AbstraktSyftet med vår kandidatuppsats är att göra en jämförelse gällande skillnader mellan vårdenhetschefers och deras medarbetares konflikthantering samt hur synen på interpersonella konflikter skiljer sig mellan grupperna. Varför vi valde att undersöka detta ämne är för att konflikter förekommer i vardagen i såväl arbets- som privatliv, och vi kommer att få hantera konflikter i våra framtida yrken som personalvetare. Vi tror att det kan skilja sig åt i hur man ser på och hanterar konflikter som chef respektive medarbetare, och det är just detta som är intressant för oss. Vi vill kunna bidra med något nytt till forskningen med denna studie.Då detta är en kvalitativ studie har vi valt att utgå från ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har gjort semistrukturerade intervjuer med fyra vårdenhetschefer och fem medarbetare på ett västsvenskt sjukhus. Respondenterna arbetade på olika avdelningar. För att nå våra respondenter har vi använt oss av ett bekvämlighetsurval, det vill säga att man ”tar det man får”.Vår undersökning visade att det knappt finns några skillnader i synen på konflikter mellan vårdenhetschefer och medarbetare som grupper, utan mer mellan olika individer. Oenigheter och meningsskiljaktigheter var för de flesta detsamma som konflikter. Vad gäller konflikthanteringen sade sig medarbetarna lyssna och att de försöker få fram det verkliga problemet. Vårdenhetscheferna sade detsamma, men att de däremot är försiktiga med att ta sig an konflikter: de menade att de tänker till en extra gång och låter helst medarbetarna lösa sina konflikter själva, såvida de inte har gått för långt. Vi fick dock i resultatet fram att de flesta vårdenhetscheferna har en negativ syn på sina medarbetares sätt att hantera konflikter på grund av omoget agerande. Större delen av medarbetarna sade sig däremot vara positiva till sina chefers konflikthantering. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i konfliktbenägenhet på arbetet beroende på syskonplacering och partnerstatus. Deltagarna var till största delen tågresenärer med en medelålder på 39 år. N= 174. Instrumentet bestod av en enkät med en standardiserad del, NEO-PI-R, som mätte personlighetsegenskapen agreeableness samt en nykonstruerad del som mätte arbetskonflikt. Skalan har fått namnet work-conflict scale (WCS). Det visade sig att förstfödda hade en signifikant (p= 0.002) högre poäng på WCS än de yngre syskonen. Personer utan partnerrelation hade även de ett signifikant (p= 0.00) högre poäng på WCS. Det visade sig också att förstfödda var de som i störst utsträckning levde utan partnerrelation. Den personlighet som skapas i konkurrensen mellan syskon visar sig även ha betydelse i en arbetssituation och för personens partnerstatus.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i konfliktbenägenhet på arbetet beroende på syskonplacering och partnerstatus. Deltagarna var till största delen tågresenärer med en medelålder på 39 år. N= 174. Instrumentet bestod av en enkät med en standardiserad del, NEO-PI-R, som mätte personlighetsegenskapen agreeableness samt en nykonstruerad del som mätte arbetskonflikt. Skalan har fått namnet work-conflict scale (WCS). Det visade sig att förstfödda hade en signifikant (p= 0.002) högre poäng på WCS än de yngre syskonen. Personer utan partnerrelation hade även de ett signifikant (p= 0.00) högre poäng på WCS. Det visade sig också att förstfödda var de som i störst utsträckning levde utan partnerrelation. Den personlighet som skapas i konkurrensen mellan syskon visar sig även ha betydelse i en arbetssituation och för personens partnerstatus.</p>