Syftet med den här studien är att bidra till kunskap om hur förskollärare i förskolan arbetar med konflikt och konflikthantering vid samlingar. Till min undersökning har jag använt mig av olika kvalitativa forskningsmetoder, observation och intervjuer för att få inblick i hur förskolläraren hanterar barnens konflikter. Resultatet visar hur förskollärarna betonar vikten av att kommunicera med barnen, samt att skapandet av goda relationer är avgörande för att förebygga och lösa konflikter. Resultatet visade också att vissa barn klarar av att lösa konflikter på egen hand men att de även behöver stöd och hjälp från förskolläraren i vissa situationer. Min slutsats är att förskollärarnas generella strategier för konfliktlösning är att lyssna på alla inblandade och bekräfta barnens känslor för att sedan hjälpa dem att lösa konflikten.

Förskolan är en plats där barnet tillbringar en del av sitt liv som ska vara positiv. Ett av pedagogens viktigaste uppdrag som är formulerat av Skolverket är att individerna ska lära och utveckla som individ och gruppmedlem. Lek har en central roll i barns liv och är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande. En annan del i barns liv är konflikter, de händer dagligen i barngruppen och de uppstår i alla situationer där finns mänskliga relationer. Många gånger uppstår konflikterna i leksituationer. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket synsätt pedagogerna har i förskolan angående lek, konflikter och konflikthanteringsstrategier i förskolans verksamhet. I arbetet använder jag teorier som behandlar begreppen lek, fri lek, konflikt för att analysera pedagogernas syn på konflikt i leksituationer samt vilka strategier som pedagogerna använder sig för att hantera konflikter. För att kunna svara på mina frågeställningar har jag genomfört en kvalitativ undersökning med fyra förskollärare från olika förskolor. Resultatet av uppsatsens analys visar att pedagogerna ser att lek, fri lek och konflikter är en del av barns liv i förskolans verksamhet. De menar att konflikter är nyttiga och lärorika och med de utvecklar barn sin sociala kompetens. Pedagogerna upplever att “fri lek” lägger grunden för barn att lära sig hantera konflikter. Dessutom vill pedagogerna, trots att de menar att konflikter är lärorika och naturliga inte ha konflikter och har därför olika strategier för att konflikter inte ska uppstår. Pedagogerna använder arbete med förskolans fysiska miljö som en strategi för att ge en så bra miljö som möjligt för att undvika konflikter i barnens lek. Uppsatsen visar att pedagogerna har ett komplext och ibland motsägelsefullt förhållningssätt till konflikter i lek. Konflikter i lek ses som ett naturligt lärtillfälle men också något som man vill undvika, vilket görs genom planering av gruppsammansättning och miljöns utformning. / Preschool is a place where the child spends a part of his life that should be positive. One of the pedagogue's most important tasks formulated by the National Agency for Education is for individuals to learn and develop as an individual and group member. Play has a central role in children's lives and is the basis for development, learning and well-being. Another part of children's lives are conflicts, they happen daily in the group of children and they occur in all situations where there are human relationships. Conflicts often arise in play situations. The purpose of this work has been to investigate the views of the pedagogue in the preschool regarding play, conflicts and conflict management strategies in the preschool's activities. In my work, I use theories that deal with the concepts of play, free play, conflict to analyze the pedagogue's view of conflict in play situations and the strategies that the pedagogue uses to handle conflicts. To be able to answer my questions, I have conducted a qualitative survey with four preschool teachers from different preschools. The results of the thesis analysis show that the pedagogue sees that play, free play and conflicts are part of children's lives in preschool activities. They believe that conflicts are useful and instructive and with them children develop their social skills. The pedagogue feels that "free play" lays the foundation for children to learn to handle conflicts. In addition, pedagogues, even though they believe that conflicts are instructive and natural, do not want conflicts and therefore have different strategies for conflicts not to arise. The pedagogues use work with the preschool's physical environment as a strategy to provide as good an environment as possible to avoid conflicts in the children's play. The essay shows that the pedagogues have a complex and sometimes contradictory approach to conflicts in play. Conflicts in play are seen as a natural learning opportunity but also something you want to avoid, which is done by planning group composition and the design of the environment.

Denna studie syftar till att utforska hur förskollärare beskriver hanteringsstrategier och förebyggande arbete kring konfliktsituationer mellan barn. Vidare även ta del av hur förskollärare resonerar kring barns konfliktsituationer. För att undersöka detta används kvalitativa intervjuer som genomförs med fyra verksamma förskollärare inom samma förskola. De teoretiska utgångspunkterna för studien är Cohens Konfliktpyramid samt två specialpedagogiska perspektiv. Resultatet visar att förskollärare resonerar olika kring konfliktsituationer mellan barn. Förskollärares hanteringsstrategier kan utgå från att göra barnen delaktiga i hanteringen medan andra strategier exkluderar barnen från hantering av konfliktsituationen. Förskollärare menar att de anpassar sina konflikthanteringsstrategier efter hur barnens egna konflikthanteringsstrategier ser ut. Resultatet visar också att stor uppmärksamhet ska läggas på relationsskapande mellan barn-pedagog och barn-barn vilket är centralt i ett gott förebyggande arbete av barns konfliktsituationer.

