat visade att musik används i förskolan, som ett verktyg för barnens språkutveckling. Samtliga respondenter var överens om att musik och sång främjar barnens lärande på många olika sätt. Dels är sång språkfrämjande samtidigt som musiken ger rytmik, vilket leder till motorik som främjar samspel med andra, glädje och gemenskap. Exempel på andra lärandeområden var när pedagoger använder sig av sånger för att barnen ska lära sig exempelvis veckodagar, månader, namn, matematik och mycket mer. Respondenterna ansåg dock att de skulle vilja ha mer kompetens för att föra musiken ännu mer framåt.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur arbete med sång, rim och ramsor kan främja yngre elevers språkutveckling i engelska som främmande språk. Detta görs genom att fokusera på främjandet av barns språkinlärning, hur lärare bör arbeta med sång, rim och ramsor inom engelska som främmande språk, samt lärares attityder till ett sådant arbetssätt. Arbetet genomfördes som en systematisk litteraturstudie innehållande en bakgrund med relevant teori, samt analys av fem vetenskapliga studier rörande ämnet. Dessa gav möjlighet till en bred bild av området, då länder och perspektiv varierade. Studierna valdes ut genom sökning i databaser efter relevans och tillförlitlighet. I studiernas resultat framgick att majoriteten av tillfrågade lärare och elever var positivt inställda till arbete med sång och ramsor i engelskundervisning, och den språkutveckling dessa metoder innebar. Genom arbete med läraren som förebild motiverades eleverna. Dock fanns en avsaknad av material och kunskap för att kunna genomföra och bedöma undervisning innehållande sång och ramsor. En avsaknad av rim i de studier som analyserats berörs även i studien, likaså en brist på svenska studier. Sammanfattningsvis verkar sång och ramsor enligt de granskade studierna ha ett värde i engelskundervisning. Dock finns det behov av mer forskning och kunskap för att få starkare underlag för användning av dessa metoder i undervisning.

Den här uppsatsen efterforskar vilken funktion och användning supportramsor och deninspelade musiken har i hockeysammanhang och för fem unga vuxna i Sverige med intresse förÖrebro hockey, som uppsatsen är avgränsad till. Studien undersöker även om musiken ellersupportramsorna kan ha en roll som identitetskonstruktörer för publiken. Arbetet utgår frånföljande huvudfrågeställningar, Vilken funktion och användning har musiken som spelas iarenan och hur upplever publiken den ur ett individuellt som kollektivt perspektiv? Hur användssupportramsor vid lagsportevenemanget hockey? Har musiken och supportramsorna enfunktion som identitetskonstruktör för publiken, och i sådana fall hur? För att undersöka dettahar jag genomfört fem semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Detta för att lyfta fram varjeinformants erfarenheter och personliga åsikter om ämnet. Studien tar teoretisk utgångspunkt iStuart Hall och Paul du Gays definition av begreppet identitet (Hall & du Gay, 1996) sominnebär att identitet inte är något statiskt utan det formas i ett samspel med omgivningen ochLars Lilliestams resonemang om musikens betydelse för människan, hur den ger reaktioner ikroppen samt hur musik kan reglera vårt humör.Det finns lite tidigare forskning om musikens funktion i hockeysammanhang. Denna uppsatsbidrar med kompletterande perspektiv till de få studier som har gjorts (Ahlsved 2014, 2017).Uppsatsen visar i likhet med tidigare forskning hur musiken har specifika funktioner under enhockeymatch samt hur supportramsorna är ett tecken på samhörighet och gemenskap. Dennagemenskap visar även hur supportramsorna och musiken fungerar som identitetsmarkörer förpubliken. På grund av att det inte finns mycket tidigare forskning om just musik och hockey såutgår detta arbete från mina informanters perspektiv. Resultatet för uppsatsen avser inte att varaheltäckande utan det är en fallstudie utav en grupp supportrar om deras upplevelser, tankar ochidéer om musiken och supportramsorna.

