Syftet var att undersöka om personers Locus of Control påverkar deras konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer. Hypoteserna var: H1: Det finns skillnader mellan personer med extern och intern Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. H2: Personer med intern Locus of Control har större benägenhet att använda sig av relationskonflikthanteringsstrategin Kompromiss i sina kärleksrelationer. H3: Kvinnor påverkas mer än män av Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. Deltagarna var 172 studenter. Data insamlades med en webbenkät innehållande svenska versioner av Rotters I-E skala och RPCS. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan personer med intern och extern Locus of Control i tre konflikthanteringsstrategier: Kompromiss, Underkastelse och Undvikande. Vidare använde personer med intern Locus of Control Kompromiss mer. Personer med extern Locus of Control använde Underkastelse och Undvikande mer. Skillnaderna fanns bara bland kvinnorna. Samtliga hypoteser kunde därmed godtas. Undersökningen visade att Locus of Control är en möjlig anledning till varför personer använder sig av vissa typer av konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer.

Syftet med denna undersökning var att diskutera hur pedagoger i skolans verksamhet hanterar konflikter. Undersökningen var av kvalitativ form och utgick från frågorna: Hur hanterar pedagoger konflikter i grundskolan? Vilka olika konflikthanteringsmetoder använder sig pedagoger av i grundskolan? Vad tycker eleverna om pedagogernas hantering av konflikter? Hur arbetar pedagoger i grundskolan förebyggande mot konflikter? Konflikthanteringsstrategier från bland annat Arne Maltén, Roger Ellmin och Johan Ekeland användes under arbetet för att kunna tolka och analysera den insamlade empirin. Empirin införskaffades genom strukturerade intervjuer med fyra pedagoger, icke deltagande observationer och enkätunderökningar med cirka 40 elever från två grundskoleklasser. I resultatet kan man urskilja att det underlättar om pedagoger har en uppfattning om olika konflikthanteringsstrategier, i slutändan framgår det dock att erfarenhet är ett av det viktigaste redskapen för att hantera konflikter på ett givande sätt. Det handlar bland annat om att pedagoger, har en tolerans för mänsklig variation (Ekeland 2004).

Inom vården är det inte ovanligt att det uppstår konflikter i personalgruppen, som kan ha stor påverkan på både den psykosociala arbetsmiljön och för den omvårdnad och det bemötande patienter och närstående får. Chefer i vården upplever att konflikter och konflikthantering är svårt. Tidigare studier visar att chefer inom vården i hög utsträckning undviker att gå in i konflikter, eller, försöker lösa konflikter på ett sätt som endast ger en kortvarig lösning. Då konflikter kan ha påverkan på patientens omvårdnad är det en viktig uppgift för chefen att ta tag i de konflikter som uppstår. Syftet med studien var att undersöka vårdenhetschefers erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju vårdenhetschefer intervjuades om sina erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i kategorierna chefsrollen, stöd, förhållningssätt och bristande omvårdnad. I resultatdiskussionen diskuteras hur en kombination av bristande kunskap, upplevelsen av att vara ensam i sin roll och att som chef ha ett vårdande förhållningssätt till sina medarbetare, kan bidra till att chefer använder konflikthanteringsstrategier som inte ger en varaktig lösning. Att vara sjuksköterska och chef kan innebära en särskild utmaning när sjuksköterskans vårdande perspektiv följer med in i chefskapet och påverkar relationen till medarbetarna. För att förbättra vårdenhetschefers möjlighet att hantera interpersonella konflikter på ett konstruktivt och långsiktigt sätt, behövs utbildning och träning i konflikthantering. Genom att erbjuda handledning och mentorskap till såväl nya som mer erfarna vårdenhetschefer ges möjlighet till ökad medvetenhet om betydelsen av ett vårdande perspektiv vid konflikthantering.