Problemområdet för denna studie behandlar konflikthantering mellan barn i förskolan. Det första syftet med studien är att belysa hur konflikter mellan barn i förskolan kan uppfattas och hanteras. Det andra syftet med studien är att beskriva några barns och pedagogers konflikthanteringsstrategier i konflikter mellan barn. Studiens metod är att utifrån en hermeneutisk forskningstradition genomföra fokusgruppsintervjuer med barn och parintervjuer med pedagoger. Därefter kopplades resultatet från intervjuerna till litteratur och forskning vi funnit inom området. Resultatet visar på att teori och empiri till stor del går att förena med varandra. Barns och pedagogers konflikthanteringsstrategier strävar efter en konstruktiv konflikthantering där ömsesidig respekt står i fokus. Pedagogerna strävar även efter att se det kompetenta barnet och försöka förstå barnperspektivet i konflikthanteringen. Resultatet visar även att det emellanåt kan finnas svårigheter med konflikthantering, men oavsett hur svårt det kan vara menar både pedagogerna och barnen att det är viktigt att bemöta konflikten, och hantera den på ett konstruktivt sätt.

Bakgrund: Konflikter är ett fenomen som förekommer i alla kontexter där individer integrerar med varandra. Konflikter har alltid funnits men synen på konflikter samt hur det hanteras har förändrats genom tiden. Konflikthantering är en viktig del i ledarskapet och är en av de viktigaste och centrala uppgifterna för en ledare. De flesta ledare ser konflikthantering som problematiskt eftersom de tycker att det är jobbigt och obehagligt att hantera konflikter på grund av rädslan för individernas reaktioner. Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan ledarskap och konflikthanteringsstrategier men det finns fortfarande en kunskapsbrist inom området. Syfte: Syftet med studien är att förklara om det finns ett samband mellan det situationsanpassade ledarskapet och konflikthanteringsstrategierna samt om sambandet kan ge ledare större möjlighet att hantera konflikter framgångsrikt. Metod: Denna studie har en kvalitativansats, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med två organisationer, där en butikschef och tre medarbetare i respektive organisation intervjuades. Resultat: Denna studie har kommit fram till att det finns ett samband mellan det situationsanpassande ledarskapet och konflikthanteringsstrategier. Genom att kombinera stilarna i det situationsanpassade ledarskapet med konflikthanteringsstrategier och med hänsyn till både medarbetares och ledares åsikter kan rätt konflikthanteringsstrategi väljas, vilket också kan främja individernas utveckling. / Background: The phenomenon conflict occurs in every context where individuals integrate with each other. Conflicts have always existed but the way we see and manage them have changed through time. Conflict management is an important part of leadership. Most leaders believe conflicts are a problematic issue that is difficult to manage, because of the fear of the consequence that may appear. Previous research has shown that there is a correlation between leadership and conflict management but there is still a lack of knowledge in the field. Purpose: The purpose of this study is to examine if there is a correlation between the situational leadership and conflict management strategies and if it can provide leaders with greater possibilities to handle conflicts successfully. Method: This study has a qualitative approach where semi structured interviews with two organizations were made, with both of the store manager and three employees in each organization. Results: The results of this study have shown that there is a correlation between the situational leadership and conflict management strategies. Through combining the styles of the situational leadership with conflict management strategies and with regard to both employees and managers opinion and behavior can a suitable strategy be adopted, which can encourage individual growth.

