<p>Examensarbetets syfte är att belysa och analysera hur pedagoger arbetar med språkstimulering i förskolan. Vi presenterar vad tidigare forskning inom området språkstimulering belyser som viktigt vid barnens tidiga språk och skriftmöte. Om barnen får chansen att på ett utvecklande sätt delta i rim och ramsor samt samtala om texter har de, enligt forskningen, en större chans att lära sig läsa och skriva. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger har vi undersökt hur förskolan förhåller sig gentemot rådande forskning kring språk-stimulering. Vi kommer att redovisa hur respondenterna redogör för hur de arbetar med språkstimulering i verksamheten och vilka metoder pedagogerna berättar att de arbetar utifrån. Resultatet av våra intervjuer är att tre av de fyra pedagogerna i förskolan inte utformar verksamheten utifrån forskningsresultat. Intervjuerna visar också att pedagogerna arbetar mycket kring rim och ramsor, men att någon speciell metodmedvetenhet inte finns hos tre av pedagogerna. I analysen plockar vi fram de likheter och skillnader mellan forskningen och respondenternas utsagor som vi anser är av betydelse för studien. Pedagogernas arbetssätt placerar vi in i utvecklingsnivåer för att visa om och hur arbetssätten följer och främjar barnens språkliga utveckling. I diskussionen tar vi upp hur det tidiga skriftspråksmötet ser ut i verksamheten. Vi diskuterar även varför högläsning och bearbetning av texter inte har så stor del i verksamheten, trots att det enligt flera forskare har en avgörande betydelse när barnen ska lära sig läsa och skriva. I diskussionen kommer vi fram till att de flesta pedagogerna arbetar utifrån en ”tyst kunskap”.</p>

Examensarbetets syfte är att belysa och analysera hur pedagoger arbetar med språkstimulering i förskolan. Vi presenterar vad tidigare forskning inom området språkstimulering belyser som viktigt vid barnens tidiga språk och skriftmöte. Om barnen får chansen att på ett utvecklande sätt delta i rim och ramsor samt samtala om texter har de, enligt forskningen, en större chans att lära sig läsa och skriva. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger har vi undersökt hur förskolan förhåller sig gentemot rådande forskning kring språk-stimulering. Vi kommer att redovisa hur respondenterna redogör för hur de arbetar med språkstimulering i verksamheten och vilka metoder pedagogerna berättar att de arbetar utifrån. Resultatet av våra intervjuer är att tre av de fyra pedagogerna i förskolan inte utformar verksamheten utifrån forskningsresultat. Intervjuerna visar också att pedagogerna arbetar mycket kring rim och ramsor, men att någon speciell metodmedvetenhet inte finns hos tre av pedagogerna. I analysen plockar vi fram de likheter och skillnader mellan forskningen och respondenternas utsagor som vi anser är av betydelse för studien. Pedagogernas arbetssätt placerar vi in i utvecklingsnivåer för att visa om och hur arbetssätten följer och främjar barnens språkliga utveckling. I diskussionen tar vi upp hur det tidiga skriftspråksmötet ser ut i verksamheten. Vi diskuterar även varför högläsning och bearbetning av texter inte har så stor del i verksamheten, trots att det enligt flera forskare har en avgörande betydelse när barnen ska lära sig läsa och skriva. I diskussionen kommer vi fram till att de flesta pedagogerna arbetar utifrån en ”tyst kunskap”.

Genom att applicera ett genusperspektiv på förskolans verksamhet kan pedagoger inhämta kunskap om de normer och traditionella könsmönster som omedvetet kan förekomma i verksamheten. Genom innehållet i sånger och ramsor representeras dåtida och nutida normer. Det är sedan upp till pedagogerna att avgöra vilka normer som framtidens urval av sånger och ramsor representerar. Studiens syfte var att ur ett genusperspektiv undersöka förskollärares val av sånger och ramsor som förekommer i förskolans samlingssituationer. Genom syftet uppstod frågeställningarna om vilka motiv som förskollärarna uttrycker till valet av sånger och ramsor i förskolans samlingssituation, och hur förskollärarna resonerar kring urvalet av sånger och ramsor ur ett genusperspektiv. För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. Svaren analyserades genom meningskoncentrering och resultaten tolkades utifrån begreppen: Genus, genusperspektiv, genusordning, genuskontrakt, isärhållande, hierarki och heteronormativitet. Förskollärarna i studien visar ett intresse och reflekterar och resonerar kring urvalet av sånger och ramsor ur ett genusperspektiv. Det uttrycks både svårigheter och möjligheter i hur urvalet kan ske. Det är nämligen inte möjligt för en pedagog att avgöra urvalet av sånger och ramsor, eftersom förskolan är en verksamhet där pedagoger, barn och föräldrar ska ha inflytande och samspela med varandra. / By applying a gender perspective in the preschool environment, the preschool teachers can obtain knowledge about the values and traditional gender patterns that unconsciously can occur in the preschool environment. The content of the songs and chants are representing, the past and present values. It is now up to the preschool teachers to determine the values which the future selection of songs and chants represent. The purpose of the study was to explore preschool teacher’s selections of songs and chants that occur in preschool circle-time situations, from a gender perspective. The purpose aroused questions about the motives that the preschool teachers express in their selections of songs and chants in preschool circle-time situations and how preschool teachers reason about the selection of songs and chants from a gender perspective. In order to answer the questions, qualitative semi-structured interviews, with operative preschool teachers, was performed. The answers were analyzed by sentence concentrator and the results was interpreted based on the concepts: gender, gender perspectives, gender order, gender contract, apart relation, hierarchy and heteronormativity. All of the preschool teachers in the study show an interest and reflects and reason about the selection of songs and chants from a gender perspective. It is expressed both difficulties and opportunities in how the selection can be made. And it is not possible for one preschool teacher alone to determine the selection of songs and chants, because all preschool teachers, parents and children shall cooperate and have influence on the preschool environment.

