Långtidsarbetslöshet och arbetsmarknadspolitik är ett högst aktuellt ämne för såväl politiska partier som för medborgare. Arbetslöshet kostar samhället pengar och ju längre individen blir kvar i arbetslösheten, desto mindre blir chanserna att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.
I denna studie används en kvalitativ metod där vi vänder blicken från de politiska diskussionerna och istället fokuserar på de långtidsarbetslösas egna erfarenheter. I studien intervjuas åtta långtidsarbetslösa individer från två olika kommuner i olika delar av Sverige. Vi undersöker deras karriärresor, syn på sitt eget ansvar, hjälpen de fått och känslan inför framtiden. Resultatet visar att alla individerna möter stora hinder i sina försök att ta sig tillbaka ut i arbete då de, trots helt skilda karriärresor, har kommit till en punkt där de inte är eftertraktade på den arbetsmarknad som råder i deras kommun. Flertalet kan berätta om brister de upplevt i kontakt med Arbetsförmedlingen, det låga förtroendet för regeringen och ytterst få känner hopp inför framtiden. Slutsatser kan dras kring behovet av ett bättre stöd och vägledning än det som ges och att ålder samt ekonomi påverkar hur allvarligt dessa långtidsarbetslösa individer uppfattar sin situation.

I vårt arbete utgick vi från följande frågeställningar:– Hur ser coachers arbete med långtidsarbetslösa ut?– Vad anser coacher vara de avgörande faktorerna för att en långtidsarbetslös ska få ett arbete? - En del coacher anser att de har lyckats få ut förhållandevis många långtidsarbetslösa i arbete. Hur skiljer sig deras arbetsmetoder från de övriga coachernas? För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativ metod. Totalt ingick sju coacher i vår undersökning. Alla dessa arbetade i sin coachning med samma metoder, det vill säga praktikanskaffning, CV-skrivning, gruppövningar, rollspel och mental träning. Det som skiljde deras arbetssätt åt var att de arbetade olika mycket med olika delar. Alla coacherna var överens om att den avgörande faktorn när det gällde möjligheterna för en långtidsarbetslös att få ett jobb var vilken inställning den arbetslöse själv har. De coacher som hade arbetat mest med samtal var Anna och Asta, och det var också de två coacher som med säkerhet kunde säga att de allra flesta av deras klienter hade kommit ut i arbete efter deras insatser. De övriga fem svarade osäkert på frågan hur det hade gått för dem de hade coachat. När vi analyserade materialet såg vi också att dessa fem coacher hade fokuserat mer på rent praktiska saker, som till exempel CV- skrivning, än på samtal. Två av arbetade alltså i större omfattning med den långtidsarbetslöses inställning och självförtroende, genom bland annat mental träning och rollspel. Deras arbete genomsyrades av empati och kreativitet. För att tolka vårt material så använde vi oss av teorierna KASAM, humanistisk personlighetsteori, konstruktivistisk vägledningsmodell och empowerment.

<p>Arbetslöshet drabbar allt fler människor och detta fenomen är ett stort samhällsproblem. De äldres fotfäste i arbetslivet är skört på dagens arbetsmarknad. Ju äldre man är desto svårare har man som arbetslös att komma tillbaka till arbetslivet. Syftet med studien har varit att med hjälp av kvalitativa intervjuer öka kunskapen om äldre arbetslösas upplevelser av sin arbetslöshet och deras självbild som långtidsarbetslösa. En av huvudfrågeställningarna har handlat om vilka negativa och positiva upplevelser av arbetslösheten som den äldre arbetslöse har och den andra om den äldre arbetslöses syn på sig själv i egenskap av långtidsarbetslös.</p><p>Vetenskapsteoretiskt har undersökningen utgått från ett fenomenologiskt perspektiv. För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra långtidsarbetslösa mellan 50 och 62 år. Av dessa var tre män och en kvinna. Studiens resultat har visat att de negativa upplevelserna för dessa arbetslösa var dålig ekonomi och social isolering, vilket skapade lågt psykiskt välbefinnande. Självkänslan och självförtroendet var låg hos de arbetslösa som inte hade meningsfulla aktiviteter att tillgå på dagarna. Studien har också visat att de positiva upplevelserna var kopplade till meningsfulla aktiviteter för de arbetslösa, vilket stärkte deras självbild och självförtroende. Åldern uppgavs som det främsta hindret för att komma tillbaka till arbetslivet.</p>

