Läxor används idag som en del av undervisningen i de flesta klassrum och är ett återkommande inslag för så väl lärare som elever. Trots detta problematiseras den sällan bland lärare, skolledning och politiker, men värderas ändå högt. Vi redogör i detta examensarbete för tidigare forskning inom området, samt läroplanernas formuleringar om läxans betydelse över tid. Skolverket (2014) nämner att det finns olika typer av läxa och beskriver vanligt förekommande metoder, så som exempelvis Läxa som förberedelse, Repetition eller övningsläxa, Innehåll som finns utanför skolan och Komma i kapp. Vi har som syfte med denna studie att undersöka hur grundlärare i de yngre åldrarna uttrycker sitt arbete med läxor och vilka motiv som finns bakom. Studien omfattas av kvalitativaintervjuer med fyra verksamma lärare i en stad i södra Sverige. Utifrån resultatet har vi kommit fram till att lärare ger elever i de yngre åldrarna läxa för att tiden i skolan inte räcker till för all undervisningsstoff som ska bearbetas. Motiven är att eleverna ska träna på ansvarstagande, befästa kunskaper genom mängdträning samt att inkludera vårdnadshavare i skolverksamheten.

Syftet med denna studie har varit att undersöka den fysiska miljön för yngre skolelever i klassrummet utifrån ett tal-, läs- och skrivutvecklingsperspektiv. Detta har gjorts genom att intervjua sex lärare på olika skolor samt att göra en observation av deras klassrum. Utifrån studien har vi sett att samtliga lärare har en uppfattning om hur de vill utforma den fysiska miljön för de yngre skolelevernas tal-, läs- och skrivutveckling. Medvetenheten och svaren skiljer sig dock åt och under flera observationer har vi också kunnat konstatera att lärarna "inte lever som de lär" utan att miljön ser ut på ett annat sätt än vad de säger sig vilja eftersträva.

Studien beskriver aktuell forskning kring hur yngre barn tänker om andra människors tankar och känslor utifrån olika teoretiska perspektiv. Vidare provas ett test som så tidigt som möjligt under barns utveckling möjligen kan belysa förskolebarns förmåga att sätta sig in i någon annans tankar, perspektiv. Inom autismforskningen har begreppet theory of mind använts för att belysa den kognitiva förmåga som krävs för att en person ska kunna sätta sig in i någon annans tankar. Från flera håll har begreppet ifrågasatts eftersom det krävs flera kognitiva komponenter såsom minne och verbal förmåga för att lösa denna typ av uppgifter. Följande studie har genomförts för att undersöka ett test som så renodlat som möjligt försöker belysa förmågan att förstå hur någon annan tänker. Elva barn som utretts för autismspektrumfrågeställning och fått diagnosen autism har fått genomföra testet ”Kicki och Katten” och jämförts med tio typiskt utvecklade barn matchade på mental ålder. Resultatet visar att det inte finns någon skillnad mellan barnen med autism och de typiskt utvecklade barnen och att barn med en mental ålder under fyra år, i båda grupperna, inte klarar av testet Kicki och Katten. Testet Kicki och Katten fungerar inte för att bedöma theory of mind hos yngre barn än fyra år.

Stress är någonting som blir vanligare bland barn idag. Sygte med denna undersökning är att få kunskap om förskollärares tankar kring barn och stress i förskolan. Syftet är också att bidra till kvalitet och utveckling inom förskolans verksamhet. Med detta arbete tiktas intresset på förskollärares tankar kring stress hos yngre barn och hur vi som arbetar med barn kan arbeta förebygande i förskoleverksamheten samt se och förstå de signaler barn ger ifrån sig. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, här beskrivs hur samhällets utveckling påverkar oss människor. Vidare beskrivs förskolans utvekling genom tiderna och hur stress idag påverkas av denna utvekling. I texten förklaras vad stress kan innebära och hur kroppen kan reagera på det. I undersökningen används en kvalitativt inriktad undersökningsmetod. Intervjuer med förskollärare har här genomförts. Det framkom genom intervjuerna att förskollärarna upplever att barn uppvisar vissa tecken på stress. Dessa tecken kan vara rastlöshet, orolighet och koncentrationssvårigheter. Förskollärarna försöker bemöta detta genom att prioritera stunder i delad barngrupp, då omgivninen blir lugnare och mer fokus kan läggas på aktiviteter som skall genomföras.