Förskollärare har ett stort ansvar i förskolan för att skapa en lärorik och trygg miljö i verksamheten. Förskollärare ska kunna förebygga och handleda barn i deras konflikter för att på bästa sätt låta barn utveckla sin kommunikation och sitt samspel med andra. Barn behöver få verktyg för att kunna hantera konflikter och en förståelse för att det är en naturlig del av livet. Vårt arbete utgår från Vygotskijs sociokulturella teori och relevant forskning kopplat till vårt ämne kommer att presenteras i arbetet. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar konflikter i förskolan, vilka de vanligaste konfliktsituationerna mellan barnen är och vilka konflikthanteringsstrategier pedagogerna använder. För att uppnå ett trovärdigt resultat har vi använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer där sex förskollärare från två olika förskolor har intervjuats. Studiens resultat utifrån intervjuer visar att förskollärarnas uppfattning av konflikter och konflikthanteringsstrategier är att de har gemensam syn. Förskollärarna använder sig av olika strategier för att lösa konflikter mellan barn. Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om vilka typer av konflikter som förekommer och hur de ska bemöta barn i konflikter genom samtal men också genom att låta barnen försöka lösa konflikter själva.

Sammanfattning Konflikter förekommer överallt och är en del av livet och även en del av barnens vardag på förskolan. Den strategi barn väljer för att hantera en konflikt har betydelse för hur leken fortsätter. Konflikthanteringsförmågan är en viktig del för barns personliga utveckling. Den är även viktig för barnen när de ska skaffa vänner samt för att kunna ingå i en grupp och kunna förstå de sociala koderna. Det är en del av förskolans uppdrag att barn får möjlighet att utveckla sin förmåga att hantera konflikter. Syfte Syftet med studien är att undersöka vilka olika konflikthanteringsstrategier förskollärare har erfarenhet av att barn i åldern 3-5 år använder sig av för att lösa konflikter som uppstår vid frilek. Metod Metoden för studien är selfreport. I denna studie har förskollärare själva fått beskriva situationer från verksamheten där barn har varit i konflikter. Resultat Resultatet visar att de konflikthanteringsstrategier som de deltagande förskollärarna ser att barn oftast använder sig av är att gå till en pedagog, skrika eller förhandla och kompromissa. De vanligaste orsakerna till att konflikter uppstår i den fria leken är till exempel missförstånd i leken på grund av brist på kommunikation eller att barn inte förstod leken och dess regler samt konflikter om leksaker. Av resultatet framgår också att valet av konflikthanteringsstrategi har betydelse. De sociala strategierna så som att prata med varandra, förhandla eller kompromissa samt strategin att gå till pedagog får leken att fortsätta medan de aggressiva strategierna så som att bitas eller dra i håret gör att leken avbryts.

