<p>Jag har i min uppsats gjort en studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning. Det visar sig att motivet oftast utmärks av en positiv laddning. Glädje och lekfullhet förknippas gång på gång med dans i Fröding dikter, och dansen har även ett nära förhållande till musik, fest och lek. Just glädjen kan sägas vara signifikativt för dansmotivet i stort, som med enbart några få undantag kopplas till lyckliga tilldragelser.</p><p>Egenskapen att kunna dansa förefaller vara något som Gustaf Fröding värderade högt, vilket jag pekat på genom att åskådliggöra hur skalden använder sig av dansen som ett karaktäriserande drag hos hans fiktiva personer. Det är dock inte enbart människor som dansar i Frödings dikter, utan i stort sett allt i universum kan få denna egenskap. Här kläder sig emellanåt naturen i mänsklig gestalt och rör sig som i dans; stjärnor och olika vattendrag lika väl som våren. Hos Fröding tycks allt som rör sig med en bestämd växling kunna dansa, vilket för tanken till den antika idén om den kosmiska dansen.</p><p>Det är vidare vanligt att skalden använder sig av motivet som ett slags sexuellt förspel, eller åtminstone som något som förknippas med erotik, sensualism eller kärlek. Även i detta sammanhang kan motivet kopplas till glädje, men jag har också visat att vissa moraliska synpunkter får komma till uttryck i några av dessa dikter. Det verkar dock inte som om skalden själv skulle ha tillhört den skara som fördömde den ”erotiska dansen”.</p><p>Slutligen har jag gjort en näranalys av två av Frödings dansdikter. I ”Gudarne dansa” har jag betonat hur den byggs upp av antiteser, där dans blir en lösning på de motsättningar som dikten bygger på. Här återfinns influenser från Nietzsche, som också satte dansen högt. Det utmärkande draget kring motivet i denna dikt är annars den glädje i vilken gudarna dansar. I ”Balen” har jag bland annat pekat på det faktum att dikten har ett sådant utmärkande och varierat dansmotiv, där dansbegreppets tre olika former återfinns. En del av analysen har ägnats åt bildspråket som kretsar kring vatten, vilket i likhet med dans kopplas till rörelse. Jag har även redovisat för den danslika rytmen i vissa av diktens partier.</p>

Jag har i min uppsats gjort en studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning. Det visar sig att motivet oftast utmärks av en positiv laddning. Glädje och lekfullhet förknippas gång på gång med dans i Fröding dikter, och dansen har även ett nära förhållande till musik, fest och lek. Just glädjen kan sägas vara signifikativt för dansmotivet i stort, som med enbart några få undantag kopplas till lyckliga tilldragelser. Egenskapen att kunna dansa förefaller vara något som Gustaf Fröding värderade högt, vilket jag pekat på genom att åskådliggöra hur skalden använder sig av dansen som ett karaktäriserande drag hos hans fiktiva personer. Det är dock inte enbart människor som dansar i Frödings dikter, utan i stort sett allt i universum kan få denna egenskap. Här kläder sig emellanåt naturen i mänsklig gestalt och rör sig som i dans; stjärnor och olika vattendrag lika väl som våren. Hos Fröding tycks allt som rör sig med en bestämd växling kunna dansa, vilket för tanken till den antika idén om den kosmiska dansen. Det är vidare vanligt att skalden använder sig av motivet som ett slags sexuellt förspel, eller åtminstone som något som förknippas med erotik, sensualism eller kärlek. Även i detta sammanhang kan motivet kopplas till glädje, men jag har också visat att vissa moraliska synpunkter får komma till uttryck i några av dessa dikter. Det verkar dock inte som om skalden själv skulle ha tillhört den skara som fördömde den ”erotiska dansen”. Slutligen har jag gjort en näranalys av två av Frödings dansdikter. I ”Gudarne dansa” har jag betonat hur den byggs upp av antiteser, där dans blir en lösning på de motsättningar som dikten bygger på. Här återfinns influenser från Nietzsche, som också satte dansen högt. Det utmärkande draget kring motivet i denna dikt är annars den glädje i vilken gudarna dansar. I ”Balen” har jag bland annat pekat på det faktum att dikten har ett sådant utmärkande och varierat dansmotiv, där dansbegreppets tre olika former återfinns. En del av analysen har ägnats åt bildspråket som kretsar kring vatten, vilket i likhet med dans kopplas till rörelse. Jag har även redovisat för den danslika rytmen i vissa av diktens partier.

No description available.

<p> </p><p>The image of the poet Gustaf Fröding is the main theme of this essay. It opens with an analysis of the chamber opera <em>Flickan i ögat.</em> This opera has never been translated but a direct translation would be <em>The Girl in the Eye</em>. It refers to a story that when a man looks into the mirror and sees a picture of a girl in his eye, she will be his future love.  Fröding has written a poem "Flickan i ögat" where the person in the poem only observes himself. Based on this motif the libretto paints a period of Gustaf Fröding's life. Fröding proposes to Vivi, a waitress on a restaurant frequented by Fröding. His proposal has been turned downed. The drama then shows a picture of a miserable and unhappy poet in vain looking for love. But the cause is also the poet's narcissistic character and his morbid erotic fantasies.</p><p>This view is compared with the different images of Fröding that have been put forward during the years, from the beginning of 1900 until today. It has changed from the popular, the unhappy, the modernistic and lately the playful Fröding. The Fröding reception has been discussed based on Bourdieu's theory of cultural fields. In the discussed subfield the actors with highest hegemony are shown to be the theorists and critics of literature as well as psychiatrists.</p><p> </p><p> </p>

The image of the poet Gustaf Fröding is the main theme of this essay. It opens with an analysis of the chamber opera Flickan i ögat. This opera has never been translated but a direct translation would be The Girl in the Eye. It refers to a story that when a man looks into the mirror and sees a picture of a girl in his eye, she will be his future love.  Fröding has written a poem "Flickan i ögat" where the person in the poem only observes himself. Based on this motif the libretto paints a period of Gustaf Fröding's life. Fröding proposes to Vivi, a waitress on a restaurant frequented by Fröding. His proposal has been turned downed. The drama then shows a picture of a miserable and unhappy poet in vain looking for love. But the cause is also the poet's narcissistic character and his morbid erotic fantasies. This view is compared with the different images of Fröding that have been put forward during the years, from the beginning of 1900 until today. It has changed from the popular, the unhappy, the modernistic and lately the playful Fröding. The Fröding reception has been discussed based on Bourdieu's theory of cultural fields. In the discussed subfield the actors with highest hegemony are shown to be the theorists and critics of literature as well as psychiatrists.

<p>Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den i</p><p>så fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländska</p><p>litteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från Alsters Herrgård, Mårbacka, Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Värmlands Turistråd och Länsbiblioteket</p><p>Värmland kommer studien att ge ett inifrånperspektiv av kultur- och litteraturturismen i Värmland.</p>

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den i så fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländska litteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från Alsters Herrgård, Mårbacka, Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Värmlands Turistråd och Länsbiblioteket Värmland kommer studien att ge ett inifrånperspektiv av kultur- och litteraturturismen i Värmland.