Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen i världen bland kvinnor. Yngre kvinnor får ofta sämre prognos än äldre eftersom de ofta utvecklar en aggressiv cancerform och svarar sämre på behandling. Trots att bröstcancer är den vanligaste cancerformen är forskning underrepresenterat bland yngre kvinnor med bröstcancer. I sjuksköterskans omvårdnad ingår ansvar att ge information och stöd under behandlingsperioden. Det är viktigt att förstå yngre kvinnors lidande för att lättare möta deras behov. Syfte: Syftet var att beskriva yngre kvinnors upplevelser av att genomgå behandling mot bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Analysen resulterade i två teman. Första temat var betydelsen av stöd med subteman upplevelse av att få stöd, upplevelse av otillräckligt stöd och upplevelse av att själva stötta familjen. Andra temat var sjukdomens påverkan på kroppen med subteman upplevelse av kroppsförändringaroch upplevelse av påverkad fertilitet.Slutsats: Patienterna upplevde sig begränsade till följd av behandling, de upplevde sorg och oro. Patienterna hade svårt att stötta familjen när de själva behövde stöd. Stöd från anhöriga, familj och sjuksköterska var viktigt för dem. Dock upplevde några av kvinnor att det emotionella stödet från sjukvårdspersonalen samt information om behandling var bristfällig. Patienterna upplevde också kroppspåverkan till följd av behandling negativt.

Beyond the vicinity A study of swords in the mountain region of Jämtland County during the LateIron Age and a discussion of their interpretation. This bachelor thesis discusses the function of swords found in the mountain region of Jämtland County during the Late Iron Age. It focuses on the discussion whether the swords found in the mountain region can reflect on resource utilization in the mountain region during the Late Iron Age from a socioeconomical perspective. The thesis also brings up difficulties in the intrepretations whether or not the swords in the mountain region should be defined as a grave, because of the lack of human remains in some of the sites in the mountain region containing swords. The data used in the thesis is mainly processed in GISand Microsoft Excel and is discussed on a critical basis. The results are presented as maps showing spatial relations between the collected data. The presence of swords in the mountain region can be seen as evidence of more widespread resource utilization of the mountain region in Jämtland County.

Stroke är en vanlig sjukdom som drabbar många patienter varje år i Sverige. Det är en allvarlig sjukdom, med ofta plötsligt insjuknande, där konsekvenserna för individen kan vara dramatiska. En majoritet av patienterna är äldre, men det är inte ovanligt att yngre patienter i arbetsför ålder drabbas av stroke. Min misstanke inför det här arbetet var att yngre patienter som drabbas av stroke har andra upplevelser och behov än de äldre patienter som drabbas av stroke. Syftet har därför varit att genom en litteraturstudie med kvalitativ ansats gå igenom aktuell forskning om yngre patienters upplevelser och behov av stöd och information efter en stroke. Åtta kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar har inkluderats och analyserats. Efter dataanalysen har teman och subteman arbetats fram. Tre huvudteman framstod; upplevelser vid insjuknandet, livet efter en stroke och behov av stöd och information. Under dessa tre huvudteman presenteras subteman för mer detaljerad och strukturerad analys. Aktuell forskning visar att den studerade patientgruppen upplevde bristande information från sjukvården avseende sitt sjukdomstillstånd, riskfaktorer, prognos och förlopp. De upplevde även bristande stöd avseende åldersanpassad vård och rehabilitering samt adekvat uppföljning och stöd efter insjuknanadet. Resultatet visar att insjuknandet är dramatiskt för dessa patienter och väcker många starka känslor. Deras liv och tillvaro förändras plötsligt. Vidare visar resultatet att detta är en patientkategori som inte upplever att de får tillräckligt med stöd och information om sin sjukdom eller situation. Varken sjukvården eller informationen upplevs som individ- eller åldersanpassad. Stora förbättringsmöjligheter finns för både sjukvården och kommunen att bättre informera, stödja och rehabilitera dessa patienter för att ge dem optimala möjligheter att återvända till ett så normalt liv och tillvaro som möjligt.