AbstraktSyftet med vår kandidatuppsats är att göra en jämförelse gällande skillnader mellan vårdenhetschefers och deras medarbetares konflikthantering samt hur synen på interpersonella konflikter skiljer sig mellan grupperna. Varför vi valde att undersöka detta ämne är för att konflikter förekommer i vardagen i såväl arbets- som privatliv, och vi kommer att få hantera konflikter i våra framtida yrken som personalvetare. Vi tror att det kan skilja sig åt i hur man ser på och hanterar konflikter som chef respektive medarbetare, och det är just detta som är intressant för oss. Vi vill kunna bidra med något nytt till forskningen med denna studie.Då detta är en kvalitativ studie har vi valt att utgå från ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har gjort semistrukturerade intervjuer med fyra vårdenhetschefer och fem medarbetare på ett västsvenskt sjukhus. Respondenterna arbetade på olika avdelningar. För att nå våra respondenter har vi använt oss av ett bekvämlighetsurval, det vill säga att man ”tar det man får”.Vår undersökning visade att det knappt finns några skillnader i synen på konflikter mellan vårdenhetschefer och medarbetare som grupper, utan mer mellan olika individer. Oenigheter och meningsskiljaktigheter var för de flesta detsamma som konflikter. Vad gäller konflikthanteringen sade sig medarbetarna lyssna och att de försöker få fram det verkliga problemet. Vårdenhetscheferna sade detsamma, men att de däremot är försiktiga med att ta sig an konflikter: de menade att de tänker till en extra gång och låter helst medarbetarna lösa sina konflikter själva, såvida de inte har gått för långt. Vi fick dock i resultatet fram att de flesta vårdenhetscheferna har en negativ syn på sina medarbetares sätt att hantera konflikter på grund av omoget agerande. Större delen av medarbetarna sade sig däremot vara positiva till sina chefers konflikthantering. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Vår studie byggde på kvalitativa intervjuer med förskollärare från två olika pedagogiska inriktningar, Montessoripedagogik och traditionell förskolepedagogik. Syftet var att undersöka hur förskollärare definierar en konflikt samt undersöka vilka olika strategier de säger sig använda för att hjälpa barnen att hantera konflikterna. I vår teori utgick vi främst från Cohens konfliktpyramid och Malténs definition av konflikter samt fyra olika strategier för att hantera dessa.   Resultatet visade att hur ofta förskollärarna bedömer att konflikter sker skiljer sig åt mellan de två pedagogiska inriktningarna. Däremot visade studien ingen större skillnad i hur förskollärarna hanterar konflikter. Inom båda inriktningarna förespråkades vikten av att i den utsträckning det är möjligt låta barnen hantera konflikterna på egen hand innan den vuxna kliver in som en tredje medlare. Resultatet pekade också på vikten av att stötta barnet i dess socio-emotionella utveckling och på följande sätt börja lägga grunden för hur konfliktsituationer kan hanteras.   Slutsatsen är att konflikter inte alltid behöver undvikas utan bör få vara en del av den dagliga verksamheten, då kan de, om de hanteras på rätt sätt, bidra till ett meningsfullt lärande.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka barns och förskollärares uppfattningar om hur de löser konflikter på förskolan mellan barn som är oense. Våra frågeställningar är • Vilka strategier använder förskollärarna och barnen sig av när de löser konflikter mellan barn? • Vilken betydelse har miljön på förskolan för barnens samspel enligt förskollärarna? Metod I studien har kvalitativ metod använts och intervjuer med förskollärare och barn. Intervjuerna har genomförts med två förskollärare och fyra barn. Resultat I resultatet framgår att barnen anser sig ha ett behov av en förskollärare nära vid konfliktsituationer samtidigt som de påvisar empati när de upplever andra barn oense. I resultatet framkommer även förskollärarnas förslag till konflikthanteringsstrategier samt hur de arbetar förebyggande med konflikter i barngruppen. Förskollärarna markerade miljön som betydelsefull för barns lärande och lek. Det framgår även i resultatet hur förskollärarna anser att barns utveckling har betydelsen för förmågan att lösa konflikter.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka barns och förskollärares uppfattningar om hur de löser konflikter på förskolan mellan barn som är oense. Våra frågeställningar är: • Vilka strategier använder förskollärarna och barnen sig av när de löser konflikter mellan barn? • Vilken betydelse har miljön på förskolan för barnens samspel enligt förskollärarna? Metod I studien har kvalitativ metod använts och intervjuer med förskollärare och barn. Intervjuerna har genomförts med två förskollärare och fyra barn. Resultat I resultatet framgår att barnen anser sig ha ett behov av en förskollärare nära vid konfliktsituationer samtidigt som de påvisar empati när de upplever andra barn oense. I resultatet framkommer även förskollärarnas förslag till konflikthanteringsstrategier samt hur de arbetar förebyggande med konflikter i barngruppen. Förskollärarna markerade miljön som betydelsefull för barns lärande och lek. Det framgår även i resultatet hur förskollärarna anser att barns utveckling har betydelsen för förmågan att lösa konflikter.

Syftet med forskningsarbetet är att undersöka vilka strategier pedagoger i förskolan använder sig av för att hantera konflikter som uppstår mellan barn. För att uppnå ett trovärdigt resultat genomfördes observationer i den dagliga verksamheten både inomhus och utomhus. Observationerna är utförda på två förskolor i mellersta Sverige där observerades pedagogerna och deras strategier vid konflikter mellan barn. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är: den proximala utvecklingszonen och scaffolding. dessa begrepp har använts som stöd för att analysera insamlade emperin. Resultatet av studien visade att pedagogernas strategier vid konflikter mellan barn är av stor vikt för barns utveckling. Det visade även att pedagoger antar olika strategier i barns konflikter, till exempel att sätta stopp, förhindra vidare konflikt, påtvinga en lösning och att vara medlare. Diskussion och slutsatser visar att vissa pedagoger effektivt använde sig av konfliktlösningsstrategier som bidrog till den proximala utvecklingszonen och scaffolding. Men utifrån mina observationer kunde jag inte se om pedagogernas konflikthanteringsstrategier påverkade barnens sociala utveckling. För att avgöra detta krävs det en längre observationsperiod. I framtida studier vore intressant att observera under en längre period samt att studera vilka strategier barnen använder för att hantera sina konflikter. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>