No description available.

Uppsatsen visar hur prästen och tonsättaren Lars Åke Lundberg har medverkat till den andliga visans teologiska bestämning i en banbrytande och samhällsomvälvande tid 1965-1973. Studien omfattar det urval av andliga visor Lundberg själv valt att tonsätta/översätta under tidsperioden. I uppsatsen görs en analys av vistexterna utifrån några valda samhällsteologiska motiv. Resultatet av textanalysen sammankopplas med den tidsanda, som då rådde. Uppsatsen bidrar också till en samhällsteologisk förståelse av vad som hände inom Svenska kyrkan under perioden. Förståelsen av den politiska förändringen kom inifrån Svenska Kyrkan i första hand och inte genom yttre påverkan. / The essay shows how the priest and composer Lars Ake Lundberg has contributed to the theological determination of the spiritual song in the pioneering and revolutionary period of the society in 1965-1973. The study includes the selection of spiritual songs that Lundberg himself chose to compose/translate during the time period. In the essay, analaysis of the lyrics is made based on some selected theological motives belonging to the society. The result of the analysis of the texts is connected with the spirit of the time, which then prevailed. The essay also contributes to a theological understanding of what happened whithin the Church of Sweden during the period. The understanding of the politcial change came from the Church of Sweden itself and not primarly through external influences.

Denna kandidatuppsats är en textanalys av ett urval av psalmer i Den svenska psalmboken. Textanalysen är genomförd utifrån forskningsfrågan Hur formuleras lidande och hopp i Den svenska psalmboken? Den tyske teologen Jürgen Moltmanns teori om hoppets teologi och den amerikanska teologen Serene Jones beskrivning av berättelsers och vardagserfarenheters betydelse för en teologi kring lidande har fungerat som teoretiska tolkningsramar. Textanalysen har lett fram till några huvudslutsatser. För det första har det fysiska lidandet – sjukdom tex – till stor del försvunnit som tema i de psalmer som handlar om prövning och lidande och som överlevt från Den svenska psalmboken 1937 till Den svenska psalmboken 1986. För det andra beskrivs hoppet i dessa psalmer som ett hopp om räddning här och nu, snarare än ett eskatologiskt hopp om ett evigt liv. För det tredje tar psalmerna sin utgångspunkt i teologiska figurer och för kristna, kända bilder och använder i liten grad vardagen/den upplevda verkligheten som referensram