<p>SAMMANFATTNING: Den rådande lågkonjunkturen påverkar ungdomars arbetsmöjligheter negativt. Studien är avgränsad till ungdomar mellan 18-24 år med en halvstrukturerad intervjuform. Syftet med detta arbete var att med hjälp av meningskategorisering kunna tolka arbetslösa ungdomarnas upplevelser kring sin arbetslöshet från den insamlade datan. Studien är alltså kvalitativ och har genomförts med tre arbetslösa ungdomar i form av dagboksskrivande i tio dagar och ett kompletterande frågeformulär. Resultat som framkommit är att ungdomarna är missnöjda med sin situation som arbetslösa. De vill gärna klara sig själva och inte vara beroende av andra för att klara sin egen försörjning. En stor besvikelse riktats mot Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och a-kassan. Ungdomarna har dock en ljus framtidstro med olika motivationskällor för att nå dit. Med studien vill vi se till de enskilda individernas upplevelser snarare än att generalisera alla ungdomar som befinner sig i liknande situationer.</p>

SAMMANFATTNING: Den rådande lågkonjunkturen påverkar ungdomars arbetsmöjligheter negativt. Studien är avgränsad till ungdomar mellan 18-24 år med en halvstrukturerad intervjuform. Syftet med detta arbete var att med hjälp av meningskategorisering kunna tolka arbetslösa ungdomarnas upplevelser kring sin arbetslöshet från den insamlade datan. Studien är alltså kvalitativ och har genomförts med tre arbetslösa ungdomar i form av dagboksskrivande i tio dagar och ett kompletterande frågeformulär. Resultat som framkommit är att ungdomarna är missnöjda med sin situation som arbetslösa. De vill gärna klara sig själva och inte vara beroende av andra för att klara sin egen försörjning. En stor besvikelse riktats mot Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och a-kassan. Ungdomarna har dock en ljus framtidstro med olika motivationskällor för att nå dit. Med studien vill vi se till de enskilda individernas upplevelser snarare än att generalisera alla ungdomar som befinner sig i liknande situationer.

Arbetslöshet drabbar allt fler människor och detta fenomen är ett stort samhällsproblem. De äldres fotfäste i arbetslivet är skört på dagens arbetsmarknad. Ju äldre man är desto svårare har man som arbetslös att komma tillbaka till arbetslivet. Syftet med studien har varit att med hjälp av kvalitativa intervjuer öka kunskapen om äldre arbetslösas upplevelser av sin arbetslöshet och deras självbild som långtidsarbetslösa. En av huvudfrågeställningarna har handlat om vilka negativa och positiva upplevelser av arbetslösheten som den äldre arbetslöse har och den andra om den äldre arbetslöses syn på sig själv i egenskap av långtidsarbetslös. Vetenskapsteoretiskt har undersökningen utgått från ett fenomenologiskt perspektiv. För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra långtidsarbetslösa mellan 50 och 62 år. Av dessa var tre män och en kvinna. Studiens resultat har visat att de negativa upplevelserna för dessa arbetslösa var dålig ekonomi och social isolering, vilket skapade lågt psykiskt välbefinnande. Självkänslan och självförtroendet var låg hos de arbetslösa som inte hade meningsfulla aktiviteter att tillgå på dagarna. Studien har också visat att de positiva upplevelserna var kopplade till meningsfulla aktiviteter för de arbetslösa, vilket stärkte deras självbild och självförtroende. Åldern uppgavs som det främsta hindret för att komma tillbaka till arbetslivet.