Under sommaren 2008 infördes en ny reform i svensk grundskola. Den innebar att alla elever skulle få skriftliga omdömen i samtliga ämnen som de undervisades i. Reformen gav lärare ett utökat och delvis nytt uppdrag vad gällde att bedöma och skriftligt dokumentera elevers kunskaper i samtliga skolämnen. Tidigare studier om bedömning har företrädesvis fokuserats mot de årskurser där betyg ges, från mellanstadiet och upp till gymnasiet. Den här uppsatsen handlar om hur lärare till våra yngsta elever i grundskolan, de som går i åk 1-3, beskriver sitt arbete med kunskapsbedömningen. Studiens syfte är att bidra med ökade kunskaper om lärares kunskapsbedömning av yngre elevers lärande. Uppsatsens empiriska data kommer från åtta stycken kvalitativa ostrukturerade intervjuer med lärare. Intervjuerna genomfördes tre år efter införandet av de skriftliga omdömena. Analysarbetet är inspirerat av Kvale och Brinkmanns (2010) kategorisering där arbetet med datamaterialet bestått i att analysera likheter, skillnader, reducera, strukturera och finna olika kategorier. Det framkommer att de yngre elevernas lärare kopplar begreppet bedömning till betyg och sortering. Min analys visar att lärarna kan beskrivas som kunskapsletare eller kunskapssamlare som båda strävar efter att finna elevers kunskaper för att få bedömningsunderlag, men på olika vis. Det framgår att det finns en osäkerhet hos lärarna beträffande kunskapsbedömningsuppdraget, vad som förväntas av dem och vad det innebär i praktiken. Men också vilka konsekvenser uppdraget får för eleven och dem själva. Det är inte självklart, ses i studiens resultat, att bedömningsuppdraget i teori och praktik går hand i hand.

Läxa är en uppgift som ges av läraren till eleven att genomföra efter avslutad skoltid. En meningsfull läxa har som syfte att utmana elevens förmågor gällande prestationer och personlig utveckling. De läxor som inte ger samma stimulans som meningsfulla läxor är exempelvis traditionella läxor (en läxa för alla), ineffektiva läxor (som inte påvisar elevens kunskaper) eller repetitionsblad. Syftet med denna litteraturstudie är att åskådliggöra effekterna kring läxan, och hur de påverkar elevernas skolprestationer. Forskning visar att de äldre eleverna presterar bättre akademiskt när de fullföljer sina läxor. För de yngre eleverna är läxans funktion att skapa vanor och självreglering. Litteraturstudien belyser viktiga beståndsdelar till skapandet av lustfyllda och meningsfulla uppgifter, och med rätt kunskap hos lärare och vårdnadshavare kan läxan berika eleven. Interaktiva läxor har visat sig ge eleven större akademiska framgångar, särskilt i multietniska klasser. Genom elevens erfarenheter från familj och omgivning utvecklas eleven att kunna fokusera på det väsentliga i olika sammanhang, så som förmågan att kunna förmedla erfarenheter i tal och skrift. Det fordras mer omfattande forskning på nationell nivå, som är knuten till aktuell läroplan. Vidare behövs fler internationella opartiska studier som problematiserar alla läxans ansikten.

During the three first centuries A.D the cult to roman emperor was practiced over the absolute majority of the known world. It was based on the idea of the deified ruler, where religion was used as a way of legitimizing a social position of an absolute few. It arrived from below but was promoted and spread from above as a way of governmental control. During the same period of time did a new aristocratic social group emerge in remote Scandinavia that eagerly sought new ways to identify themselves and their newly found social standing. With a base consisting of an economic surplus they wanted to create an acceptance for their new way of life and thus in doing so change the very foundation and core beliefs of their own society.The central theme of this study is the cultural exchange that took place between these two cultural spheres and mainly of the effect that the cult to the roman emperor had on the emergence and identification process of the Scandinavian aristocracy.