Engelskämnet bör ses som centralt i skolan då det har en del i elevernas kommande yrkesliv i och med den globalisering som sker i vår värld. Forskning pekar på att musik och sång kan bidra till en mer stimulerande och avslappnad miljö i de yngre skolåren. Detta examensarbetet syftar till att undersöka hur sång, musik, rim och ramsor kan användas i engelskundervisningen för elever i årskurs F-3. I undersökningen är lärares perspektiv i fokus, där deras åsikter om hur och varför de använder sång, musik, rim och ramsor i engelskundervisningen är centrala. Att undersöka detta kan ge insikt i hur sång, musik, rim och ramsor används då tidigare forskning påvisar att det inte nyttjas i den utsträckning som det finns möjlighet till. Undersökningen genomfördes med enkäter och intervjuer med olika lärare. Den insamlade datan analyserades sedan utifrån innehållsanalys och multivariat analys. I analysen tillämpades Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Ashers teori, total physical response. Resultatet visade att förekomsten av innehållet var vanligt och lärarna i studien var positivt inställda till användningen av sång, musik, rim och ramsor. Lärarna i studien såg även ämnesinnehållet som ett bidrag till lärande samt att det var ett lustfyllt sätt för eleverna att lära sig engelska på. Trots att lärarna i huvudsak var positivt inställda till ämnesinnehållet så såg de även nackdelar då de menar att eleverna kan tappa fokus och lektionerna kan bli röriga. Ämnen för fortsatt forskning kan vara att belysa elevperspektivet samt att mer utförligt undersöka verkningsfulla metoder inom sång, musik, rim och ramsor. / <p>Engelska</p>

I följande text presenteras en studie där syftet var att undersöka hur pedagoger i förskolan använder sig av sång, rim och ramsor som stöd för tidig språkutveckling samt hur de beskriver att detta sker. Studien genomfördes via kvalitativa intervjuer och analysen bestod av en tematisk narrativ analys, där fokus ligger på vad som sagts i intervjun. I det resultat som framkom efter intervjuerna framgår det att arbetet med sång, rim och ramsor är vanligt i förskolan men att det kan behövas en större medvetenhet kring hur man kan använda det på ett språkutvecklande sätt. Slutsatsen som kom av resultatet visar på att pedagoger i förskolan har en positiv syn på att använda sig av sång och ramsor som stöd för tidig språkutveckling men att rim används mest bland de äldre barnen. Det framkom även att samtliga respondenter ansåg att det finns ett behov av kompetensutveckling hos förskollärare kring hur viktiga inslag sång och ramsor kan vara för den tidiga språkutvecklingen. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