Syftet med detta arbete är att få en ökad insikt i vad svenska lärare har för attityder till arbete med sång, rim och ramsor i engelskundervisning för grundskolans tidigare år. Frågeställningarna är: 1. Vad har lärarna i studien för attityder till arbete med sång, rim och ramsor inom engelskundervisning? 2. Hur arbetar lärarna i studien med sång, rim och ramsor inom engelskundervisning? 3. Hur ser lärarna i studien på vikten av sin egen roll i arbetet med sång, rim och ramsor i engelskundervisning? I studien utfördes sex stycken semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar eller nyligen arbetat med engelskundervisning för årskurserna F-3 i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige. I resultatet framkom att det finns betydande skillnader i hur individuella lärare arbetar med och ser på arbete med sång, rim och ramsor. Även flertalet likheter framkom, som i sin tur liknade de resultat från tidigare forskning som tas upp i bakgrunden. Flera lärare har en mycket positiv attityd till arbete med sång, rim och ramsor i engelskundervisningen, men det råder stora skillnader i hur lärarna upplever det faktiska värdet för engelskundervisningen och elevernas språkutveckling. Hur lärarna arbetar med sång, rim och ramsor varierar också stort mellan olika lärare, men återkommande knöt lärarna dessa moment till de teman och övriga ämnen som behandlades i undervisningen. Gemensamt var också en bredd i material och medieringsmetoder, samt ett multimodalt arbete som ofta kombinerade ljud, bild och rörelser. Gällande lärarnas roll var de helt eniga i att lärarens engagemang och deltagande hade en stor inverkan på hur arbetet med sång, rim och ramsor mottogs av eleverna. Enligt intervjusvaren deltog alla lärarna i dessa moment, och lät sig inte hindras av faktorer som självförtroende eller bristande kunskaper. Som vidare forskning föreslås mer djupgående studier i lärares attityder, kombinerat med fältstudier och elevintervjuer, för att på så vis uppnå en mer heltäckande bild av arbete med sång, rim och ramsor i svensk kontext.

No description available.

Ljud, rytm och ögonkontakt är några av de viktigaste grunderna för att ett spädbarn ska utveckla sin kontakt- och kommunikationsförmåga (Riddersporre & Söderman, 2012). Sången och musiken är enligt Eriksson (2013) en viktig byggsten för att kunna utveckla sin kommunikation och hon menar även att alla relationer bygger på just kommunikation (Eriksson, 2013). Tidigare forskning visar att sång, rim och ramsor bidrar till barns språkutveckling bland annat genom ökat ordförråd och verbal kommunikation, men även att barn lär genom sina sinnen, genom att ta efter de vuxna, i de olika miljöer de befinner sig i och i interaktion med andra (Huartas & Parra 2014; Gildon, 2021; Kultti, 2013; Ehrlin, 2015; Campanelli, 2021). Barn har rätt att erövra olika estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2018) och på så sätt utöka sina möjligheter för kommunikation. Att främja språkutvecklingen hos barn är viktigt då trygghet och känslan av samhörighet förstärks genom att det språkliga självförtroendet stärks (Jönsson et al. 2009). Syftet med studien var att få en förståelse för och inblick i hur utbildade förskollärare ser på sång, rim och ramsor som ett hjälpmedel för språkutveckling hos barn. Vad förskollärarna ser som betydelsefullt och hur språkutveckling med fokus på sång, rim och ramsor sker i verksamheten. Metoden som har använts i studien är kvantitativ i form av enkätfrågor. Totalt svarade 150 personer på enkäten och resultatet i vår studie visar att förskollärarna anser att sång, rim och ramsor bidrar till barns språkutveckling och därmed ökad kommunikation främst genom ökat ordförråd och ökat verbalt språk.