Detta examensarbete handlar om de yngre barnens intra-aktion med ett matematiskt material i förskolan i form av ett sorteringsmaterial samt om detta material utmanar barns matematiska tänkande utan instruktioner från en vuxen. Här är det barnets görande som står i fokus.   Det teoretiska perspektivet i detta examensarbete är Barads (2007) teori om agentisk realism utifrån teorins centrala begrepp intra-agera tolkat av Lenz Taguchi (2012) och Franzén (2015). Intra-agera enligt Franzéns tolkning av Barads begrepp avser relationen mellan material och människor. Lenz Taguchi menar att ting och material inte kan ses som oaktiva redskap som människor beslutar sig för att använda. Istället kan ting och material ses som aktiva medaktörer som samverkar och samhandlar med människan. Fokus i denna teori är vad föremål såväl mänskliga som icke mänskliga gör när de möts i en intra-aktion. Lenz Taguchi förstår lärandet som summan av ett samhandlande där olika aktiva aktörer är inblandade. I detta sammanhang används samhandlande som ett begrepp för när mänskliga och icke mänskliga aktörer tillsammans skapar något eller ändrar det befintliga till något nytt eller något annat än det var innan. Det är kärnan i ett samhandlande och därmed även i intra-aktionen.   I denna undersökning deltog 19 barn i åldrarna 1-3 år som observerades och data samlades in med hjälp av fältanteckningar. Fältanteckningarna har sedan renskrivits och undersökningens resultat har delats in i fyra olika kategorier och tolkats utifrån studiens teoretiska perspektiv. Sorteringsmaterialet, i form av 72 bondgårdsdjur respektive 72 fordon i sex färger uppdelade i sex olika kategorier av bondgårdsdjur och fordon, låg kvar i sin burk med locket uppskruvat och placerades på en matta på golvet. Därmed skapades förutsättningarna för barnens möjlighet till intra-aktion med sorteringsmaterialet utan någon instruktion av en vuxen.   Studiens resultat visar de yngre barnens intra-agerande med sorteringsmaterialet. I intra-aktionen med sorteringsmaterialet startade en lärprocess hos barnen vilket resulterade i att barnen sorterade materialet efter en eller två egenskaper, använde sig av parbildning samt undersökte materialet med sin kropp och sina sinnen.

Vår studie byggde på kvalitativa intervjuer med förskollärare från två olika pedagogiska inriktningar, Montessoripedagogik och traditionell förskolepedagogik. Syftet var att undersöka hur förskollärare definierar en konflikt samt undersöka vilka olika strategier de säger sig använda för att hjälpa barnen att hantera konflikterna. I vår teori utgick vi främst från Cohens konfliktpyramid och Malténs definition av konflikter samt fyra olika strategier för att hantera dessa.   Resultatet visade att hur ofta förskollärarna bedömer att konflikter sker skiljer sig åt mellan de två pedagogiska inriktningarna. Däremot visade studien ingen större skillnad i hur förskollärarna hanterar konflikter. Inom båda inriktningarna förespråkades vikten av att i den utsträckning det är möjligt låta barnen hantera konflikterna på egen hand innan den vuxna kliver in som en tredje medlare. Resultatet pekade också på vikten av att stötta barnet i dess socio-emotionella utveckling och på följande sätt börja lägga grunden för hur konfliktsituationer kan hanteras.   Slutsatsen är att konflikter inte alltid behöver undvikas utan bör få vara en del av den dagliga verksamheten, då kan de, om de hanteras på rätt sätt, bidra till ett meningsfullt lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två förlagsutgivna läromedel för ämnet engelska i Sverige bidrar till att stimulera elevers muntliga kommunikativa förmåga, samt hur de två läromedlen förhåller sig till varandra utifrån denna aspekt. En enkätundersökning ligger till grund för vår litteraturstudie, där fokus har varit att bilda oss en uppfattning om vilka förlagsutgivna läromedel i ämnet engelska som förekommer för årskurserna 1-3. Dessa läromedel visade sig vara Magic! 3 och Learn English. I vår granskning av dessa två läromedel har vi valt att utgå från de tre aspekterna social interaktion, engelska som ett dominerande språk samt förekomst avsånger och ramsor, eftersom forskning visat att dessa aspekter är viktiga förutsättningar för utvecklandet av unga elevers muntliga kommunikativa förmåga. Resultatet visar att båda läromedlen innehåller parövningar som enda uttalatinteraktiva aktiviteter. Ett annat resultat är att det svenska språket förekommer i instruktioner och översättningar i Magic! 3 men inte i Learn English, och ett tredjeatt båda läromedlen saknar tillhörande rörelser i samband med sånger och ramsor. Inte desto mindre är en av de slutsatser som vi dragit utifrån detta är att även deläromedelsdelar som inte uppenbart är interaktiva aktiviteter ändå kan användas i ett muntligt kommunikationsfrämjande syfte, genom att de sätts i ett interaktivt sammanhang. En annan slutsats vi har dragit är att Magic! 3 inte är uppbyggt i enlighet med forskningen, gällande användandet av svenska översättningar. Vi kan även dra slutsatsen att läromedlen bör vidareutvecklas gällande olika metoder för språklig input, exempelvis tillhörande rörelser till de inkluderade sångerna och ramsorna.