Samling är en vanligt förekommande rutinsituation som är en del av många förskolors och skolors vardag. Utformningen och syftet med samlingen varierar mellan förskolor och skolor men även mellan pedagoger. Samlingen är ett tillfälle för att socialisera där barn och vuxen interagerar men även barn och barn. Syftet med studien är att undersöka samlingen på yngrebarnsavdelningar samt de yngre barnens möjligheter eller begränsningar till interaktion i samlingen. Studiens forskningsfrågor avser att undersöka vilka innehållsmoment som förekommer i de yngre barnens samling samt hur pedagoger möjliggör eller begränsar för interaktion i de yngre barnens samling. Studien har genomförts på två olika förskolor med barn mellan 1-4 år, där det empiriska materialet insamlats med hjälp av videoobservationer. En teoretisk utgångspunkt studien utgår ifrån är ett sociokulturellt perspektiv på lärande där tematisk analys använts för att analysera empirin. Resultatet i studien är uppdelad i två delar där resultat del 1 visar att de vanligaste förekommande innehållsmomenten är sångkort, öppning av julkalender samt fruktstund. Momenten förekom på båda förskolorna men utformades och utfördes på olika sätt av pedagogerna. I resultat del 2 framkom tre olika teman som var återkommande i det insamlade materialet gällande hur pedagoger möjliggör eller begränsar för interaktion. Följande teman framkom: momentens utformning, pedagogens kommunikation och scaffoldning: en möjlighet till interaktion. Slutsatsen efter denna studie är att beroende på hur olika innehållsmoment utformas skapas olika möjligheter eller begränsningar till interaktion. Pedagogers kommunikation har även betydelse då pedagogers öppna frågor samt följdfrågor skapar större möjligheter till interaktion mellan barnen. I flertalet sekvenser framkom även att barn interagerar med varandra genom stöttning, där de lär med och av varandra. Denna stöttning och interaktion sker både verbalt och fysiskt och i vissa fall i en kombination av dessa.

Syftet med magisteruppsatsen är att undersöka vilka kompetenser som efterfrågas på dagens arbetsmarknad och i vilken utsträckning de kan kopplas samman med föreställningar om ålder. Studiens intervjupersoner anses i sitt yrke kunna bidra med information kring yngre och äldre arbetssökandes kompetens och vad som anses vara attraktiva kompetenser på arbetsmarknaden. För att besvara studiens frågeställningar genomförs intervjuer med en HR-konsult, två rådgivare, två chefer för olika arbetsmarknadsorganisationer samt en rekryteringskonsult. Med symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv syftar studien till att öka förståelse kring föreställningar om ålder och kompetens. En samhällsproblematik belyses snarare än arbetssökandes självupplevda företeelser. Resultatet visar att attraktiva kompetenser kan skilja sig åt beroende på yrke och bransch. Det är snarare individens specifika kompetenser i förhållande till vad ett arbete kräver, än individens ålder som påverkar möjligheter till att få ett arbete. Resultatet visar skillnader i kompetenser mellan yngre och äldre, vilka kan påverka möjligheten till att få ett arbete på dagens arbetsmarknad. Studiens praktiska implikationer öppnar upp för mer diskussioner kring varför en viss kompetens anses betydelsefull och hur en arbetssökande kan tillägna sig den kompetensen. Med en relativt ny lag om åldersdiskriminering bör också diskussioner föras kring vad som är och kan anses vara åldersdiskriminerande i tillskrivandet av skillnader mellan yngre och äldre.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en viljestyrd viktnedgång bland kvinnor som upplever sig vara för tjocka och därför vill gå ner i vikt. Yngre kvinnor som insjuknar i AN är i regel mellan 12–25 år och har en överdriven rädsla för att gå upp i vikt och har därför ett onormalt förhållningssätt till kost och fysisk aktivitet. Det är inte ovanligt att yngre kvinnor med AN förnekar sin sjukdom trots en utpräglad undervikt. AN är ofta en långdragen sjukdom som kan pågå under 5-15 år. Vid tidig insatt behandling kan tillfrisknandet gå betydligt fortare.    Syfte: Syftet med studien var att beskriva yngre kvinnors upplevelse av att leva med Anorexia Nervosa. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tre patografier utifrån yngre kvinnors upplevelse av att leva med AN har utförts. Data har analyserats med Graneheims och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom fem kategorier: förändrad självbild, matens betydelse, känna behov av kontroll, upplevelsen av att bestraffa sig själv och känna rädsla och ensamhet. Slutsats: I resultatet framkom yngre kvinnors upplevelser som var både negativa och positiva känslor som påverkade kvinnorna i vardagen. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta yngre kvinnor med AN krävs förståelse för yngre kvinnors livsvärld samt kunna se individuella behov. I framtiden kan det behövas mer forskning hur yngre kvinnor upplever att leva med AN då det sker en ökning av sjukdomen AN bland yngre kvinnor.