Background: Today, the construction industry faces heightened expectations in terms of environmental and economic requirements. Consequently, goal conflicts have become a persistent challenge in construction projects, necessitating efficient conflict strategies. It is therefore important to understand goal conflicts to be able to solve them before they escalate and become an issue that affects the project’s outcome. Purpose: The aim of this study is to explore goal conflicts and their prioritization, as well as the factors influencing the choice of conflict management strategies, regarding environmental and economic goal conflicts. In addition, the study aims to identify the perceived hindrances to achieve more efficient conflict management.  Method: Relevant literature was analyzed to establish a theoretical foundation for the researchconducted in this report. Additionally, a methodological approach incorporating ten semistructured interviews was implemented, where thirteen respondents from private developers, public developers, and municipalities were interviewed as part of the data collection process.  Conclusion: Goal conflicts that arise tend to revolve around the challenges of implementing environmental solutions while staying within budgetary constraints, as well as deciding whose goals should be prioritized. Among the conflict management strategies, avoiding was the least mentioned approach, while compromising emerged as the most popular choice. The selection of an approach was mostly influenced by goal prioritization, hierarchical position, and resource availability. The study also identified three key barriers to effective goal conflict management: knowledge gaps, varying levels of ambition, and industry conservatism. / Bakgrund: Idag står byggbranschen inför förhöjda förväntningar när det gäller miljömässiga och ekonomiska krav. Följaktligen har målkonflikter blivit en ständig utmaning i byggprojekt, vilket kräver effektiv konflikthantering. Det är därför viktigt att förstå vilka målkonflikter som finns i byggprojekt för att hitta lösningar som förhindrar att de eskalerar och skapar problem som påverkar projektets resultat negativt. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska målkonflikter och deras prioritering, samt vilka faktorer som påverkar valet av konflikthanteringsstrategier, avseende miljömässiga och ekonomiska målkonflikter. Dessutom syftar studien till att identifiera vilka barriärer som aktörer upplever för att uppnå effektivare konflikthantering. Metod: För att etablera en teoretisk grund för den aktuella studien analyserades relevant litteratur. Därefter tillämpades ett metodiskt tillvägagångssätt för att samla in data, vilket gjordes genom tio semistrukturerade intervjuer med 13 respondenter. Dessa aktörer representerade privata och kommunalt ägda fastighetsbolag, samt kommuner. Slutsats: Målkonflikter som uppstår tenderar att kretsa kring utmaningarna att implementera miljövänliga lösningar samtidigt som man håller sig inom budgetramarna, samt att besluta vilka mål som bör prioriteras. Utav konflikthanteringsstrategierna var avoiding den minst nämnda medan compromising var den mest använda. Valet av strategi påverkades mest av prioriteringar av mål, hierarkiska positioner, och tillgängliga resurser. Studien identifierade även tre primära hinder för effektiv hantering av målkonflikter: brist på kunskap, varierande ambitionsnivåer och konservatism i branschen.

I tidigare forskning beskrivs konflikthanteringsstrategierna, medlande, demokratisk och upphörande. Pedagoger anses gå för snabbt in i barns konflikter och hinner inte tänka efter hur de ska ingripa. Barnen kan då gå miste om andra kunskaper som uppkommer i olika hanteringar av konflikter. Syftet är att via intervjuer med pedagoger belysa olika strategier som används vid olika konfliktsituationer och sedan koppla dem till konflikthanteringsstrategierna. Frågeställningarna är, vad berättar pedagogerna om hur deras inställning är till barns konflikter med andra barn? Samt Hur kopplas pedagogernas hantering av barns konflikter i förskolan till medlande, demokratisk och upphörande konflikthanteringsstrategi? Teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism där språket ses som en social handling och att verkligheten är socialt konstruerad samt det sociokulturella perspektivet som fokuserar på kommunikation och samspel mellan individer. Resultatet av analysen är uppdelat i tre teman, Stopp, verbal stöttning och fysisk stöttning. Slutsatsen är att när pedagogerna använder sig av upphörande strategi, får inte barnen uttrycka sina tankar och känslor. När pedagogerna använder sig av medlande och demokratisk strategi lyssnar pedagogerna på vad barnen har att säga och lyfter fram barnens tankar och känslor. Detta kan leda till att barnen får en förståelse för andras perspektiv och annan kunskap som kan konstrueras vid konflikthanteringssituationer. / This study describes conflict management strategies, mediation, democracy and cessation. Educators are considered to go too quickly into children's conflicts and do not have time to think about how to intervene. The children can then lose other knowledge that arises in different handling of conflicts. The purpose is through interviews with educators shed light on different strategies used in different conflict situations and then link them to the conflict management strategies. The questions are, what does the educators say about how their approach towards children's conflicts with other children? and how does educators ́ management of children ́s conflicts in preschool connect with mediation, democracy and cessation conflict management strategies?. The theoretical starting point is social constructionism where language is seen as a social act and that reality is socially constructed as well as the sociocultural perspective that focuses on communication and interaction between individuals. The results of the analysis are divided into three themes, stop, verbal support and physical support. The conclusion is that when educators use discontinuing strategy, children are not allowed to express their thoughts and feelings. When educators used mediation and democratic strategy, educators listen to what the children have to say and highlight the children's thoughts and feelings. This can lead to gaining and understanding of other ́s perspectives and other knowledge that can be constructed in conflict management situations.

The purpose of this study is to see the factors that shape and create the desirable child in the teachers' speech regarding conflict and conflict management. We have chosen to use discourse analysis based on social constructionism and poststructuralistic language theory to see the discourses that had an active part in the teachers' approach.  We have chosen to use Foucault's power theory to investigate what power structures and power relationships are shown in the pedagogues' speech about conflicts. We have also chosen to use Eva Johansson's study (2013) on children's perspective to investigate whose perspective is expressed in conflict management situations. To collect the empirical data, we have chosen to use qualitative interviews that we analyzed from a discourse analysis perspective. What we have found in the study is that the desirable child is created in conflicts through interconnected discourses that reacts and interacts. These discourses are based on the educators' views on conflicts, rules and the environment, and form the corners of our model which can be seen in the discussion where we highlighted this. The pursuit of the desirable and democratic child as an ideal is conveyed by the curriculum and followed by the educators. The study's results show that the educators assume a traditional view of conflicts and their management, despite attempting to approach an alternative view.