No description available.

Is there a specific tradition of songs within the swedish environmental movement? What kinds of music has been performed in different situations and what does it mean to the movement and its inner life? The essay deals with a town meeting and action against plans of establishing passenger flights at a former military airport in Uppsala, looking at the action as a performance and as a ritual. The second part of the essay is built on interviews of three veterans of the movement's organisations one of which is as a singer-songwriter originally active in the peace movement of the 60's. The paper is about the songs and the situations in which they were sung, concluding that there is, the limited material considered, little evidence of considerable transfer of songs within the movement, though some coherence exists. The connection to between environmental movement and the swedish radical music movement of the 70's is also slightly mentioned. Finally there is a reasoning about songs and their different functions and the songs as an important part of a movement's narrative. / Finns det en speciell sångtradition inom den svenska miljörörelsen? Vilken slags musik har framförts i olika situationer och vad betyder det för rörelsen och dess inre liv. Denna uppsats behandlar ett torgmöte och en aktion mot planer att etablera passagerarflyg vid en tidigare militär flygplats i Uppsala. Aktionen ses ur performance- och ritualperspektiv. Vidare intervjuas tre veteraner i miljörörelsen varav en är en trubadur aktiv sedan fredsrörelsen på 1960-talet. Uppsatsen handlar om sånger och framförandesituationer. Förbindelsen mellan miljörörelsen och musikrörelsen under 1970-talet tas också kortfatttat upp. Slutligen finns ett resonemang om sången och dess funktion och sång såsom rörelseberättelse.

No description available.

Detta arbete är en normkritisk analys av dagens sångskatt i förskolan. Detta görs genom att ställa följande frågeställningar:  Vilka sånger sjungs? Vad handlar sångerna om? Vilka normer synliggörs i de mest vanligt förekommande sångerna? Empirin är insamlad genom en enkät som var strukturerad för att få veta vilka sånger som sjungs ute på förskolor av barn med- och utan pedagoger. Efter att empirin samlats in så har dessa sånger kategoriserats av författaren. Den tidigare forskningen visar att ett traditionellt sångkanon råder, både nationellt och internationellt. Det tas även upp tidigare forskning som visar att det finns fördelar för pedagoger att utmana de traditionella sångsamlingar, både innehållsmässigt och strukturellt. I arbetet tas det upp ett alternativ för att arbeta kring normer som upphittas i empirin som kallas för normkreativitet - ett sätt att kunna arbeta med barnen för att upplysa dem om normer och utmana deras föreställningar om roller och strukturer i samhället. Arbetet avslutas med diskussion av resultatet i kontrast till den tidigare forskningen, en diskussion kring problematiken med min metod och empiri-insamling, samt en generell diskussion om vissa sångernas textinnehåll.

Denna litteraturstudie undersöker om barnlitteratur, sånger, rim och ramsor kan integreras i matematikundervisningen för att främja lärandet för elever i matematiksvårigheter. Studien undersöker vidare om barnlitteratur, sånger, rim och ramsor kan ses som medierande redskap och i så fall hur. Blir undervisningen konkret om eleverna till exempel lär sig multiplikation genom en sång eller om de lär sig geometriska former med hjälp av en berättelse? Studien undersöker också om barnlitteratur, sånger, rim och ramsor kan hjälpa elever att förstå matematiken enklare om de får den i ett sammanhang och då får något konkret att koppla matematiken till. Slutligen undersöker studien hur lärare kan använda sig av barnlitteratur, sånger, rim och ramsor konkret i matematikundervisningen samt vilka för- och nackdelar det kan ha.

Genom att applicera ett genusperspektiv på förskolans verksamhet kan pedagoger inhämta kunskap om de normer och traditionella könsmönster som omedvetet kan förekomma i verksamheten. Genom innehållet i sånger och ramsor representeras dåtida och nutida normer. Det är sedan upp till pedagogerna att avgöra vilka normer som framtidens urval av sånger och ramsor representerar. Studiens syfte var att ur ett genusperspektiv undersöka förskollärares val av sånger och ramsor som förekommer i förskolans samlingssituationer. Genom syftet uppstod frågeställningarna om vilka motiv som förskollärarna uttrycker till valet av sånger och ramsor i förskolans samlingssituation, och hur förskollärarna resonerar kring urvalet av sånger och ramsor ur ett genusperspektiv. För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. Svaren analyserades genom meningskoncentrering och resultaten tolkades utifrån begreppen: Genus, genusperspektiv, genusordning, genuskontrakt, isärhållande, hierarki och heteronormativitet. Förskollärarna i studien visar ett intresse och reflekterar och resonerar kring urvalet av sånger och ramsor ur ett genusperspektiv. Det uttrycks både svårigheter och möjligheter i hur urvalet kan ske. Det är nämligen inte möjligt för en pedagog att avgöra urvalet av sånger och ramsor, eftersom förskolan är en verksamhet där pedagoger, barn och föräldrar ska ha inflytande och samspela med varandra. / By applying a gender perspective in the preschool environment, the preschool teachers can obtain knowledge about the values and traditional gender patterns that unconsciously can occur in the preschool environment. The content of the songs and chants are representing, the past and present values. It is now up to the preschool teachers to determine the values which the future selection of songs and chants represent. The purpose of the study was to explore preschool teacher’s selections of songs and chants that occur in preschool circle-time situations, from a gender perspective. The purpose aroused questions about the motives that the preschool teachers express in their selections of songs and chants in preschool circle-time situations and how preschool teachers reason about the selection of songs and chants from a gender perspective. In order to answer the questions, qualitative semi-structured interviews, with operative preschool teachers, was performed. The answers were analyzed by sentence concentrator and the results was interpreted based on the concepts: gender, gender perspectives, gender order, gender contract, apart relation, hierarchy and heteronormativity. All of the preschool teachers in the study show an interest and reflects and reason about the selection of songs and chants from a gender perspective. It is expressed both difficulties and opportunities in how the selection can be made. And it is not possible for one preschool teacher alone to determine the selection of songs and chants, because all preschool teachers, parents and children shall cooperate and have influence on the preschool environment.