Denna litteraturstudie kommer att behandla olika attityder till poesi samt hur poesiundervisning kan utveckla elevers språkmedvetenhet. I grundskolans undervisning tycks det vara så att poesi inte tillåts ta lika mycket plats som andra texttyper, något som troligen kommer sig av att lärare och elevers attityder till genren. Vi har därför valt att studera lärare och elevers attityder till poesi i skolan och om dessa attityder eventuellt medverkar till hur undervisningen i svenska utformas samt om poesi tilltalar elever och om den kan sägas bidra till deras läs- och skrivutveckling. Källurvalet i denna litteraturstudie består av tidskriftsartiklar och en rapport. Materialet är funnet med hjälp av internetbaserade söktjänster och har sedan analyserats, kategoriserats och bearbetats. I resultatet besvaras följande frågeställningar: Vilka attityder till poesi framträder hos lärare och elever i grundskolans tidigare år? Vad kan poesi i svenskundervisning för åren F-3 bidra med att utveckla för förmågor? Resultatet visar att språkmedvetenhet, elevers kreativitet och uttryck samt den egna identiteten kan utvecklas centrala utvecklingsmöjligheter hos elever som får ta del av poesi i undervisningen i svenska. Vår egna analys av resultatet är att lärares olika attityder kring poesin samt deras osäkerhet inför genren gör att de ofta avstår från att undervisa i ämnet vilket medför en fortsatt okunskap om vad poesi innebär för individen. Anläggs ett genusperspektiv på poesiläsning under grundskolans tidigare år visar det sig att även om pojkar anses ha en negativ inställning till poesi, ställer de sig positiva till arbetet när undervisningen är genomtänkt. Vidare visar resultatet att elever har en positiv inställning till att läsa och skriva poesi när de får uttrycka sig fritt och använda sig av sina egna erfarenheter, tankar och känslor.

The objective for this Master’s thesis is to study literary programs for infants at six Swedish public libraries, their relevance and importance for infants and how the infant’s perspective in the program design and implementation is taken into consideration. The questions I pose are: * In which way do the programs take the infants need for development and their literary prerequisites into consideration? * Which functions can the programs have for infants? I have used a qualitative method, based on deep interviews with six library staff, working with literary programs. A model was developed based upon Daniel Stern’s theories of the interpersonal world of the infant together with Joseph Appleyard’s reading development theory. My conclusion is that the literacy programs for infants take the infants needs and prerequisites into consideration. They are both relevant and important for the infants’ early development. They stimulate the child’s need for safety, expansion, emotions, play, cognition, perception and language development. The literary programs also have five functions for the child; these are a social- and identity development function, a language development function, a literary- and aesthetic experience function, a pre-literary function and a status improving function for the infant.

Engelskämnet bör ses som centralt i skolan då det har en del i elevernas kommande yrkesliv i och med den globalisering som sker i vår värld. Forskning pekar på att musik och sång kan bidra till en mer stimulerande och avslappnad miljö i de yngre skolåren. Detta examensarbetet syftar till att undersöka hur sång, musik, rim och ramsor kan användas i engelskundervisningen för elever i årskurs F-3. I undersökningen är lärares perspektiv i fokus, där deras åsikter om hur och varför de använder sång, musik, rim och ramsor i engelskundervisningen är centrala. Att undersöka detta kan ge insikt i hur sång, musik, rim och ramsor används då tidigare forskning påvisar att det inte nyttjas i den utsträckning som det finns möjlighet till. Undersökningen genomfördes med enkäter och intervjuer med olika lärare. Den insamlade datan analyserades sedan utifrån innehållsanalys och multivariat analys. I analysen tillämpades Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Ashers teori, total physical response. Resultatet visade att förekomsten av innehållet var vanligt och lärarna i studien var positivt inställda till användningen av sång, musik, rim och ramsor. Lärarna i studien såg även ämnesinnehållet som ett bidrag till lärande samt att det var ett lustfyllt sätt för eleverna att lära sig engelska på. Trots att lärarna i huvudsak var positivt inställda till ämnesinnehållet så såg de även nackdelar då de menar att eleverna kan tappa fokus och lektionerna kan bli röriga. Ämnen för fortsatt forskning kan vara att belysa elevperspektivet samt att mer utförligt undersöka verkningsfulla metoder inom sång, musik, rim och ramsor.

Denna litteraturstudie undersöker om barnlitteratur, sånger, rim och ramsor kan integreras i matematikundervisningen för att främja lärandet för elever i matematiksvårigheter. Studien undersöker vidare om barnlitteratur, sånger, rim och ramsor kan ses som medierande redskap och i så fall hur. Blir undervisningen konkret om eleverna till exempel lär sig multiplikation genom en sång eller om de lär sig geometriska former med hjälp av en berättelse? Studien undersöker också om barnlitteratur, sånger, rim och ramsor kan hjälpa elever att förstå matematiken enklare om de får den i ett sammanhang och då får något konkret att koppla matematiken till. Slutligen undersöker studien hur lärare kan använda sig av barnlitteratur, sånger, rim och ramsor konkret i matematikundervisningen samt vilka för- och nackdelar det kan ha.