This study aims to highlight educators´ approach towards language development methods for children with a mother tongue other than Swedish and multilingual children. Upon request, eleven educators´ with six to twenty-five years of work experience in preschool activities volunteered to be a part of thestudy. In this qualitative method, we did semi-structured interviews to gatherempirical material. The interviews were recorded and conducted by telephone,mail and in-person visits at the educators´ workplaces, and they all had different opinions about which methods they considered the best. Some educatorsexpressed that rhyme and rhymes are an effective method, while others considered books to be a better option, as they sensed it interested children more.When evaluating the results from this study, it became clear that the interactionbetween educator and child contributed to fun-filled and meaningful learning.One conclusion is that the educator´s attitude plays a crucial role in how involved and interested children are in the language development activities. / Studiens syfte är att lyfta fram pedagogers förhållningssätt gentemotspråkutvecklande arbetssätt för barn med annat modersmål än svenska ochflerspråkiga barn. Efter förfrågan valde elva pedagoger med sex till tjugofemårs arbetslivserfarenhet inom förskolans verksamhet att ingå i studien. I vårkvalitativa metod har semistrukturerade intervjuer använts för att samla inempiriskt material. Intervjuerna spelades in och utfördes genom telefon, mejloch fysiska besök på pedagogernas arbetsplatser. Pedagogerna hade olikaåsikter kring vilka språkutvecklande arbetssätt de ansåg vara bra. Någrapedagoger uttryckte att rim och ramsor är en bra metod medan andra pedagogeransåg att användning av böcker var ett bättre alternativ, då de ansåg att detintresserar barnen mer. Resultatet som blev synligt är samspelet mellanpedagog och barn, vilket bidrar till det lustfyllda och meningsfulla lärandet. Enslutsats är att pedagogens förhållningssätt spelar roll, förhållningssättetpåverkar hur delaktiga och intresserade barnen är av det språkutvecklandeaktiviteterna.

Barkhamn Nina (2015). Estetiska uttrycksformer i förskolan – strategier för barns språkutveckling. Förskollärarutbildningen, Malmö högskola. Detta examensarbete har sitt syfte genom att undersöka om pedagoger inom förskoleverksamheten arbetar med de estetiska uttrycksformerna i samband med barns språkutveckling, för att på så vis kunna bidra till barnens utveckling och lärande i enlighet med förskolans strävandemål. I min studie har jag utgått från att se barnen ur ett sociokulturellt perspektiv då det är relevant till mitt ämne som studien baserar sig på. Jag använder mig av aktuell forskning och teori, observationer samt kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor i Malmö. Pedagogerna beskrev i de kvalitativa intervjuerna vikten av användningen av pedagogisk dokumentation i förskolan som verktyg för att möjliggöra och synliggöra barnens språkutveckling vid estetiska uttrycksformer. Pedagogerna som intervjuades var överens om att estetiska uttrycksformer i förskolan var ett gynnsamt sätt för barnen att utveckla sin språkutveckling, och var även överens om att de inte används i så stor utsträckning som det skulle kunna göras. Resultatet av min studie visade mig att estetiska uttrycksformer används som ett redskap för stimulans av barns språkutveckling, men att det skulle kunna användas mer i verksamheten. De estetiska uttrycksformer som förekom mest i de två olika förskolorna jag genomförde min studie på var teater, rollspel och musik, sång rim och ramsor.

Litteraturstudien gjordes i syfte att undersöka hur språkstimulerande övningar, såsom rim, ramsor, sång och musik hjälper elevers bildning av fonologisk medvetenhet. Studiens frågeställning mynnar ut i; Hur påverkar arbete med språkstimulerande övningar som rim, ramsor, sång och musik lågstadieelevers fonologiska medvetenhet? Inledningsvis presenteras styrdokument, vetenskapliga artiklar och litteratur som förklarar syftet med användning av språkstimulerande övningar. Det som ligger till grund för litteraturstudiens resultat är vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Resultatet visar att rim, ramsor, sång och musik bidrar till fonologisk medvetenhet hos elever. En annan slutsats som kunde dras av resultatet var att de språkstimulerande övningarna hade bäst resultat bland elever i de lägre årskurserna. Samtliga studier i resultatet visar ett samband mellan fonologisk medvetenhet och elevers läsutveckling.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i relevant forskning analysera om läromedel, som används i engelskundervisningen i årskurserna F-3, med tillhörande sångtexter, rim och ramsor stöder elevers språkinlärning i engelska. Metoder som använts i studien var dels en delstudie om vilket läromedel i engelskundervisningen kommunala skolor i Sverige använder i årskurserna F-3. Därutöver gjordes en bild- och textanalys av materialets innehåll samt jämfördes materialets verb med Corpus of Contemporary American English (COCA) (Davies, 2008-) och metoden type/token-ratio (TTR) för att kunna jämföra den inbördes variationen av verb och substantiv i materialet. Resultatet visar att läromedlet stöder språkinlärningen hos elever i de yngre åldrarna. Majoriteten av verben i materialet fanns med bland de 300 mest frekventa verben i COCA (Davies, 2008-) och skillnaden mellan de undersökta ordklasserna var inte lika stora som befarat. Materialet är i linje med och stöds av kursplanen för engelskämnet i Lgr 11 (Skolverket, 2011b), dock med få undantag. Språket i materialet är mestadels skrivet i presens. Slutsatsen som kan dras är att läromedel med tillhörande sånger, rim och ramsor kan stödja elevers språkinlärning i engelska.