SammanfattningExamensarbetet behandlar hur långtidsarbetslösa med stöd och insatser kan komma i arbete.Syftet var att identifiera framgångsfaktorer och dilemman när långtidsarbetslösa med hjälpav medlande och stödjande insatser kommer till en ny anställning. Våra frågeställningar var:Vilka framgångsfaktorer identifierar handledarna i sitt arbete med deltagarnasarbetssökande? Vilka dilemman föreligger i handledarnas arbete med deltagarnasarbetssökande? Teoretiska begrepp som används är socialt stöd (House 1985), habitus,kapital och fält (Bourdieu 1994) och begreppet arbetsmarknadsintermediär (Benner 2002).En kvalitativ metod valdes och halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguidegenomfördes med åtta verksamma handledare.Resultaten tyder på att framgångsfaktorer är att stödja de långtidsarbetslösa deltagarnassjälvkänsla och öka deras kunskap om arbetsmarknaden. Vidare är det betydelsefullt att fåförståelse för rekryteringsprocesser och sociala koder. En annan framgångsfaktor som lyftsär att underhålla och expandera den arbetssökandes och handledarens sociala nätverk. Inomdessa framgångsfaktorer identifieras dilemman som handledarna får hantera, såsomdeltagarnas kunskapsnivåer, sociala förmågor och självkänsla. Andra dilemman ärarbetsgivares attityder och Arbetsförmedlingens regleringar.Nyckelord: Attityder, intermediär, långtidsarbetslös, socialt nätverk, socialt stöd.

Studiens syfte var att studera vad coachingmetoden innebär för personalen på Arbete-och Integration Centrum (AIC).Det som jag ville undersöka var på vilket sätt menar intervjupersonerna att metoden kan hjälpa långtidsarbetslösa till arbete. Den kvalitativa metoden användes och det empiriska materialet inhämtades genom intervjuer.I min studie deltog fem intervjupersoner: två deltagare, två coachingledare och en socionom. Studien visar att metoden kan hjälpa individerna till förändring och skapa motivation som kan leda till arbete eller vidare utbildning som i slut har samma syfte det vill säga arbete. Coachingen har resulterat i en ökad självkännedom vilken inneburit att deltagarna blivit tydligare i hur de vill ha det. Det framkommer att effekterna av en coaching kan innebära att man får bättre insikt i realiteter och skapar på så sätt ett bättre beslutsunderlag utifrån nya infallsvinklar.Uppsatsen visar att coachingmetoden kan användas i samband med arbetslöshet. Metoden ger redskap att handskas med förändringar och kan vägleda långtidsarbetslösa i en förändringsprocess. / The study's aim was to study what coaching method means for the personnel on work and integration center (AIC).I wanted to examine where on which way means the interview persons that the method can help long time unemployed to work. The qualitative method was used and the empirical material was acquired through interviews. In my study, five interview persons participated: two participants, two coaching leaders and a local social worker.The result is analyzed with the aid of the concepts coaching, coachinggroup, long time unemployed, and work and integration center. The study shows that the method can help the individuals to change and to create motivation that can lead to work or further education that in ends has same aim, work. Coaching has resulted in an increased alone awareness which meant that the participants become clearer in how they want to have it. It arrives that the effects of one coaching can mean that man sheep better understanding in realities and creates in this way a better decision- making bases on the basis of new angles of approach. The essay shows that coaching method can be used in connection with unemployment. The method gives tools to handle with changes and can serve as a guideline long time unemployed in a process of change.

En studie- och yrkesvägledare som arbetar med vuxna inom vuxenutbildning eller arbetsmarknadsenhet möter många människor som behöver stöd för att komma ur sin arbetslöshet. Då är det viktigt att bemöta dem på ett professionellt sätt och använda sig av arbetssätt som ger bästa möjliga utfall. I studien utgår vi från teorier med hälsofrämjande perspektiv där fokus är att varje människa behöver ha en känsla av sammanhang, meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. I denna studie fokuserar vi på vilka arbetssätt som fungerar väl i de fem arbetsmarknadsverksamheter som vi har intervjuat, samt vilka färdigheter, kunskaper och formella kompetenser som deltagarna behöver utveckla. Det som framkommer är att det är viktigt att ge stöd utifrån de olika individernas styrkor och behov samt att sociala färdigheter är centrala för att närma sig studier och/eller arbete.