Syftet med arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med barns konflikter med andra barn där frågeställningarna är följande: Hur berättar pedagogerna utifrån sina erfarenheter om sin hantering av barns konflikter? samt Hur görs barnen delaktiga i konflikthanteringen enligt intervjupersonernas berättelser? Den teoretiska utgångspunkten i studien är socialkonstruktionismen, där språket ses som en social handling där vår verklighet är socialt konstruerad och utvecklas i sociala interaktioner med andra, samt det sociokulturella perspektivet. Insamlingen av empiri skedde i form av intervjuer med 4 pedagoger. Resultatet är uppdelat i två teman som lyder: Verbal kommunikation och Icke-verbal kommunikation. Slutsatsen i studien är att pedagoger ofta vill stötta och hjälpa barnen i konflikthanteringen genom att prata med dem och lyfta fram problemet tillsammans. Men också att vid enstaka fall så använder pedagoger strategiersom separerar eller distraherar barnen när de riskerar att skada sig. Det kan även dras slutsatsen att barn gör delaktiga i konflikthanteringen genom att pedagoger ger barnen möjligheten att framföra sina tankar, känslor och perspektiv på konfliktsituationer. / The purpose of this study is to acknowledge educators’ conflict resolutions strategies in children’s conflicts with other children. The questions at issue are the following: Based on their experiences, how do educators tell about their handling of children's conflicts? and How are children made involved in conflict management through the interviewers’ stories? The theoretical framework of this study is social constructionism, where language is seen as a social act and our reality is socially constructed in interactions with others, as well as the sociocultural perspective where human social experiences is formed in the reality that we are living in. The data in this study was collectedthrough interviews. The results are divided into three themes wish are the following: verbal communication, stop the conflict and non-verbal communication. The conclusion of this study is that educators more often want to scaffold children through cooperative strategies. But in some cases, educators need to use cessation strategies when children are at risk. There is also the conclusion that children are given the ability to be involved in conflict resolution when educators give them the ability to bring forth their own perspective during conflicts.

I tidigare forskning beskrivs konflikthanteringsstrategierna, medlande, demokratisk och upphörande. Pedagoger anses gå för snabbt in i barns konflikter och hinner inte tänka efter hur de ska ingripa. Barnen kan då gå miste om andra kunskaper som uppkommer i olika hanteringar av konflikter. Syftet är att via intervjuer med pedagoger belysa olika strategier som används vid olika konfliktsituationer och sedan koppla dem till konflikthanteringsstrategierna. Frågeställningarna är, vad berättar pedagogerna om hur deras inställning är till barns konflikter med andra barn? Samt Hur kopplas pedagogernas hantering av barns konflikter i förskolan till medlande, demokratisk och upphörande konflikthanteringsstrategi? Teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism där språket ses som en social handling och att verkligheten är socialt konstruerad samt det sociokulturella perspektivet som fokuserar på kommunikation och samspel mellan individer. Resultatet av analysen är uppdelat i tre teman, Stopp, verbal stöttning och fysisk stöttning. Slutsatsen är att när pedagogerna använder sig av upphörande strategi, får inte barnen uttrycka sina tankar och känslor. När pedagogerna använder sig av medlande och demokratisk strategi lyssnar pedagogerna på vad barnen har att säga och lyfter fram barnens tankar och känslor. Detta kan leda till att barnen får en förståelse för andras perspektiv och annan kunskap som kan konstrueras vid konflikthanteringssituationer. / This study describes conflict management strategies, mediation, democracy and cessation. Educators are considered to go too quickly into children's conflicts and do not have time to think about how to intervene. The children can then lose other knowledge that arises in different handling of conflicts. The purpose is through interviews with educators shed light on different strategies used in different conflict situations and then link them to the conflict management strategies. The questions are, what does the educators say about how their approach towards children's conflicts with other children? and how does educators ́ management of children ́s conflicts in preschool connect with mediation, democracy and cessation conflict management strategies?. The theoretical starting point is social constructionism where language is seen as a social act and that reality is socially constructed as well as the sociocultural perspective that focuses on communication and interaction between individuals. The results of the analysis are divided into three themes, stop, verbal support and physical support. The conclusion is that when educators use discontinuing strategy, children are not allowed to express their thoughts and feelings. When educators used mediation and democratic strategy, educators listen to what the children have to say and highlight the children's thoughts and feelings. This can lead to gaining and understanding of other ́s perspectives and other knowledge that can be constructed in conflict management situations.