Uppsatsen visar hur prästen och tonsättaren Lars Åke Lundberg har medverkat till den andliga visans teologiska bestämning i en banbrytande och samhällsomvälvande tid 1965-1973. Studien omfattar det urval av andliga visor Lundberg själv valt att tonsätta/översätta under tidsperioden. I uppsatsen görs en analys av vistexterna utifrån några valda samhällsteologiska motiv. Resultatet av textanalysen sammankopplas med den tidsanda, som då rådde. Uppsatsen bidrar också till en samhällsteologisk förståelse av vad som hände inom Svenska kyrkan under perioden. Förståelsen av den politiska förändringen kom inifrån Svenska Kyrkan i första hand och inte genom yttre påverkan. / The essay shows how the priest and composer Lars Ake Lundberg has contributed to the theological determination of the spiritual song in the pioneering and revolutionary period of the society in 1965-1973. The study includes the selection of spiritual songs that Lundberg himself chose to compose/translate during the time period. In the essay, analaysis of the lyrics is made based on some selected theological motives belonging to the society. The result of the analysis of the texts is connected with the spirit of the time, which then prevailed. The essay also contributes to a theological understanding of what happened whithin the Church of Sweden during the period. The understanding of the politcial change came from the Church of Sweden itself and not primarly through external influences.

Inledning: Idén till denna studie framkom efter vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) från förskollärarprogrammet på Högskolan Väst. Musiken och sången finns alltid närvarande genom sångstunder, spontansång vid matbordet eller i form av sångtexter och noter uppsatta på väggarna. Dock är de lärarledda musikaktiviteterna ofta i återskapande form, eller call-response form, det vill säga att barn upprepar något som en pedagog sjunger först. Hur kan det komma sig att musiken, som i läroplanen inte har en uttalad koppling till språket, har en förhållandevis stor roll i förskoleverksamhetens vardag? Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger använder musik och musikaktiviteter i språkutvecklande syfte i förskolan. Frågeställningar som användes var på vilka sätt musik kan användas i språkutvecklande syfte, och hur förskolans pedagoger talar om kopplingen mellan musik och språkutveckling. Metod: För att svara på dessa frågeställningar valde vi att använda oss av den kvalitativ forskningsmetod, närmare bestämt fokusgrupper. Genom de diskussioner som uppstår i fokusgrupper vidgas deltagarnas synsätt, erfarenheter och åsikter med hjälp av de andra deltagarnas perspektiv. Vi valde just denna metod då vi anser att den ger oss data som kan ge svar på de frågeställningar som framställts. Studien utfördes på förskolor i Västsverige, med deltagare i spridd ålder från flera olika kommunala förskolor samt en öppen förskola inom samma område. Resultat: Resultatet visar att musiken till stor del används som ett språkutvecklande verktyg på grund av det intresse och den uppmärksamhet musiken bidrar med, den sprider glädje och hjälper barn att slappna av. Det är lätt att variera lärarledda aktiviteter samt anpassa nivån på lärandeobjektet till varje individs behov och nivå. Enligt vissa pedagoger ses inte användningen av instrument i musikaktiviteter som nödvändigt för barns språkutveckling, men det ses som en stor tillgång att ha musikaliskt kunniga pedagoger i arbetslaget. Det syns även skillnad i arbetssättet på förskolor och på öppna förskolan, där öppna förskolan inte har samma krav på verksamheten. Trots det sker sångstunder och musikaktiviteter regelbundet där syftet ofta är att stötta barn i sin språkliga utveckling.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i relevant forskning analysera om läromedel, som används i engelskundervisningen i årskurserna F-3, med tillhörande sångtexter, rim och ramsor stöder elevers språkinlärning i engelska. Metoder som använts i studien var dels en delstudie om vilket läromedel i engelskundervisningen kommunala skolor i Sverige använder i årskurserna F-3. Därutöver gjordes en bild- och textanalys av materialets innehåll samt jämfördes materialets verb med Corpus of Contemporary American English (COCA) (Davies, 2008-) och metoden type/token-ratio (TTR) för att kunna jämföra den inbördes variationen av verb och substantiv i materialet. Resultatet visar att läromedlet stöder språkinlärningen hos elever i de yngre åldrarna. Majoriteten av verben i materialet fanns med bland de 300 mest frekventa verben i COCA (Davies, 2008-) och skillnaden mellan de undersökta ordklasserna var inte lika stora som befarat. Materialet är i linje med och stöds av kursplanen för engelskämnet i Lgr 11 (Skolverket, 2011b), dock med få undantag. Språket i materialet är mestadels skrivet i presens. Slutsatsen som kan dras är att läromedel med tillhörande sånger, rim och ramsor kan stödja elevers språkinlärning i engelska.