Syftet med studien är att söka ny kunskap om interaktioner som sker mellan barn samt barn och pedagoger under pedagogiska aktiviteter med fokus på skriftspråkslärande. Studien tar sin utgångspunkt i en sociokulturell teori. Metod som används under den här studien är observationer med hjälp av videoupptagning samt fältanteckningar. Tre olika pedagogiska aktiviteter med fokus på skriftspråket observeras. Resultat tyder på att barn introduceras till skriftspråket genom användandet av olika artefakter i form av digitala verktyg, bilder på Babblarna och leklera samt genom kopplingar till barns identitet. Deltagarnas kommunikation kännetecknas av turtagning och imitation.

This study aims to find out how educators in preschool view the youngest preschool children's written production and literacy, the youngest children refer to those who are between 1 and 3 years old. To answer the purpose, I chose qualitative interviews as a method. The interviews were conducted with six educators working in preschool, of which four were preschool teachers and two were teacher assistants. The results show that the educators have not reflected as much on the younger children's written production as a separate activity. Focus has instead been on working with language development. They have, for example, read aloud and used other methods that help develop language skills. Even though the educators do not plan ahead very much for children's text work, it seems that such work still occurs among the children, with or without support from the educators.  This study concludes that in order for the younger children's literacy to develop even more, the educators need more knowledge in how literacy is manifested in younger children, to provide right support and challenge them to learn even more.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor över hela världen. Till skillnad från äldre kvinnor drabbas yngre kvinnor oftare av en mer aggressiv cancerform. Att få diagnosen bröstcancer kan innebära stora förändringar i livet med behandlingar som orsakar svåra biverkningar och oförutsägbara sjukhusbesök, en omställning som kan komma att påverka livskvalitén för de unga drabbade kvinnorna. I samband med de biverkningar som uppkommer till följd av behandling krävs stöd från både hälso-och sjukvård och anhöriga. Personcentrerad omvårdnad ligger till grund för att främja den psykiska, fysiska och existentiella hälsan hos vårdsökande person.Syfte: Att beskriva upplevelser av att genomgå bröstcancerbehandling som ung kvinna.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökning gjordes i Medline och CINAHL. Resultatet framställs av 12 vetenskapliga artiklar.Resultat: Innefattar två kategorier följt av sex subkategorier. Kategorierna är: upplevelser av den psykosociala påverkan som kan uppstå vid behandling samt upplevelser av biverkningar efter bröstcancerbehandling.Slutsatser: Huvudfynd i de 12 artiklarna fokuserade främst på bristfällig information från hälso-och sjukvård gällande bröstcancerbehandling, samt de konsekvenser som förändrad kroppsbild efter genomgående behandlingen kom att få.

Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare ser på taluppfattning i förskoleklass och årskurs 1 och hur de väljer att arbeta för att utveckla den hos eleverna. För detta ändamål valdes sju lärare som arbetar inom förskoleklass, årskurs 1 – 3 och som speciallärare ut för kvalitativa intervjuer. Studiens teoretiska referensram är Gelman och Gallistels fem räkneprinciper för att utveckla en god taluppfattning och intervjuerna har således analyserats utifrån dessa. Resultatet visade att lärarna uppfattade taluppfattning på ett vis som stämmer överens med Gelman och Gallistels modell. För att utveckla elevernas taluppfattning i förskoleklass och årskurs 1 valde lärarna att arbeta med olika räknestrategier, praktiskt arbete samt att ägna mycket tid åt det grundläggande arbetet med talområdet 1 – 10.